5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Under programfas I studerades hur Himmerfjärden,<br />
en kustrecipient i Östersjön, se figur 7 sidan<br />
51, reagerade när mycket effektiv kväverening<br />
infördes i det reningsverk som stod för det mesta<br />
av kvävetillförseln från land.<br />
Försök i Himmerfjärden hade redan visat att<br />
ett ökat fosforutsläpp inte gav några större effekter<br />
i recipienten, medan ett ökat kväveutsläpp<br />
hade åtföljts av klart ökad algbiomassa. Det fanns<br />
alltså anledning att tro att förbättrad kväverening<br />
skulle ge god effekt, och två år med 50 procentig<br />
kväverening gav också lägre kvävekoncentration,<br />
men varken tydligt minskad algbiomassa eller<br />
klarare vatten.<br />
Då beslöt man att pröva en ny, billigare och<br />
effektivare metod för kväverening i fluidiserande<br />
bädd. Den avlägsnar upp till 85 % av kvävet och<br />
fungerade fullt ut från september 1997. Kväveutsläppet<br />
minskade från över 900 ton per år till som<br />
lägst drygt 100 ton per år, se figur 4.<br />
Redan första året minskade mängden kväve i<br />
Himmerfjärden, och under åren 1998–2000 blev<br />
det ännu tydligare, se figur 5. Inom ett par år<br />
sjönk också mängden växtplankton kraftigt, se<br />
figur 6, särskilt vår och höst. Kväveminskningen<br />
stimulerade tillväxten av de kvävefixerande cyanobakterierna<br />
i fjärden under sommaren, och<br />
därför minskade inte mängden växtplankton just<br />
under högsommaren.<br />
Kvävefixeringen mättes under tre år, och var<br />
som mest ca 100 ton per år. Bara under en kort<br />
period på sommaren då mängden cyanobakte-<br />
rier var störst kunde deras kvävefixering upphäva<br />
kvävereningen, men över året övervägde reningen<br />
helt. Inte heller har giftiga cyanobakterier<br />
blivit något problem.<br />
Hittills har alltså farhågorna att kväverening<br />
skulle vara verkningslös eller skadlig varit felaktiga.<br />
Emellertid kan det inte helt uteslutas<br />
att giftiga cyanobakterier skulle kunna börja<br />
blomma i Himmerfjärden i framtiden. Därför har<br />
det gjorts försök att förhindra cyanobakteriernas<br />
blomningar genom att minska kvävereningen i<br />
reningsverket under vår och försommar. Trots att<br />
kväveutsläppen ökat mer än vad kvävefixerande<br />
cyanobakterier tillför vid full rening har blomningarna<br />
inte kunnat förhindras, bara på sin höjd<br />
minskats något.<br />
Miljödomstolen har dock gett uppskov med<br />
slutliga villkor för Himmerfjärdsverket för att<br />
försöken ska kunna fortsätta. Domstolen anser<br />
att de har stort värde för hur den framtida vattenvården<br />
ska bedrivas. Även Havsmiljökom-<br />
missionen har påtalat behovet av en adaptiv<br />
vattenvård, där åtgärderna kan anpassas till hur<br />
recipienten förändras.<br />
Kustmiljöns framtid<br />
49
Change language