5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Östersjöskärgårdarnas karga utskär 82 Kustmiljöns framtid
anpassa fisketrycket efter resursförutsättningarna. I Gullmarsfjorden har lokalt införts bestämmelser om begränsat trålfiske efter räka, särskilt utformad trål med rist, begränsningar i snörpvadsfisket och nätlängder. Fiskeriverket har nyligen godkänt en ansökan från Sveriges Fiskares Riksorganisation avdelning 26 SD om att bilda ett försöksområde för lokal samförvaltning av kustfisket. Genom verkets beslut ges möjlighet att utveckla och integrera resursförvaltning med ett hållbart nyttjande av ett större marint kustområde. Avdelning 26 motsvarar i stort Koster – Väderöfjorden där ett framgångsrikt arbete med miljöanpassning av trålfisket efter räka utförts under senare år. Skydd av kustområden Kustområdena nyttjas av många och påverkas av bl.a. fiske, vattenbruk, jord- och skogsbruk, sjöfart och fysisk exploatering som hamnar, vägar, bebyggelse, fritidsverksamhet och muddring. Summan av de många små ingreppen kan bli så stor att havets och kustens natur och kultur hotas. Länsstyrelserna hanterar frågor om människans påverkan i kustområdet framför allt inom fiske-, natur- och kulturvård samt vid samhällsplanering i samverkan med kommunernas fysiska planering. En mycket stor del av kuststräckorna omfattas av skydd mot fysisk exploatering, för Västra Götalands läns del uppemot 80 % av skärgården. Även om det nya boendet lokaliseras på avstånd från de skyddade områdena skapas efterfrågan på båt- hamnar och ett ökat fritidsfiske konkurrerar med yrkesfisket. Länsstyrelserna och kommunerna behöver verktyg för att få till stånd en integrerad kustförvaltning som möjliggör bättre lokalisering av verksamheter och användande av bästa möjliga metoder och tekniker där ingrepp ändå tillåts. Som ett första steg behövs ”landskapskartor” över kusten och undervattensmiljön, för att överblicka kustområdenas natur- och kulturvärden, och miljö- och exploateringshot. Ännu har få marina reservat bildats för att skydda naturen under vattenytan i länens unika skärgårdar. Länsstyrelserna har inte har haft tillräckliga resurser för det marinbiologiska arbetet, t.ex. marina naturinventeringar. Sverige har genomfört riksinventeringar av bl.a. skogar, våtmarker och nyckelbiotoper, men saknar en riksinventering av kustvattenmiljön. Ett särskilt problem i kust- och skärgårdsområden är det stora antalet ägare av fastigheter och fiskerätt, såväl bland helårs- som fritidsboende. En dialog med alla dessa aktörer, som sällan representeras av någon förening eller förbund, är svår och tidskrävande. Under 2005 ska länsstyrelserna medverka i Boverkets uppdrag om hållbar utveckling i kustområdet enligt EU:s rekommendation om genomförande av en integrerad förvaltning av kustområdena i Europa. Det är viktigt att förvaltningen av kustområdet blir en prioriterad del av länsstyrelsernas arbete. Kustmiljöns framtid 83
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16:
Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18:
Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20:
hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22:
Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24:
förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26:
Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28:
Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30:
Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?