5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Rekrytering Utveckling av fisket Förvaltning av fisket 12 Kustmiljöns framtid Smögens fiskhamn
Fiske och fiskeförvaltning Det yrkesmässiga kustfisket i Sverige har länge kämpat med dålig lönsamhet, vilket lett till att antalet fiskare minskat starkt. Den främsta orsaken är att bestånden av flera av de viktigaste arterna är svaga, vilket till stor del beror på alltför hårt fiske. Bristen på fisk har gett upphov till allvarliga konflikter mellan olika yrkesfiskare och mellan dem och fritidsfiskarna. Fisket är alltså varken ekologiskt, socialt eller ekonomiskt uthålligt. Eftersom det har en stor potential som skärgårdsnäring och betyder mycket för livskvaliteten i skärgårdarna, förutsätter en bärkraftig kustförvaltning ett uthålligt fiske. Inledning Arbetet med att utveckla ett uthålligt kustfiske har bedrivits på bred front i samarbete mellan biologer, humanekologer och ekonomer. Tidvis har även forskare inom statsvetenskap, juridik och historia deltagit. Forskningen har omfattat tre huvudområden: • rekrytering av olika fiskarter • utveckling av fisket • förvaltning av fisket Arbetet med rekrytering och utveckling av fisket har dessutom utformats på ett sådant sätt att det kan ge information och problemlösningar som kan användas vid uppbyggnaden av en förvaltning för uthålligt fiske. Forskningen om rekrytering, dvs. produktionen av yngel, har syftat till att skydda och förbättra lek- och uppväxtområden för att därmed stärka fiskbestånden. Arbetet med att utveckla fisket har haft som mål att introducera nya eller lågt exploaterade arter i yrkesfisket och att utveckla fångsttekniken för att göra det möjligt att fiska effektivare och mer selektivt. Under programfas I beskrevs det småskaliga kustfiskets biologiska förutsättningar och olika inriktningar. Därtill analyserades fiskarnas ekonomiska förhållanden, fiskets problem och utvecklingsmöjligheter. Förslag till lösningar på problemen presenterades. En slutsats av forskningen inom programfas I var att fiskeriförvaltningens nuvarande utformning är en av huvudorsakerna till fiskets problem idag. Tyngdpunkten i programmets fiskeforskning kom därför i programfas II att förskjutas mot förändringar av fiskeriförvaltningen. Kustmiljöns framtid 13
Page 1 and 2: KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4: Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6: Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8: Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10: derna och sätten att angripa probl
Page 11: Delprogram I Integration och tvärv
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64:
Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66:
Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68:
områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70:
Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72:
är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74:
samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76:
Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78:
Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80:
och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82:
skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84:
anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86:
Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88:
Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90:
Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92:
Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94:
10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96:
chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98:
3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100:
18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102:
Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104:
A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106:
Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?