Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

22 116s försorg som en självklar pusselbit både i stadens förebyggande trygghetsarbete och för att minska de ekonomiska och otrygghetsskapande kostnaderna för klotter. 3. Fler i staden arbetar med nya insatser • Staden initierar, genom Ung Kultur 116, dialog och nya samverkansarenor kring klotter/graffiti där samverkanskontakter inte fanns förut. • Åtgärderna mot klotter som skadegörelse är fler och ser delvis kvalitativt annorlunda ut. Tidigare gjordes de huvudsakliga insatserna för att ta bort klotter och försvåra för klottrarna. Nu finns dessutom nya insatser av proaktiv – förebyggande karaktär. I det proaktiva arbetet är fler människor/enheter involverade, både unga och vuxna inom och utom stadens organisation. • Olika delar av stadens verksamheter samverkar aktivt kring problematiken i nya projekt där en del- verk samheter berör även de större samhällsfrå- gorna: demokrati och rätten till det offentliga rum- met. 4. Staden har ett operativt kunskapscentrum för arbetet med dilemmat • Med Ung Kultur 116 har stadsdelarna en specialiserad resurs att tillgå i arbetsprocessen med sina lokala handlingsplaner utifrån Trygg, vacker stads policy från år 2007. En resurs som både kan användas för att öka kunskapen om ungdomar i graffiti/klotterkulturen och för att utveckla arbetet kring trygghetsfrågor. Inom projektet finns också värdefull kunskap om Göteborgs Stads organisation och vilka framkomliga vägar stadens aktörer kan ta för att arbeta övergripande med dilemmat. Ung Kultur 116 erbjuder dessutom metoder för praktiskt dialogarbete med många inblandade. • Staden har i Ung Kultur 116 ett kunskapsbildande och kunskapsförmedlande centrum. De tillför staden unik kunskap både om ungdomarnas perspektiv i graffiti/klotterkulturen och hur kulturen uttrycker sig i Göteborg. Kunskap som kontinuerligt uppdateras. • Staden har i Ung Kultur 116 en arena för problemlösning som ansvarar för att frågan hanteras utifrån sin komplexitet och ur ett helhetsperspektiv. • Staden har med Ung Kultur 116 en infrastruktur för strategisk överblick och för aktivt arbete med synsätt, kunskap, attityder och strategier. De genomgripande förändringar som har skett inom staden när det gäller synen på hur man bör arbeta med frågan, önskan om att arbeta utifrån kunskap och i dialog med alla som både berörs av och är en del av problematiken har inte uppstått genom en svängning av något magiskt trollspö utan genom kreativt nytänkande och hårt arbete. Numera undviker Göteborgs Stad att trilla i de diken som traditionellt betraktar graffiti/klotter antingen som brott eller som ett konstnärligt uttryck eftersom Ung Kultur 116 värnar om att hålla alla de olika perspektiv man kan ha på graffiti/klotter levande samtidigt. De förhåller sig i sitt arbete alltså till att graffiti/klotter både kan vara ett brott och ett konstnärligt uttryck samt en social aktivitet bland unga. På så sätt påminner sig Göteborgs Stad om den sammansatta och svåröverskådliga helheten och förhåller sig aktivt till dilemmats komplexitet i val av åtgärder för att minska klotter och samtidigt ta tillvara de ungas kreativitet och engagemang. Men inte heller projekt Ung Kultur 116 har uppstått som genom ett trollslag utan genom att det inom Göteborgs Stad finns en stark tanke om både förebyggande trygghetsarbete och om samverkan. Vi kan konstatera att stora förändringar har skett under
Större grepp 2. Behovet av ett större grepp kring dilemmat växer fram och tar form Nya frågor väcks och pockar på svar relativt kort tid. I det här kapitlet berättar vi hur behovet av ett nytt sätt att förhålla sig till frågan tydliggjordes, hur idéerna växte fram till Ung Kultur 116 och något om hur projektet fick sitt innehåll och sin form. Stadens klottergrupp samverkade i första hand runt tekniska aspekter av klotterproblematiken som vi berättade om i förra kapitlet och det fanns liten tolerans för att se frågan från något annat håll. Ändå var det i stadens klottergrupp som den sociala dimensionen av klotter/graffiti uppenbarade sig på ett samverkansmöte under i månadsskiftet september/oktober 2004. Då efterfrågade polisens representant i Klottergruppen någon form av socialt stöd och avlastning från staden. Polisens problem var att deras utökade insatser kring klotterbrott fått till följd att oroliga och chockade föräldrar till anmälda klottrare, ringde polisen för att få vägledning och hjälp med hur de skulle agera. Polisen ansåg sig varken ha resurser eller kompetens att kunna bistå föräldrarna. Polisen hade behov av att kunna skicka dessa föräldrar vidare. Nya frågor restes i stadens klottergrupp i samband med föräldrarnas rop på hjälp: Hur jobbar egentligen andra delar i staden med frågan? Finns det något socialt förebyggande arbete kring klotterproblematiken som utgår från ungdomarnas och föräldrarnas perspektiv som vi kan hänvisa föräldrarna till? Klottergruppen beslöt sig för att undersöka saken. Efterhand uppstod fler frågor: Hur ser klotter/graffitifrågan ut från de klottrande ungdomarnas egen horisont? Vilka är de som klottrar? Hur ser klottrarna själva på sitt intresse för graffitikulturen, på betydelsen av den i sitt liv, möjligheten att sluta, på samhällets bemötande, föräldrarnas reaktioner, på eventuella egna sociala svårigheter i samband med höga skadestånd? Vad behöver de? Kan vi lära oss något om arbete mot klotter genom att ta in deras perspektiv? En mängd frågor som resulterade i skapandet av Projekt Ung Kultur 116. Men nu går vi händelserna i förväg. Så här började det: Klimatet hårdnar 2004 23
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74:
Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76:
Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78:
Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80:
flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82:
Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84:
Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86:
Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88:
Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?