Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

Exempel: Policyarbete på Hisingen hösten 2008 Som ett led i arbetet med den lokala handlingsplanen utifrån Trygg, vacker stads policy samlade Hisingsregionens Brå en tjänstemannagrupp för att undersöka hur man skulle involvera ungdomar i arbetet. En av folkhälsosamordnarna i området kontaktade Ung Kultur 116 för medverkan i gruppen. Från början var tanken att använda Ung Kultur 116 i ett föreläsningssammanhang för ungdomarna – vad som kan hända om man klottrar. I stället blev det så att tjugotalet ungdomar i åldrarna 13 -16 år ifrån fem olika stadsdelar tillsammans med vuxna från Ung Kultur 116, lokala fritidsledare och fältassistenter arbetade i s.k. Framtidsverkstäder 11 . En framtidsverkstad är en processinriktad grupparbetsmetod som utgår från de deltagandes frågeställningar och tillvaratar deras egen kompetens. Vid fyra tillfällen arbetade de två timmar varje gång, med en utomstående konsult med frågor i närmiljön: Vad är bra, vad behöver ändras, hur motverkar man nedskräpning, skadegörelse, vad skulle vi önska i framtiden och hur kommer vi dit? Anna Nolgren som först gjorde sin praktik på socionomprogrammet och sedan projektanställdes på Ung Kultur 116 berättar: 50 Alla spånade tillsammans och vi hoppade in i den grupp som intresserade sig för att ha en laglig graffitivägg på Hisingen. Det hade funnits en laglig vägg i den stadsdelen och nu hade den försvunnit och de vill ha hjälp med att ansöka om en ny så det var väldigt bra att vi var med där. [Anna Nolgren, projekt Ung Kultur 116] Arbetet avslutades med en presentation för inbjudna politiker och tjänstemän i november 2008. Då hade det framkommit olika teman: papperskorgar, jobb mot klotter, skadegörelse, belysning och sista träffen blev det så lyckat att de – politiker, tjänstemän och ungdomar – kunde samtala ihop om miljön på Hisingen. Ungdomarna växte av att de blev lyssnade till. [Anna Nolgren, projekt Ung Kultur 116] 11) www.framtidsverkstad.se Erfarenheterna av att arbeta tillsammans med trygghetsfrågor i en organiserad metod blev en givande upplevelse även för Ung Kultur 116. I januari 09 utbildade de sig till processledare i ett liknande dialogbaserat processverktyg; Operametoden 12 för att själva kunna leda liknande arbetsprocesser i andra stadsdelar. Förmedla och bevaka ungdomsperspektivet i stadens trygghetsarbete Ung Kultur 116 ser ungdomarna som sina uppdragsgivare. De arbetar aktivt med att i direkt dialog ta reda på vad som är viktiga frågor för ungdomar, hur staden kan möta ungdomarnas behov av att uttrycka sig kreativt och vad de behöver för att kunna och vilja delta aktivt både i stadens utformning och i förebyggande trygghetsarbete. Det betyder vidare att Ung Kultur 116 är en kanal som förmedlar ungdomsperspektivet till de som verkar i staden och samtidigt agerar ”översättare” så att det etablerade samhället kan förstå och bejaka ungdomars röster. Ung Kultur 116 bevakar dessutom att ungdomars intressen och förmågor inkluderas och tas tillvara i alla samverkansprojekt. Vi har ju vår uppgift att bevaka; att det är ungdomarnas behov som får styra. Det har vi alltid som uppgift. Bevaka ungdomsspåret; det ska aldrig bli något som vi vuxna kör och får fjädrar i hatten för. Det ska gagna ungdomarna. [Cecilia Broman, Ung Kultur 116] Sitt uppdrag att bevaka ungdomsperspektivet i allt arbete kring klotter och graffitiproblematik tar de på största allvar och de menar att det är alldeles nödvändigt att påminna om det bland vuxna som verkar på organisationsnivå. 12) www.innotiimi.com
2. Vara kunskapscentrum Utveckla, samla och sprida kunskap om subkulturen, om frågans komplexitet och om framgångsrika sätt att arbeta med frågan UK 116 har utvecklat specialistkunskaper på flera områden. Förutom förmågan att förhålla sig till klotter/ graffiti ur många perspektiv har projektet redan sedan start aktivt hämtat in kunskap om subkulturen generellt; via ny forskning, debatter, media och subkulturens egna forum och i synnerhet; om subkulturens lokala utveckling i Göteborg. Det sker både genom att medarbetarna håller sig uppdaterade om vad som händer i stadsrummet, att ingå i olika informella nätverk där unga rör sig och genom att göra egna efterforskningar i den lokala graffitikulturen. Den första intervjuserien gjordes 2006 och 2009 gjordes en ny djupdykning i den lokala graffitikulturen av de senast anställda inom projektet; Cecilia Broman och Cecilia Fredin. Resultatet har blivit en skrift med titeln Röster ur graffitikulturen i Göteborg [Ung Kultur 116, maj 2009] Ung Kultur 116 sprider kunskap i sin dagliga verksamhet men också i organiserad form; de har hållit flera hundra föreläsningar på olika nivåer inom och utom staden i lokala verksamheter, för stadsdelar och på regional nivå, under de tre och ett halvt år projektet varit verksamt när den här rapporten skrivs. Föreläsningarna är kostnadsfria och skräddarsys efter de behov som finns. Projektet arbetar fortfarande uppsökande och tackar alltid ja till att komma när de blir inbjudna. 13 Det 13) Ett litet smakprov på målgrupper som tagit del av Ung Kulturs föreläsningar: Fritidsgårdspersonal, skolpersonal, kultursamord- Funktioner huvudsakliga syftet ur Ung Kultur 116s perspektiv är att väcka intresse för problematikens komplexitet och för förebyggande arbete. En traditionell föreläsning tar ungefär en timme och handlar om Ung Kulturs uppdrag, syfte och hur de kan vara en resurs. Sedan introduceras huvuddragen i subkulturen och efter det ges en beskrivning av vilka olika drivkrafter en graffiti- och/eller klotterintresserad person kan ha. Föredraget avslutas med projektets önskan om förebyggande arbete. Hösten 2008 uppmärksammades Ung Kultur 116s arbete av nationella Brå med ett hederspris 14 . Det har ökat intresset för Ung Kultur 116 och ”Göteborgsmodellen” både på nationell och på internationell nivå med inbjudningar att komma och berätta om stadens dialogiska arbetsmodell. Det har också lett till att Göteborg och flera andra kommuner i Sverige samverkar kring ett EU-projekt mellan bildintresserade ungdomar från flera länder. Kunskap sprids också i de formella och informella nätverk Ung Kultur 116 själva verkar i. Som exempel på formella nätverk kan nämnas att Ung Kultur 116 är aktiva i Trygg, vacker stads arbetsgrupp Nätverket Trivsam stad (f.d. Klottergruppen), i Kultur och Ungdomsstyrelsen och i det nätverk mellan socialarbetare vid närpolisen som Ung Kultur 116 själva initierat. De nare, folkhälsosamordnare, fältassistenter, ungdomsmottagningar, Brånätverk i alla regioner, olika politiska nämnder, Ung & Trygg, samtliga frivårdsinspektörer, lekmannaövervakare, Socionomprogrammet vid Gbgs universitet. 14) Se Brås motivering till hederspriset 2008 i bilaga 7 51
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82: Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84: Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86: Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88: Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89: Stora tack till: Ritva Mustanoja so

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?