5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i Östersjön och någon enstaka gång i Kattegatt.<br />
Salthalten i Skagerrak är för hög för dem. Aphanizomenon<br />
sp. finns under hela året, med maximum<br />
på sommaren, och har i regel störst biomassa.<br />
Nodularia spumigena är starkt koncentrerad till sommaren<br />
och uppmärksammas särskilt, eftersom den<br />
är giftig och kan samlas i stora mängder i havsytan.<br />
Utsläpp från land tillför havet fosfor, därför<br />
är det viktigt att minska dessa utsläpp. Men även<br />
fosfor som sedan länge lagrats i Östersjön kan frigöras<br />
från syrefria bottnar, blandas upp i ytvattnet<br />
och stimulera blomningarna. Detta kan inträffa i<br />
samband med att saltvatten från Nordsjön tränger<br />
in i Östersjön.<br />
Det är tillgången på fosfor som främst avgör<br />
hur stora blomningarna av kvävefixerande<br />
cyanobakterier kan bli, eftersom de kan använda<br />
ett överflöd av i vattnet löst kvävgas.<br />
Cyanobakterierna lagrar upp fosfor under<br />
vår och försommar. De använder sedan detta<br />
lager för sin tillväxt och kvävefixering. När<br />
deras fosforbrist blir för svår, mindre än en<br />
fosforatom per 400 kolatomer, upphör tillväxten<br />
och blomningen klingar av.<br />
Enligt beräkningar i Sucozomaprogrammet<br />
tillför cyanobakteriernas kvävefixering<br />
180−430 tusen ton kväve till Östersjön varje<br />
sommar, betydligt mer än man tidigare<br />
trodde. Forskarna tror att 30−90 % av all produktion<br />
av växtplankton under sommaren i<br />
öppna Östersjön kan vara beroende av denna<br />
kvävefixering. Cyanobakterierna tycks nämligen<br />
läcka ut en del av det kväve de fixerar,<br />
och när de dör frisätts kvävet i dem i vattnet.<br />
Cyanobakterierna blommar i Östersjön. Foto: Ulf Larsson<br />
Är kväverening<br />
nyttig eller skadlig?<br />
I kustområden där belastningen med näringsämnen<br />
är betydligt högre än i öppna Östersjön, och vattenvolymerna<br />
mycket mindre, borde reningsåtgärder<br />
kunna ge snabbare effekt än i öppna havet. Om<br />
kustområdet är fosforbegränsat på grund av stora<br />
lokala utsläpp av kväve är dessutom kvävefixerande<br />
cyanobakterier inte så vanliga. Det blir de först om<br />
kvävetillförseln minskas så mycket att kväve blir det<br />
begränsande näringsämnet. Just därför har värdet<br />
av kväverening av utsläppen till kustvattnen ifrågasatts<br />
med påståendet att om kväve blir begränsande,<br />
kommer kvävefixerande cyanobakterier att tillföra<br />
så mycket kväve att reningen inte får någon effekt.<br />
Det har till och med hävdats att kväverening skulle<br />
vara skadlig, genom att den skulle få giftiga kvävefixerande<br />
cyanobakterier att blomma i recipienten.<br />
Kustmiljöns framtid<br />
47
Change language