86 Kustmiljöns framtid
Programfakta SUCOZOMA:s övergripande mål ”Att hjälpa kustförvaltningen att utvecklas från befintliga, ofta otillräckliga förvaltningsrutiner mot en mer uthållig förvaltning av kustresurser. SUCOZOMA:s roll i denna process är att tillhandahålla ny kunskap till kustförvaltningens praktiker samt att visa hur en aktiv och framgångsrik kunskapsöverföring mellan forskning och förvaltning kan gå till.” Forskningsprogrammet Forskningsprogrammet SUCOZOMA har varit en bred satsning för att lösa viktiga problem i kustzonen. Forskare från olika ämnesområden har ingått i ett unikt samarbete för att belysa problem ur olika synvinklar och föreslå lösningar som är praktiskt genomförbara. Det kustnära havet är produktivt och har en stor biologisk mångfald, samtidigt påverkas det av människans många aktiviteter. SUCOZOMA har bidragit till att utveckla kustfisket och pröva nya metoder för att stoppa övergödningen. Bättre kunskap om kustens politiska, sociala och ekonomiska förhållanden har grundlagt förslag till nya sätt att fatta beslut på i kustfrågor. De olika projekten i forskningsprogrammet har samverkat med varandra i tre delprogram: 1. Integration och tvärvetenskap i kustplanering 2. Näringsbelastning i kustzonen 3. Mot ett uthålligt kustfiske Programmet har totalt över tiden omfattat ca 100 deltagare medräknat styrelse, rådgivande intressegrupp, ledning och administration. Av dessa har 25 doktorander helt eller delvis finansierats med programmedel. Samverkan mellan forskning och praktiker SUCOZOMA har varit ett tvärvetenskapligt program som också satsat målmedvetet på att sprida sina resultat till alla dem som arbetar aktivt med kust och hav och att involvera dessa i planering och genomförande av forskningen. Målet har varit att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Finansiering, tidplan och information SUCOZOMA har finansierats med 80 miljoner kronor av Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning, MISTRA. Programmet har omfattat två faser: Fas I 1997-2000 och Fas II 2001-2004. Programmet avslutades den 31 december 2004. SUCOZOMA har också initierat flera andra projekt och bidragit till kustforskningen genom att tjäna som motfinansiär i EU-projekt. Information om program och resultat se: www.mistra.org Programstyrelse 1997-2004 Göran Bengtsson, ordförande, Länsstyrelsen Västra Götalands län Bengt Almkvist, ledamot, Skärgårdarnas Riksförbund Hugo Andersson, ledamot,Svenska Ostkustfiskarnas Centralförbund Catharina Bråkenhielm, ledamot 2001 – januari 2003, Orust kommun Ulla-Britta Fallenius, ledamot fr.o.m. juni 1998, Naturvårdsverket Björn Ganning, ledamot, Stockholms Marina Forskningscentrum, Stockholms universitet Åsa Torstensson, ledamot 1997–2000, Strömstads kommun Rådgivande intressentgrupp 2001-2004 Håkan Carlstrand, Sportfiskarna Bengt Frizell, Länsstyrelsen Västra Götalands län Stellan Hamrin, Miljödepartementet Cathy Hill, WWF, fr.o.m. 1 september 2002 Länsstyrelsen i Stockholms län Sören Norrby, Håll Sverige Rent/Svenska Båtunionen Torbjörn Tirén, Länsstyrelsen Uppsala län Programledning och administration 1997-2004 Bernhard Glaeser, programdirektör 1997–30 juni 1998, Avd. för humanekologi, Göteborgs universitet Anders Carlberg, informationsansvarig 1997– 30 juni 1998, programdirektör 1 juli 1998–30 april 2004 Ideella Föreningen Västerhavet Harald Sterner, tf. programchef 1 maj 2004–31 december 2004 Harald Sterner Arkitektur, Planering, Projektledning, Information Karl Bruckmeier, bitr. programledare delprogram 1, fr.o.m september 1998 Avd. för humanekologi, Göteborgs universitet Ragnar Elmgren, bitr. programledare delprogram 2 Inst. för systemekologi, Stockholms universitet Erik Neuman, bitr. programledare delprogram 3 Skärgårdsutveckling AB Kerstin Thonfors, ekonomiansvarig Avd. för teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet Lena Brodin, administratör Ideella Föreningen Västerhavet Årsrapporter: 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 och 2002 Omslagen se föregående sida. Kustmiljöns framtid 87
- Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
- Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
- Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
- Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
- Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
- Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
- Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
- Page 15 and 16:
Rekrytering I våra havsområden re
- Page 17 and 18:
Allt större fritidsbåtar ökar pl
- Page 19 and 20:
hörselstenar (otoliter) visade att
- Page 21 and 22:
Utveckling av fisket Det småskalig
- Page 23 and 24:
förbättra kvaliteten. Ett stort a
- Page 25 and 26:
Utveckling av fångsttekniken Utvec
- Page 27 and 28:
Resultat En metod för utveckling
- Page 29 and 30:
Förvaltning av fisket Arbetet med
- Page 31 and 32:
Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
- Page 33 and 34:
Tre schematiska huvudtyper av genet
- Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
- Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
- Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
- Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
- Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
- Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
- Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
- Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
- Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
- Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
- Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
- Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
- Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
- Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
- Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
- Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
- Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
- Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
- Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
- Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
- Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
- Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
- Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
- Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
- Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
- Page 85: Kustmiljöns framtid Den stora utma
- Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
- Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
- Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
- Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
- Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
- Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
- Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
- Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
- Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.