Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Hej!
Denna affisch hittade jag uppsatt på ett skåp på
Stigbergstorget. Läs texten, av det framgår det att
man skall ”battla” (tävla) i bl. a. graffiti och scratching!
Mvh
Klockan 15.18, exakt 13 minuter senare besvarar ordföranden
ursprungsbrevet och vidarebefordrar e-konversationen
till flera andra representanter i stadens klottergruppsnätverk:
Park- och natur, TMG, Gatubolaget,
Spårvägen samt till ordförande i Ung Kultur 116s styrgrupp.
Hej .
Jag tror jag smäller av.
Sorgligt med budskapet och att de affischerar på fel
ställe också. Man kan tycka att vi inte nått fram med
det mest elementära i projektet.
Kan du ta kontakt med Ritva? Undrar vad hon har
för svar på denna aktivitet? Det verkar ju som hon
inte har koll på ungdomarna. Kan vem som helst
trycka upp vilka budskap som helst och med logotypen
för SDF Majorna kan man undra?
Något också för styrgruppen för projektet att få till
sig.
Mvh
På mindre än en kvart hade information om händelsen
på Stigbergstorget spridits till sju tjänstemän i staden
men inte till någon i Ung Kultur 116. Ytterligare 15
minuter senare, alltså kl. 15.33, når e-konversationen
Ritva som får den skickad till sig bakvägen via Borghild
på TMG.
Ritva.
Detta fick jag nu.
Vi får talas vid.
Också detta med illegal affischering...
Borghild
Uppbyggnadsfasen
Som utomstående, utan alla delar av situationen klar för
sig, kan det vara svårt att förstå att ovanstående konversation
kunde få Ritva att dra slutsatsen att projektet
omgående hotades av nedläggning. Så blev det nu inte
men oavsett om risken var överhängande eller ej, så illustrerar
den väl den stora utsatthet Ritva upplevde.
Självklart menade Ritva att det var olämpligt att ungdomarna
i Initiativet affischerat på olaglig plats men att
det inte var något som projekt Ung Kultur 116 kunde
göras ansvarig för i situationen. Händelserna i samband
med affischeringen blev ändå början på en positiv vändpunkt
för projektet enligt henne. I nio månader hade de
känt sig påpassade, ifrågasatta och misstänkliggjorda av
tjänstemän och politiker på alla nivåer i staden. Till och
med av medlemmar i stadens klottergrupp – initiativtagare
till projektet.
Men den gången blev det bara för mycket! Om vi
skulle anpassa oss till våra kritikers åsikter hela tiden
och inte ens få lov att ta kontakt eller samarbeta
med målgruppen, utan att det skulle ta hus i helsike,
hur skulle vi då kunna göra vårt jobb överhuvudtaget???
[Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur
116]
Vändpunkten inleddes alltså med att projektet för första
gången utmanade motståndet i handling. Projektarbetarna
satsade hela sin trovärdighet på ett kort: De
påstod att det planerade upplägget med festivalen tack
vare Ung kultur 116s förarbete skulle fungera och inte
resultera i klotter på närliggande byggnader. Basta!
Det var förstås omöjligt för någon, inklusive för Ung
kultur 116, att garantera något sådant, trots gediget förarbete,
så det är inte svårt att föreställa sig att det var två
rejält lättade projektarbetare som summerade en lyckad
invigningsdag (utan klotter) efteråt.
35