5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Reningsbassängerna vid Himmerfjärdsverket.
Kvävereningen sker i fluidiserande bäddar i anslutning till den
röda byggnaden längst till vänster i bilden. Himmerfjärds-
Framtidens förvaltning av kustvattnen
Införandet av ramdirektivet för vatten i svensk
vattenvård ställer nya och högre krav både på tillståndsbeskrivningar
och åtgärdsprogram för alla
vattenområden utom öppna havet. Det skärper
också kravet på att föreslagna åtgärders effekt ska
stå i rimlig proportion till kostnaden.
Trots att kunskapen om vad som orsakar övergödningen
i de olika kustområdena är ganska god,
saknas ofta den detaljerade, kvantitativa kunskap
som behövs för att välja rätt åtgärder för att uppnå
målet, god vattenkvalitet, till rimlig kostnad. Eftersom
många av åtgärderna är mycket kostsamma,
kan forskning som hjälper beslutsfattarna att välja
rätt åtgärd spara mycket pengar. I framtiden bör
därför resultaten av större reningsinsatser följas
upp och utvärderas bättre än hittills, så att lärdomarna
tas tillvara, så som i Himmerfjärden. Sådan
verket är ensamt i Sverige om att använda denna teknik, som
avlägsnar kvävet med högre effektivitet och till lägre kostnad
än konventionell kväverening. Foto: Ulf Larsson
adaptiv, anpassad förvaltning borde bli ett centralt
inslag i framtidens vattenvårdsarbete, både när det
gäller skärpta krav i större befintliga anläggningar
och när nya typer av åtgärder införs, som musselodling.
Hur kraftfull den framtida vattenvården kan bli
bestäms av de bedömningsgrunder för vattenkvalitet
som nu tas fram. Om de välkända problemen
med bland annat övergödningen gör att man definierar
dagens vattenkvalitet som sämre än ”god”
i merparten av nuvarande kustområden kommer
detta att bli en drivkraft för åtgärder i de anslutande
avrinningsområdena. Det kommer också att öka
trycket på åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten
i öppna Östersjön, eftersom denna i dag ofta sätter
gränsen för hur stor förbättring som lokala åtgärder
längs kusten kan ge.
Kustmiljöns framtid
53