Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

han var ifrån ett fastighetsbolag, som inte varit med
på våra möten förut. Och han kom med en hel hoper
entusiastiska förslag i genren sätta ”hårt mot hårt”:
övervakningskameror, eller engagera vissa boende
för att hålla uppsikt och anmäla klottrare och så.
Jag blev så trött. Och då fick jag ju säga att vi i Göteborgs
Stad försöker undvika konfrontativa metoder
och angivarsystem och att vi försöker hitta andra
lösningar för att jobba med och inte mot. [Ritva
Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116]
Trögheter i att få nya nätverksstrukturer att
fungera.
I det lokala arbetet med klotter och graffitifrågor bildas
nya lärande nätverk för att underlätta för stadsdelarna
att hjälpa varandra. Den strategin fungerar bara om nätverken
sedan används för att verkligen producera idéer,
kunskap och nytta för varandra:
Sen ska ju arbetsgrupperna komma igång och träffas
också. Jag tänkte på det häromdagen, jag har
inte hört något ännu. (Tre veckor efter att nätverket
bildats, förfs. anm.) Det är ju svårt att skapa nya
strukturer i vardagen så att det blir möjligt att jobba
ihop i nya konstellationer. [Helén Melin, fritidschef
i Högsbo]
Trögheten ligger bortom Ung Kultur 116s kontroll men
den kommer förmodligen att bli en utmaning för staden
att ta sig an framöver.
Funktioner
Diskussion om resultatet
De slutsatser vi kan dra av att arbeta med den här rapporten
är att Ung Kultur 116 spelar en central roll för
utvecklandet och genomförandet av det strategiska arbetet
med klotter och graffitifrågan. Ett lärande förhållningssätt
präglar de nätverk i staden som på olika sätt
och ur olika perspektiv arbetar med frågan; nytta dras
av mångfaldigheten i perspektiv vilket ökar möjligheten
för att skapa hållbara strategier.
Komplexitetsgraden på åtgärder för att minska klotter
har höjts och risken för oförutsedda, oväntade och oönskade
bieffekter minskar avsevärt eftersom man numera
fattar bättre avvägda beslut.
De identifierade resultat Göteborgs klotter/graffitistrategi
har inneburit skyndade vi oss att beskriva redan i
kapitel 1 (se sidan 24-25) De handlar mycket kort om
attitydförändringar, om att fler människor engagerar sig
i proaktiva insatser ur nya perspektiv och om att staden
har ett operativt kunskapscentrum som ansvarar för att
dilemmat hanteras som det komplexa samhällsproblem
det är.
Resultatet av Ung Kultur 116s arbete låter sig inte mätas
med kvantitativa mått. Verksamheten kan inte vägas
och mätas i mått för vare sig tid, pengar, eller effektivitet
och det var heller inte vår uppgift att göra i den här
rapporten. Det är ändå en levande fråga vi har haft med
oss i arbetet: Får Göteborgs Stad med sin ekonomiska
satsning på Ung Kultur 116 valuta för sina pengar?
Och vi svarar: Det finns goda skäl att anta att staden
använder sina pengar väl i sin satsning på Ung Kultur
116. Det påstår vi trots att vi inte kan leda i bevis att
stadens kostnader för klottersanering minskat och trots
att vi inte kan säkerställa att de ungdomar som deltagit
i de alternativa skapandeverksamheterna slutat klottra.
Däremot kan vi med säkerhet säga att staden gör stora
kompetenta ansträngningar för att förhindra nyrekrytering
och att stadens socialtjänst, med Ung Kultur 116s
hjälp, bedriver ett omfattande förebyggande arbete med
ungdomar och deras föräldrar. Men graffiti/klotter-
59