5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

allt en mer transparent process för att kunna tilllämpa och genomföra reglerna och för att utveckla och tillämpa kunskap. Det kräver återigen förtroende och väl fungerande processer av samarbete mellan myndigheter, forskare och grupper av resursbrukare. Det finns redan praktiska erfarenheter från samförvaltning inom det svenska kustområdet i regi av Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Med ramdirektivet fås en integrerad förvaltningsmodell för vattenkvalitet men den uppfyller inte alla krav för integrerad förvaltning av kustområdet. Det är också i samband med vattenförvaltningen som nya förvaltnings- och planeringsmodeller, som motsvarar principerna om integrerad hållbar förvaltning av kustområdets resurser, kom- 64 Kustmiljöns framtid mer att kunna formuleras som modeller för hållbar framtida adaptiv resursförvaltning, dvs. förvaltning och planering som anpassas successivt till förändringar över tiden i såväl natur som samhälle. Adaptiv förvaltning och planering kräver tvärsektoriella och tvärvetenskapliga ansatser och instrument och diskuteras intensivt i internationell forskning. Denna forskning måste formuleras mer konkret så att den kan tillämpas i praktiken. Adaptiv miljöplanering har delvis konkretiserats av Sucozomaforskarna med hjälp av flera kriterier bl.a. miljögränskriteriet, rättsverkanskriteriet, adaptivitetskriteriet, hierarkikriteriet, utvecklingskriteriet. Adaptiv förvaltning används tills vidare i ett löst begrepp med idéer som kommer från ekologisk forskning. Tema 5. Organisationsutveckling och deltagande av intressenter Flera viktiga delprocesser i utvecklingen av kustförvaltningen motsvaras av forskningsteman och frågeställningar inom Sucozomaprogrammet. Den övergripande processen av organisationsutveckling, dvs. kontinuerlig förbättring av organisationsstrukturer och arbetsprocesser inom offentliga förvaltningen, innefattar: • deltagande av intressenterna i beslutsprocessen • konflikthantering • förändringar av förvaltningsstrukturen för att forma ett integrerat förvaltningssystem Deltagande i beslutsprocessen Intressenternas roll i förvaltning och planering är otydlig i det nuvarande förvaltningssystemet, men medvetenheten om att de behövs växer. Flera enkäter, intervjuundersökningar och lokala fall- studier har genomförts med kustkommunernas intressenter på den svenska väst- och ostkusten, dvs. olika grupper av fiskare, lokala vattenägare, lokalbefolkning, säsongsboende och turister. Resultaten visar att det finns ett starkt stöd för att bygga upp ett hållbart system för bruk och förvaltning av resurserna längs kusten baserat på lokal förvaltning och deltagande av intressenter. Detta kan ses som uttryck för missnöje med nuvarande centraliserade och storskaliga former av administrativa system för bruk och förvaltning av framförallt fiskresurser. Har den lokala befolkningen mer kontroll över resurserna är inte heller formen för ägande av resursen helt avgörande för uthållig förvaltning. Det är möjligt att förvalta resurser uthålligt med olika former av privat och offentligt ägande. Viktigare är att det finns ett integrerat och gemensamt förvalt-
Intressenternas inställning till lokal resursförvaltning och deltagande Enkäter på väst- och ostkusten med olika gruppar av fiskare, lokala vattenägare, helårsboende, säsongsboende och turister visar: • att såväl helårsboende som turister och icke-lokala resursbrukare är beredda att betala för åtgärder som upprätthåller kustvattnens kvalitet • att yrkes- och husbehovsfiskare stödjer lokalt ansvar för och kontroll och förvaltning av fiskeresurser • att lokala fiskare, vattenägare och kustboende stödjer lokal resursförvaltning och konflikthantering. Undersökningarna visar att en stor del av kustbefolkningen tydligt favoriserar lokal kontroll och förvaltning av kustens naturresurser vilket innefattar: • en positiv syn och värdering av lokala traditioner i livsstilar i lokala gemenskaper, byar och kommuner, traditionellt bruk av kustens naturresurser, och lokal försörjning som husbehovsfiske och småskaligt kustfiske • en kritisk och negativ syn på rent ekonomiska intressen i resursbruk vilka styrs av olika aktörer på marknaden och i stora ekonomiska och administrativa system Kustmiljöns framtid 65
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14: Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?