5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tre slutsatser kan dras från Sucozomaforskningen<br />
kring integration och överföring av kunskap.<br />
Slutsats I<br />
För att möjliggöra en överföring av forskningsresultaten<br />
till praktisk förvaltning av kustområdet<br />
behövs nya tanke- och handlingssätt:<br />
• sammankoppling av vetenskap och lokal kunskap<br />
och erfarenhet<br />
• deltagande av intressenter, resursanvändare och<br />
medborgare i beslutsfattandet<br />
• fördelning av beslutsmakt mellan forskare, förvaltningsexperter<br />
och lekmän<br />
• decentralisering av kustförvaltningen till lokal<br />
och regional nivå, förankrat i lokala och kommunala<br />
gemenskaper<br />
Slutsats II<br />
Kunskapsöverföringen är lika mycket ett forskningsproblem<br />
som en fråga om förvaltningsutbildning.<br />
Sådana tanke- och handlingssätt är inte<br />
lätta att genomföra i en forskningskultur som<br />
är baserad på en förståelse av forskning som ett<br />
specialiserat system av kunskapsproduktion, otillgängligt<br />
för utomstående discipliner och icke-vetenskaplig<br />
kunskap och dialog. Men inte heller en<br />
förvaltningskultur som ser förvaltningen som ett<br />
offentligt, rättsbaserat och specialiserat system med<br />
experter är öppet för samarbete.<br />
Slutsats III<br />
Det är nödvändigt att belysa såväl praktiska möjligheter<br />
som kostnader för att genomföra förändringsprocesser<br />
inom utnyttjande och övervakning<br />
av resurserna. Ett komplext förvaltningssystem<br />
72 Kustmiljöns framtid<br />
innefattar inte bara formella organisationer och<br />
myndigheter utan också andra aktörer och därför<br />
kan samverkan och samordning inte uppstå enbart<br />
genom en process inom och mellan myndigheterna.<br />
Det behövs politisk diskussion, program och<br />
beslut t.ex. för deltagande av brukare i beslutsprocesser,<br />
regelformulering och konflikthantering. Det<br />
behövs också en ekonomisk och social förstärkning<br />
av vissa sektorer som kan bidra till uthålligt<br />
resursutnyttjande som lokalt kustfiske. Samhällets<br />
vilja eller förmåga att stödja lokal ekonomi och betala<br />
kostnader för ett system för förvaltning, kontroll<br />
och övervakning av kustresurserna är också en<br />
begränsande faktor.<br />
Fortfarande hänger frågorna i luften: Vem ska<br />
ta ansvar för ICZM och driva processen för att få<br />
den till stånd? Behövs det ett nytt system eller nya<br />
formella organisationer? Alternativ är tänkbara i<br />
form av en organisationsutveckling av icke-hierarkiskt<br />
samordnade, decentraliserade, förvaltningsstrukturer.<br />
Andra varianter är självorganiserande<br />
system och samarbetande organisationer och grupper<br />
som skapar lösningar utan att vara kontinuerligt<br />
beroende av centralstyrning, tillåtelse, kontroll,<br />
ansvar eller kunskap från nationella myndigheter.<br />
En gemensam organisationskultur kräver inte<br />
nödvändigtvis en gemensam hierarkisk och centraliserad<br />
organisation. Ansvar för integrerad förvaltning<br />
kan vara ett gemensamt ansvar för olika grupper<br />
som samordnar sig när det behövs. Utöver förändringar<br />
på kort sikt genom institutionsutveckling<br />
och förvaltningsreformering kräver integrerad<br />
och uthållig förvaltning av kustområdet en bättre<br />
samordning och samarbete baserat på gemen-
Change language