5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Länsstyrelsernas utmaningar Forskarnas utmaningar Kustmiljöns framtid Skärhamn 76Foto: Kustmiljöns Svante Hultengren framtid Naturcentrm
Utmaningar Inledning Annandag jul den 26 december 2004 skapade ett jordskalv en tsunami i Indiska oceanen utanför Sumatra. Vågen sköljde in över omkringliggande kuster, tog nära 300 000 människors liv, raderade ut fiskebyar, turistorter och tätorter och förändrade kustlinjer och strändernas form. Katastrofen har medfört en intensiv global uppmärksamhet på kustområdenas sårbarhet för vind- och vågpåverkan och nödvändigheten av att kunna förutse och skydda sig mot effekten av jordskalv, vågor och vind. Den gav också en föraning Västra Götalands län och Stockholms län Storstadsregionerna i Västra Götalands län och Stockholms län är kraftfulla ekonomiska utvecklingsområden i vilka befolkningen ständigt ökar bl.a. genom inflyttning från övriga landet. Samtidigt vidgar människornas ökade rörlighet den lokala arbetsmarknaden kring de båda regionerna. Kusterna med sina unika skärgårdar lockar till både arbete och boende, trots längre resvägar. Allt fler fritidshus används som helårsbostäder, vilket starkt bidrar till regiontillväxten men också medför ett oplanerat ökat tryck på de utsatta områdena och kommunernas serviceansvar. Den högre vattenförbrukningen kan leda till vattenbrist och inträngning av saltvatten i de lokala vattentäkterna. Den bristfälliga hanteringen av ökade avloppsvat- om hur växthuseffekten på lång sikt kan komma att höja havsnivån i kustområdena runt jorden och vad det innebär för deras förvaltning. Behovet av forskning om hur kustområdenas långsiktiga hållbarhet kan förenas med människornas fortsatta boende, verksamhet och fritidsliv har åter hamnat i blickpunkten. Överföringen av kunskaper och nya forskningsresultat till användbara regler för förvaltning och planering aktualiseras och förstärker EU:s rekommendation om integrerad förvaltning av kustområdena i Europa. tenflöden tillför ytterligare näringsämnen till kustvattnen. När de äldre kustsamhällena expanderar förändras förutsättningarna för deras överlevnad. Många kustnäringar har idag så svag ekonomisk bärkraft att de har svårt att överleva på sikt. Detta är dels en följd av samhällets långsiktiga förändring med en dominans av nya näringar, dels en följd av missbruk av kustens och havets naturresurser, särskilt inom fisket, och av att miljöpåverkan och fysisk exploatering skadat havets produktionsförmåga. Med ökat boende och ekonomiskt starka fritidsgrupper vid kusten växer de fysiska anspråken på mark och vatten för rekreation i en känslig natur- och kulturmiljö. Utsläpp från bebyggelse Kustmiljöns framtid 77
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16:
Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18:
Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20:
hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22:
Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24:
förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?