Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

flera intressenter där man konstaterat att man hittills inte
har satsat på det direkta mötet med ungdomarna inom
målgruppen. Utgångspunkten och metoden är att i direkt
dialog med unga människor och berörda vuxna öka
insikten om klotter som olaglig handling, att fånga upp
ungdomar i riskzonen samt att visa på alternativa kreativa
vägar för sökande unga människor och ge fler vuxenkontakter
samt öka kunskapen om problemområdet.
Pannhuset vid Röda sten i Göteborg har betecknats som
ett centrum för graffitikulturen i Göteborg. Föreliggande
projektplan utgår från att Rödastenområdet är den
bästa platsen i Göteborg om man vill bedriva en dialog
kring legala och illegala sätt att utöva sin yttrandefrihet.
Mot bakgrund av stor oro och starkt engagemang i graffiti-
och klotterfrågan hos många ungdomar och föräldrar,
i många kommunala verksamheter, hos fastighetsägare,
spårvägen, polisen, försäkringsbolag, media,
bland kulturarbetare mm har på flera håll idén har idén
uppkommit om ett fokuserat arbete med direktkontakt
med ungdomar som klottrar, ungdomar som rör sig i
riskzonen och deras föräldrar.
Mycket energi och tid har lagts på frågan om graffiti
och klotter. Det har i Göteborg satsats stora resurser för
att komma till rätta med problemen. Utgångspunkten är
att all klotter och skadegörelse på annan egendom är
ett brott. Man har samarbetat kring olika insatser, arbetat
med generella insatser i skolor och effektiviserat
klottersanering. Genom det arbete som hittills gjorts har
olika varianter på samverkan och många nya kontaktytor
kommit till stånd.
Samverkansgruppen Trygg, vacker stad och de flesta
nämnder och verksamheter som där är företrädda antog
år 2001 en klotterpolicy. Citat: ”Förvaltningar och
bolag som deltar i samverkan ´Trygg, vacker stad´ skall
inom sina respektive ansvarsområden informera om såväl
ekonomiska som sociala konsekvenser av skadegörelse.
Klotter och otillåten graffitimålning skall inte accepteras.
Barns och ungdomars kreativitet och behov av
att synas och uttrycka sig skall kanaliseras via positiva
och konstruktiva verksamheter.”
Bilagor
Projektets syfte
- Finna metoder som minskar skadegörelse och klottrets/graffitins
negativa effekter.
- Minska klotter och annan skadegörelse i Göteborg.
- Förhindra nyrekrytering till klotter och medverka till
att unga personer finner konstruktiva vägar för sin energi,
skaparlust och samhällsengagemang.
- Medvetandegöra vuxenvärlden och öka ansvarskänslan
för staden hos unga människor.
- Ovanstående punkter avgränsas till de ungdomar
som har området vid Klippan och Röda Sten som mötesplats
samt de som kan nås genom att de är kända
av samverkande myndigheter och organisationer. Deras
föräldrar är en lika viktig målgrupp.
Metod
Denna försöksverksamhet innebär att med kunskap om
klotterfrågan aktivt arbeta kontaktskapande med ungdomar
utan att för den skull fokusera på graffiti och
klotter i mötet med ungdomarna. Vår utgångspunkt är
att utgå från vars och ens specifika sociala situation
och intressen och lotsa ungdomarna vidare i ett konstruktivt
vuxenblivande. Metoden är en blandning av
ett klassiskt uppsökande fältarbete och klassiska fritidsledarmetoder.
Därför krävs att personalen har god
kännedom om ungdomars närmiljö, om alternativa fritidssysselsättningar
samt ett brett kontaktnät med engagerade
vuxna. Det handlar alltså mer om ett individuellt
arbete och om att undvika förhållningssätt som befäster
grupptillhörighet. Genom att inte i onödan fokusera
på graffiti och klotter, är syftet att minska laddningen
och attraktionen och därigenom minska skadegörelsen
i Göteborg.
Förutom att förhindra nyrekrytering till klotter ingår
också i uppdraget att via rättsväsendet arbeta uppsökande
riktat till ungdomar som klottrar och deras föräldrar.
Föräldrastöd och kunskapsbildning bland föräldrar och
andra vuxna är en uppgift.
79