5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skapliga och samhällsvetenskapliga kompetens som<br />
behövs för en lyckad vattenförvaltning.<br />
Staten måste även hitta ett system för att finansiera<br />
de intressenter som ska delta i vattenförvaltningen<br />
på lokal och regional nivå, t.ex. kommuner,<br />
yrkesutövare som lantbrukare och fiskare, mark-<br />
och vattenägare, branschorganisationer och ideella<br />
organisationer som vattenvårdsförbund.<br />
Ett långsiktigt hållbart fiske<br />
Det är en stor utmaning att förvalta kusternas fiskbestånd,<br />
den biologiska resursen inklusive övriga<br />
delar av havets ekosystem, i samklang med lokalbefolkning,<br />
sportfiske och yrkesfiske. Fisket har<br />
även socioekonomiska aspekter som gäller levnadsvillkoren<br />
för skärgårdsbefolkningen.<br />
Yrkesfisket längs Svealandskusten utövas främst<br />
som ett småskaligt kustfiske. Fisket har minskat i<br />
omfattning under senare år och lönsamheten är låg.<br />
Länsstyrelsernas mål är att stärka det småskaliga<br />
kustfisket samt öka fiskens förädlingsvärde i samarbete<br />
med fiskets övriga intressenter.<br />
Ett bra forum för dialog mellan olika intressegrupper<br />
har skapats genom arbetsgruppen för<br />
fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård. I<br />
arbetsgruppen finns representanter för Stockholms<br />
läns Fiskevattenägarförbund, yrkesfiskare, sportfiskare,<br />
länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala,<br />
Skärgårdsstiftelsen och Fiskeriverket.<br />
Arbetsgruppen pekade under år 2004 ut 17<br />
fredningsområden, och ska nu söka utvärdera om<br />
fredning har en positiv effekt för fisken och kustfisket.<br />
Arbetsgruppen ska även påbörja diskussioner<br />
om ett pilotprojekt för regional förvaltning av<br />
fisk i skärgården.<br />
En annan uppgift för länsstyrelserna är att bygga<br />
upp ett system för miljöövervakning av fisk längs<br />
med Svealandskusten, i samarbete med Fiskeriverket<br />
och Naturvårdsverket.<br />
På västkusten genomförs en rad åtgärder för<br />
att stärka ett långsiktigt hållbart fiske. Trålgränsen<br />
har flyttats ut och fiske med snörpvad och ringnot<br />
begränsats. Fiske efter torsk, kolja och bleka är<br />
totalförbjudet innanför trålgränsen under perioden<br />
januari–mars. Även för ryssjefisket har begränsningar<br />
införts. Försök pågår med att göra ålryssjor<br />
mer selektiva, vilket är ett av länsstyrelserna prioriterat<br />
område. Genom förvaltning av västkustens<br />
öringbestånd har man lyckats få till stånd ett relativt<br />
hållbart fiske. I Västra Götalands län finns ca<br />
60 st fredningsområden för lax och havsöring.<br />
När hummer- och fiskrev anlades i Göteborgs<br />
skärgård införde Fiskeriverket år 2002 i<br />
samförstånd med Svenska Västkustfiskarnas<br />
Centralförbund totalt fiskeförbud i två områden<br />
runt reven. God hummerreproduktion förväntas i<br />
områdena som även kan ge skydd åt andra utsatta<br />
bottenlevande fiskbestånd.<br />
Diskussioner pågår om att bilda ett försöksområde<br />
i Hakefjorden, återskapa dess miljö och<br />
ekosystem och utveckla lokala och regionala samarbetsformer<br />
mellan olika intressenter. Målet är<br />
ett selektivt och uthålligt fiske för både yrkes- och<br />
fritidsfisket. Förslaget till skydd av kustområdet har<br />
arbetats fram av de berörda kommunerna och den<br />
Ideella Föreningen Västerhavet med synpunkter<br />
från Sveriges Fiskares Riksförbund, Sportfiskarna,<br />
Naturskyddsföreningen m.fl. organisationer.<br />
Möjligheten att begränsa tillträdet till fiskets resurser<br />
är ett annat förvaltningsinstrument som kan<br />
Kustmiljöns framtid<br />
81