5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Tre slutsatser kan dras från Sucozomaforskningen kring integration och överföring av kunskap. Slutsats I För att möjliggöra en överföring av forskningsresultaten till praktisk förvaltning av kustområdet behövs nya tanke- och handlingssätt: • sammankoppling av vetenskap och lokal kunskap och erfarenhet • deltagande av intressenter, resursanvändare och medborgare i beslutsfattandet • fördelning av beslutsmakt mellan forskare, förvaltningsexperter och lekmän • decentralisering av kustförvaltningen till lokal och regional nivå, förankrat i lokala och kommunala gemenskaper Slutsats II Kunskapsöverföringen är lika mycket ett forskningsproblem som en fråga om förvaltningsutbildning. Sådana tanke- och handlingssätt är inte lätta att genomföra i en forskningskultur som är baserad på en förståelse av forskning som ett specialiserat system av kunskapsproduktion, otillgängligt för utomstående discipliner och icke-vetenskaplig kunskap och dialog. Men inte heller en förvaltningskultur som ser förvaltningen som ett offentligt, rättsbaserat och specialiserat system med experter är öppet för samarbete. Slutsats III Det är nödvändigt att belysa såväl praktiska möjligheter som kostnader för att genomföra förändringsprocesser inom utnyttjande och övervakning av resurserna. Ett komplext förvaltningssystem 72 Kustmiljöns framtid innefattar inte bara formella organisationer och myndigheter utan också andra aktörer och därför kan samverkan och samordning inte uppstå enbart genom en process inom och mellan myndigheterna. Det behövs politisk diskussion, program och beslut t.ex. för deltagande av brukare i beslutsprocesser, regelformulering och konflikthantering. Det behövs också en ekonomisk och social förstärkning av vissa sektorer som kan bidra till uthålligt resursutnyttjande som lokalt kustfiske. Samhällets vilja eller förmåga att stödja lokal ekonomi och betala kostnader för ett system för förvaltning, kontroll och övervakning av kustresurserna är också en begränsande faktor. Fortfarande hänger frågorna i luften: Vem ska ta ansvar för ICZM och driva processen för att få den till stånd? Behövs det ett nytt system eller nya formella organisationer? Alternativ är tänkbara i form av en organisationsutveckling av icke-hierarkiskt samordnade, decentraliserade, förvaltningsstrukturer. Andra varianter är självorganiserande system och samarbetande organisationer och grupper som skapar lösningar utan att vara kontinuerligt beroende av centralstyrning, tillåtelse, kontroll, ansvar eller kunskap från nationella myndigheter. En gemensam organisationskultur kräver inte nödvändigtvis en gemensam hierarkisk och centraliserad organisation. Ansvar för integrerad förvaltning kan vara ett gemensamt ansvar för olika grupper som samordnar sig när det behövs. Utöver förändringar på kort sikt genom institutionsutveckling och förvaltningsreformering kräver integrerad och uthållig förvaltning av kustområdet en bättre samordning och samarbete baserat på gemen-
samma mål, visioner och intressen som utformas för ett långt tidsperspektiv. Detta tidsperspektiv av flera decennier överstiger tidshorisonten för dagens planeringspraktik. Därför krävs utöver planering också utveckling av nya metoder och instrument för att styra utvecklingsprocessen. Inom Sucozomaprogrammet har genom tvärvetenskaplig samverkan ett första men otillräckligt försök att överföra forskningsresultat i ett långt tidsperspektiv utformats som ett scenario: Svensk kustzonsförvaltning år 2022. Energiproduktion och miljöanpassning kräver tid för teknikutveckling Förvaltningsreformering och kunskapsöverföring på långt sikt Scenario: Svensk kustzonsförvaltning år 2022 Med utgångspunkt från scenariot beskrivs nedan väsentliga delar i de långsiktiga förändringsprocesser som kan tillämpas av kustkommunerna och användas för samordning mellan lokal, regional och nationell förvaltning. Organisatoriska förändringar i resursförvaltning av vattenkvalitet, fiske, vattenbruk: • samordnande institution för vattenkvalitet, fiske, vattenbruk • myndigheter som samordnar åtgärder för vattenkvalitet/fiske inom avrinningsområden • förbättrad tillämpning av miljöbalken • tilldelning av administrativa resurser för uppföljning, kontroll, utvärdering Institutionella förändringar i offentlig förvaltning: • uppföljning och utvärdering av förvaltningsrutiner, kartläggning av brister i kommunikation och samarbete mellan olika förvaltningssektorer • organisationsutveckling i form av nya rutiner och processer för förvaltning, beslutsfattande, samarbete • budgetförändring som skapar resurser för lokala och regionala institutioner • delegering av ansvar till den lokala nivån och kontroll på alla nivåer, lokal, regional och nationell • övervakning och återkoppling mellan resurstillståndet och förbrukning/uttag • specifika remiss- och beslutsorgan på regional nivå, för kust- och skärgårdsfrågor Kustmiljöns framtid 73
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16:
Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18:
Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20:
hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71: är snarare ett första steg i att
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?