5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

och fritidsbåtar inverkar negativt på vattenmiljön.
Den ökade rörligheten baseras i stor utsträckning
på transporter med bil och båt, vilka i sin tur ger
avgaser, buller, trängsel och störningar i vatten-
och strandmiljöerna, särskilt i de grunda vikarna.
Å andra sidan skapas förutsättningar för hållbara
samhällsstrukturer genom t.ex. lokal livsmedelsproduktion,
nya sociala tillhörigheter och en
känsla för landsbygdens och skärgårdens natur-
och kulturvärden. Det är t.ex. ingen tillfällighet att
en nyligen genomförd studie på västkusten visar
att de mest skyddsvärda ängs- och betesmarkerna
ökar i utbredning längs kusten. När boende- och
fritidsmiljö blir densamma uppstår samtidigt ett
ökat ansvar och engagemang för närmiljön.
Det höga trycket från olika anspråk på kustområdenas
mark och vatten kräver långsiktig och
framsynt förvaltning och fysisk planering. Kommunernas
behov av att förutse och möta exploateringstrycket
motsvaras inte av deras resurser för
planering. Samsynen och samordningen i dessa
uppgifter är också otillräcklig. Det brister i insikten
att naturens produktionsförmåga är en förutsättning
för alla människors liv. Hållbar utveckling
av kustområdena förutsätter att de många inblandade
aktörerna mycket mer än idag arbetar
tillsammans över sakområden och sektorsgränser.
Program för skärgårdarna
Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Blekinge och
Västra Götalands län överlämnade i december
1999 till regeringen en redovisning av uppdraget
”Regionalt miljö- och hushållningsprogram för
skärgården”. Sammanlagt angav länsstyrelserna i
storstadslänen över 100 konkreta förslag på åtgärder
inom ett antal teman, alltifrån miljöhot, natur-
och kulturvård, fiske och vattenbruk, boende,
verksamheter och friluftsliv, till förvaltning samt
regional och lokal planering. Uppdraget utfördes
i nära samverkan med berörda kommuner och
intressenter i skärgårdsområdena.
Miljövårdsberedningen sammanfattade programmen
i betänkandet ”Levande skärgård – utvärdering
av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen”
– SOU 2000:67. Sucozoma deltog
aktivt i länsstyrelsernas arbete, och några åtgärdsförslag
har belysts vidare i programmet.
Miljövårdsberedningen pekade i utvärderingen
särskilt på behovet av en fördjupning av kommunernas
översiktsplanering i landets kust- och skärgårdsområden.
Vidare uppmanades länsstyrelser
och kommuner till ett aktivt svenskt deltagande
i EU-program för en integrerad förvaltning av
kustområdena. Länsstyrelsernas program och miljövårdsberedningens
slutsatser har hittills endast
satt spår i departementens eller myndigheternas
verksamhet inom fiskeområdet.
Under inverkan av länsstyrelsernas och Sucozomas
arbeten inom fiskeområdet har påtagliga
förändringar i synen på regional och lokal förvaltning
medfört ändringar i Fiskelagen. Resurs- och
kapacitetsbrist tvingar fortfarande alltför ofta
kommunerna att prioritera akuta vardagsfrågor
och åsidosätta den långsiktiga strategiska planeringen.
Kustmiljöns framtid
79