Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

I kapitel 2 berättar vi om hur behovet av ett nytt sätt att ta sig an problematiken växte fram och vilka de bärande tankarna bakom Ung Kultur 116 var. Därefter presenterar vi projekt Ung Kultur 116s uppdrag och organisation och avslutningsvis redogör vi lite kort för vad som hände tiden fram till projektets start i januari 2006. I Kapitel 3 låter vi projektets medarbetare berätta valda delar av sina första arbetsår. Berättelsernas fokus ligger på de hinder och motstånd, i framför allt attityder, som Ung Kultur 116 mötte den första tiden, hos de människor inom staden som de hade i uppdrag att samverka med. Värt att notera är att liknande motstånd också fanns hos andra människor bland annat inom konst- och kulturvärlden men att vi valt att avgränsa rapporten och i första hand beskriva relationerna och händelseutvecklingen mellan Ung Kultur 116 och Göteborgs Stad. Därefter redogör vi för Trygg, vacker stads två nästa drag som tillsammans bidrog till en stark utveckling av stadens klotter/graffitistrategi: Det ena var att, under 2007, anta en stadsövergripande policy för en Trivsam stad med rekommendationer till alla enskilda förvaltningar och bolag att upprätta en lokal handlingsplan enligt policyns intentioner. Det andra, det vill säga nästa drag i strategin, var att förlänga Ung Kultur 116 i ytterligare två år (2008-2009) och ge projektet ett utökat uppdrag – att fungera som operativ stödresurs för stadsdelarna i utvecklandet av de lokala handlingsplanerna. I slutet av kapitel 3 plockar vi upp de tankar projektmedarbetarna själva har om varför arbetet var så svårt i början. Till sist sammanfattar vi de lärdomar medarbetarna i Ung Kultur 116 själva drog av erfarenheterna under det första årets och vilka förändringar i sitt eget förhållningssätt de behövde göra för att kunna etablera förtroende och utföra sitt uppdrag. 10 I kapitel 4 lyfter vi fram de funktioner som vi uppfattar att Ung Kultur 116 har idag, i relation till Göteborgs Stads klotter- och graffitistrategi och illustrerar dessa med kortare beskrivningar av konkreta samverkansprojekt som Ung Kultur 116 medverkar/medverkat i. I samband med det redogör vi för några av de nya utmaningar Ung Kultur 116 möter idag. Därefter diskuterar vi vilka utmaningar Göteborgs Stad behöver anta om man menar allvar med att man vill arbeta i dialog och behålla det nyvunna förhållningssättet. Avslutningsvis kan vi inte låta bli (trots att det inte är rapportens uppdrag att utvärdera) att diskutera runt att värdet (nyttan) av Ung Kultur 116s insatser och funktioner och konstaterar att resultatet inte låter sig vägas och mätas i kvantitativa mått. I stället behöver resultatet vägas mot kvalitativa kriterier och vi ger i diskussionen förslag på några sådana som behöver reflekteras noggrant runt om Göteborgs Stad vill undvika att kasta ut ett (berömt) barn med badvattnet. I kapitel 5 diskuteras de lärdomar som kan dras av det utvecklingsarbete Trygg, vacker stad genomfört i form av Ung Kultur 116. Det finns starka argument för att klotter/graffitistrategin i Göteborg är ett exempel på ett lyckat sätt att arbeta med svårlösta komplexa samhällsfrågor där det krävs kvalitativ samverkan mellan många olika aktörers perspektiv. Kapitlet har två huvuddelar. Den första delen analyserar och ger möjliga förklaringar till resultatet av utvecklingsarbetet och hur Göteborgs klotter/graffitistrategi kan användas som inspirationskälla till arbete med andra svårlösta problemkomplex. Här förklaras varför Göteborg modell kan ses som ett kompetent svar på det inbyggda systemfel traditionell förvaltningsorganisering, i så kallade stuprör, dras med när det kommer till framgångsrik hantering av kom-
plexa samhällsproblem som berör många människor och spänner över många verksamheter. Stuprörsorganisationer är utformade för att lösa problem enligt helt andra principer; genom att avgränsa problem och dela upp komplexa frågor i mindre enheter görs de begripliga och hanterbara. Problemet är att komplexa samhällsproblem inte låter sig avgränsas och behöver hanteras med strategisk överblick utifrån ett helhetsperspektiv, vilket Göteborgs Stad också gör idag, med hjälp av Ung Kultur 116. Genom att integrera alla perspektiv man kan ha på problemet vill strategin utveckla nya hållbara lösningar i dialog och samverkan mellan många aktörer. Rörelseriktningen för problemlösning anges i strategin således åt rakt motsatt håll mot vad rörelsen för problemlösning i en stuprörsorganisation normalt anger. Det är därför fullt begripligt att en kursändring av det här slaget väcker både, förvirring, frustration och motstånd hos människor som skolats in i ett helt annat sätt att tänka. För att skapa mening, förståelse och motivation för ett annat, och enligt stuprörens inre logik ”ologiskt”, sätt att arbeta med frågor hos människor som arbetar i stuprörsorganisationer räcker det inte med att skapa samverkande nätverk. Mer kunskap om problemområdet och ett aktivt arbete med att förändra människors föreställningar om hur och varför nätverken behöver arbeta på nya sätt behövs också. I kapitlet dras också slutsatsen att vad som behövs för att göra en strategi av den här karaktären hållbar, är en fortsatt infrastruktur med hög status och med legitimitet att organisera och ansvara för att problemlösningen sker utifrån de kriterier som anges i strategin. Den andra delen av kapitlet sammanfattar lärdomarna av det förändringsarbete som genomförts. Vi lyfter fram fem olika kategorier av framgångsfaktorer utifrån exemplet Ung Kultur 116 som vi menar tillsammans har bidragit till att synsätt förändrats, att nya samverkansformer har utvecklats och att omprioriteringar vad gäller strategier och resurser har gjorts. Översikt 1. Organisatoriska förutsättningar 2. Kunskapsbildande/kunskapsförmedlande uppdrag 3. Synsätt 4. Metod 5. Förändringshantverkets tekniker 6. Förändringsagenternas kompetenser och stödresurser Längst bak i rapporten finns referenser till den litteratur och till de dokument vi har använt oss av, följt av bilagor. Den sista bilagan är ett appendix till kapitel 5 och är riktat till dig som vill fördjupa dig i vår förståelse av önskvärda kompetenser för förändringsagenter. Mycket nöje önskar Anneline Sander, huvudförfattare 11
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62:
Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64:
- Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66:
Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68:
Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70:
Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72:
-Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74:
Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76:
Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78:
Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80:
flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82:
Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84:
Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86:
Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88:
Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?