12.09.2013 Views

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

förhållanden i kustsamhällena hanteras inte av de<br />

centrala verken. Även om lokal förvaltning kan lösa<br />

en del av de nuvarande problemen för kustfisket<br />

skapar själva resursen speciella förvaltnings- och<br />

planeringsproblem. Många fiskarter lever inte inom<br />

samma lokala område utan rör sig långt utanför,<br />

vilket förutsätter en flexibel och snabbt anpassbar<br />

förvaltning och planering. En sådan finns inte i<br />

praktiken för närvarande.<br />

I förvaltningen av kustvatten är lokala förvaltnings-<br />

och planeringssystem mindre betydelsefulla,<br />

även om de är en viktig del i förvaltningen av vattenkvalitet.<br />

Inom den fysiska kommunala planeringen<br />

behandlas vattenkvalitet i både generella,<br />

strategiska, icke-bindande planer som översiktsplanen<br />

och detaljerade, bindande planer som detaljplanen.<br />

Kommunerna kan också samordna kommunövergripande<br />

teman som vattenanvändning genom<br />

att bilda ett kommunalförbund och upprätta en<br />

regionplan som instrument för att lösa aktuell användning<br />

av mark och vatten. Flera kommuner har<br />

som underlag för översiktsplaneringen tagit fram<br />

vattenöversiktsplaner men dessa har huvudsakligen<br />

redovisat förhållandena i sötvatten och inte i kustvatten.<br />

Problem inom förvaltnings- och planeringssystemen<br />

– brister i kustplanering,<br />

deltagande av brukare, administrativa<br />

resurser och samordning<br />

Intresset för kustplanering har varierat under årtiondena<br />

de senaste 50 åren. Efter andra världskriget<br />

satte anspråken på industri-, tätorts- och fritidsbostadsutbyggnad<br />

ett oerhört tryck på kustområdena<br />

58 Kustmiljöns framtid<br />

och krävde krafttag i planeringen av mark och vatten<br />

på alla nivåer.<br />

Fysisk riksplanering som startade i mitten av 1960talet<br />

sorterade i samverkan med länsstyrelser och<br />

kommuner upp kustområdets anspråk för lång tid<br />

framåt. Under 1980-talet intensifierades försöksplanering<br />

av både kust och hav. Sedan början av<br />

1990-talet har underlag för beskrivning av kustens<br />

resurser och anspråk utvecklats men de verkligt<br />

kraftfulla exploateringsanspråken, förutom vindkraftlokaliseringen,<br />

har kunnat tillgodoses inom de<br />

ramar som formulerats i översiktsplanerna.<br />

Det har inte funnits anledning för kommunerna<br />

att ägna sig åt planering av kustvattenområdena<br />

särskilt eller fördjupa lokalt deltagande i planerings-<br />

och förvaltningsprocessen. I spartider där<br />

administrationer slimmas och skola, vård och omsorg<br />

prioriteras inriktas planeringen på det absolut<br />

nödvändiga. Denna situation är ett problem när<br />

det ställs anspråk på försök med nya förvaltningsmetoder,<br />

för samordning och för deltagande av<br />

brukare av kustresurserna.<br />

Förutsättningarna för lokalt deltagande i planering<br />

och förvaltning är mycket olika. Det finns<br />

ett antal kommuner med en levande tradition av<br />

deltagande i olika former. Deltagande av kommuninvånarna<br />

är resurskrävande och tar tid. Alla<br />

kommuner har inte resurser för breda processer,<br />

men i kommuner som har hanterat större resursrelaterade<br />

konflikter i flera år finns en utveckling<br />

av en lokal kultur för deltagande i förvaltning och<br />

planering. Traditionellt har inte breda deltagandeprocesser<br />

tillämpats i de olika sektorernas förvaltningstraditioner<br />

som för sjöfart, naturvård, fiske,<br />

jordbruk eller skogsbruk.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!