5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hörselstenar (otoliter) visade att drygt hälften av<br />
öringen runt Gotland härrör från tidig utvandring<br />
från bäckarna till havet. En annan viktig observation<br />
var att de naturligt uppvuxna ynglen som<br />
vandrade ut tidigt främst kom från bäckarnas nedre<br />
lopp där risken att drabbas av uttorkning är minst.<br />
Dessa nya kunskaper om öringens livshistoria har<br />
lett till en ny syn på förvaltningen av öring i små<br />
vattendrag och redan resulterat i praktiska åtgärder<br />
på Gotland.<br />
Kunskapen om öringens genetiska strukturer<br />
är god jämfört med andra fiskarter. Tillgången på<br />
omfattande bakgrundsinformation, som ett stort<br />
antal genetiska markörsystem, har gjort det möjligt<br />
att med öringen som modell inom Sucozomaprogrammet<br />
ta fram detaljerad information om<br />
genetiskt viktiga mönster och processer, som har<br />
betydelse för hur förvaltningen utformas. Speciellt<br />
har stödutsättningar av den typ som planerades<br />
för Gotland, dvs. användning av lokal föräldrafisk,<br />
analyserats både med teoretiska modeller och<br />
genom studier av havsöringen på Gotland. Den<br />
kritiska frågan är hur den begränsade genetiska variationen<br />
hos få föräldrafiskar påverkar utsättningsynglens<br />
genetiska egenskaper och därmed den<br />
population man vill stödja.<br />
Undersökningarna avkastade dels en generell<br />
förståelse av stödutsättningars genetiska effekter,<br />
dels rekommendationer om hur Gotlands öringbestånd<br />
bör förvaltas. Öringprojektet drevs endast<br />
under programfas I, men arbetet fortsätter bl.a.<br />
genom att överföra erfarenheterna från Gotland till<br />
andra områden som etablering av självreproducerande<br />
bestånd av havsöring på Åland.<br />
Resultat<br />
Gotlands öringar förekommer i ett stort antal<br />
lokala populationer, vilket innebär att alla<br />
öringbäckar bör skyddas.<br />
Populationerna är så små, att de sannolikt<br />
är beroende av ett naturligt förekommande<br />
utbyte med närliggande populationer för att<br />
undvika genetisk utarmning, varför förvaltningen<br />
av alla Gotlands öringpopulationer<br />
bör samordnas.<br />
Även små uttorkningskänsliga vattendrag<br />
kan producera öring och bör alltså skyddas.<br />
Genom att förbättra öringens lek- och uppväxtmiljöer<br />
i vattendragens nedre delar kan<br />
antalet utvandrande yngel ökas avsevärt<br />
En ny förvaltning av öringbestånden på Gotland<br />
har införts, vilket bl.a. innebär att snart<br />
30 vattendrag mot tidigare 10 kommer att<br />
vara fredade.<br />
Det är svårt att stödutsätta öringyngel utan<br />
att den genetiska variationen minskar. Därför<br />
bör stödutsättning endast komma ifråga i<br />
undantagsfall.<br />
Stödutsättningar av öringyngel bör inte göras<br />
på Gotland.<br />
Kustmiljöns framtid<br />
19
Change language