5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

ningssystem för resursen, som bevarande och kontroll av social och teknisk infrastruktur, kontroll av vattenresurser och vattenkvalitet, förvaltning av landskap och andra ekologiskt enhetliga områden – biotoper. Ett sådant förvaltningssystem kan t.ex. innebära medförvaltning eller deltagande av resursbrukare i förvaltnings- och beslutsprocesser. En rad nya problem kan dock uppstå när ett sådant gemensamt förvaltningssystem byggs upp eller under andra omständigheter som krissituationer, resursbrist, stora miljöproblem, och hos en del ägare oviljan att delta. Dessa problem behöver då lösas under övergångsprocessen till en hållbar förvaltning av kustområdena. Intresse och motivation för idén med hållbar utveckling finns idag lokalt i kustkommunerna och visar på en förändrad attityd till tidigare modernis- 66 Kustmiljöns framtid ering och ekonomisk utveckling. Att lära från och dra slutsatser med hjälp av lokal och traditionell kunskap är vär<strong>def</strong>ullt i ett uthållighetsperspektiv, men samtidigt behövs också bättre sätt att hantera nuvarande resursproblem och konflikter. Konflikthantering De sociala, ekonomiska och ekologiska problem och konflikter som orsakats av samhällsförändringar under de senaste decennierna, finns koncentrerade inom kustkommunerna. Lokala konflikter i resursbruk är ett tydligt uttryck för att det sker dramatiska förändringar. Dessa innebär att jordbruk och fiske och industriell produktion får allt mindre betydelse, och i stället växer en mer service- och konsumtionsorienterad ekonomi fram. Många nya grupper och aktörer gör anspråk på delar av kust-
områdets resurser. Tätortsbefolkning, sommarboende och fritidshusägare, turister och turistnäring, fritids- och sportfiskare, miljörörelser formar nya sociala grupper som huvudsakligen har ett konsumtionsintresse och ibland ett bevarandeintresse som avviker från tidigare produktionsorienterade intresset för kustområdets naturresurser. Jordbruk och fiske är inte längre viktiga enbart som matproducenter utan även för att de upprätthåller ett varierat odlingslandskap och ett småskaligt kustfiske. De tillfredställer både rekreations- och miljöintressen och medverkar till en levande kust och skärgård och förstärker den lokala ekonomin. I samband med denna förändring växer det fram försörjning i nya former som mångsyssleri. Det är inte längre möjligt att bygga resursförvaltning bara på traditionella brukargrupper som yrkesfiskare och bönder. Det är svårt att se konkreta gemensamma intressen hos de många, rörliga och delvis säsongsbundna grupper som finns i kustregionerna. Huvudsakligen är det kommunala institutioner, kustplanering och kustförvaltning som får ta ansvar för de nya intressenternas anspråk och aktiviteter. Kommunerna måste förbereda sig på att hantera de problem som uppstår genom ett alltmer varierat bruk av kustområdets resurser än tidigare. De konflikter som uppstår längs kusten är oftast intresse- och värdekonflikter mellan flera grupper av intressenter och resursbrukare och i mindre grad konventionella målkonflikter mellan olika myndigheter och samhällssektorer. Motsättningar mellan gamla och nya resursbrukare måste bearbetas under diskussion och konflikthantering för att det ska uppstå kompromissvilja och sam- förstånd i bruket av kustens resurser. Konflikter och konflikthantering är en ofta missuppfattad och negativt värderad del i resursförvaltning. Genom målmedveten och professionell hantering av konflikterna skapas i ett flertal fall ett förtroende som leder till samarbete. För att skapa hållbar utveckling i kustområdet måste kommunerna i sitt utvecklingsarbete i allt högre grad öka förståelsen för förändringarna i kustbefolkningens ekonomi och försörjning, producent- och brukarroller. Därtill krävs i arbetet med lokala utvecklingsstrategier bl.a. en förstärkning av och respekt för den lokala kunskapen om resurser, resursbruk och produktion. Denna har ofta marginaliserats av myndigheterna med stöd av forskningsresultat och lett till onödiga konflikter. Många försök till en mer samordnad förvaltning under det senaste decenniet har misslyckats. Det finns fortfarande en sektoriell splittring med flera myndigheter som delar ansvaret för förvaltning av kustområdena bl.a. Glesbygdsverket, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Den fysiska planeringen erbjuder vissa möjligheter att öppna planeringsprocessen och ta upp frågor som konflikthantering och deltagande av intressenter, medan sektorernas förvaltning och planering är svårare att reformera. Det finns få goda exempel på konflikthantering som en nödvändig komponent i resursförvaltning, och ofta överlåts konflikthanteringen till de traditionella juridiska och politiska institutionerna, vilket inte har visat sig effektivt i hantering av resursrelaterade konflikter. Under de senaste årtiondena har nya informella former av konflikthantering mellan inblandade Kustmiljöns framtid 67
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65: Intressenternas inställning till l
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?