Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

ter och fängelse och dra på sig höga skadeståndskrav
från målsägare. Hundratusentals kronor i skuldsättning,
som följer den dömde tills summan är betald, är knappast
ett drömscenario för någon och särskilt inte för
en ung människa på väg att bli vuxen med allt vad det
innebär. Skuldsättningen kan betyda stora svårigheter
när det gäller till synes självklara saker som att flytta
hemifrån eller att handla något på avbetalning. Riskerna
för att hamna i utanförskap ökar. Klotterproblematiken
har alltså flera aspekter; ekonomiska aspekter, i form av
kostnader för klotter, brottsbeivrande och skadestånd;
trygghetsaspekter, i form av otrygghetskänslor hos de
som rör sig i offentliga miljöer; sociala aspekter, i form
av ungdomars väg in i samhället; samt kulturella aspekter,
i form av graffiti som ett kulturuttryck. Ett helhetsperspektiv
på klotter/graffitiproblematiken kräver att
man förhåller sig till alla dessa aspekter. Utan anspråk
på att åstadkomma en heltäckande redogörelse för varför
klotter/graffiti är en komplex samhällsfråga hoppas
vi ändå kunna illustrera problematikens många facetter
och ge en förståelse för att lyckade insatser mot klotter
behöver föregås av kunskapsbildning och ingående
överväganden.
Graffitikulturen är en subkultur
Graffitikulturen är en subkultur där det anonyma, det
olagliga och det kreativa är viktiga komponenter. Gemensamt
för subkulturer är att de har egna system av
värderingar, attityder och handlingsmönster som är skilda
från, men ändå relaterar till, den större dominerande
kulturen i samhället. Graffitikulturen har en hierarkisk
ordning där man kan uppnå status både genom bildskapande
och genom lagöverträdelser. Graffitikulturen består
av både kriminella och icke kriminella normer där
olika grupper och individer kan välja att handla utifrån
skilda värderings- och handlingsmönster.
(Shannon 2001)
Klottrare är ingen enhetlig grupp.
Klottrare är ingen enhetlig grupp som man kan sätta in
enhetliga åtgärder mot eller för och sedan tro att klottret
ska upphöra. En klottrare är ofta en pojke/man i 10 - 40
Svårlöst samhällsfråga
års ålder. De flesta är under 19 år och uppskattningsvis
en fjärdedel är under 15 år. Klottrandet kan vara individuella
uttryck för många olika behov, som t.ex. att visa
mod, få uppmärksamhet, uttrycka sig kreativt, skapa en
identitet, att uppleva spänning, frigöra sig eller för att
protestera. (Hollari 2003)
Åtgärder mot klotter kan bli kontraproduktiva
Uttalade och riktade åtgärder mot klotter från samhället
riskerar att bli kontraproduktiva. Klotter/graffitiuttryck
är i första hand avsett som meddelanden till andra inom
subkulturen. Det kan vändas till att bli uttryck för en
systematisk opposition mot det omgivande samhällets
kulturella värderingar i stället om subgruppen upplever
att den motarbetas. Man brukar då säga att subkulturen
blivit en motkultur. Risken för att klottret ökar är
då stor. Hur man åtgärdar blir därmed en viktig aspekt.
Vuxenvärldens tredubbla budskap till ungdomar
Ytterligare faktorer som komplicerar problematiken
är vuxenvärldens ambivalenta signaler till ungdomar
om vad som är OK att göra som samhällsmedborgare.
Solveig Hollari har identifierat olika typer av budskap
och menar att de är tredubbla: Antingen kommuniceras
budskapet att klotter är skadegörelse och bör bekämpas.
Eller så uttrycks att den spraymålade bilden är ett
accepterat samtida konstuttryck som har en självklar
plats i ett urbant samhälle. Mycket sällan behandlas
klotter/graffitifrågan i all sin komplexitet utifrån att det
både kan vara ett konstuttryck och ett brott. Ibland det
ena, ibland det andra och ibland båda på samma gång.
Det tredje budskapet som riktar sig direkt till ungdomar
handlar om att graffiti/klotterbildspråk ofta används i
reklamsammanhang för att locka och väcka intresse
för den vara man vill sälja eller det budskap man vill
förmedla (Hollari 2005). Där är förmodligen producentens
avsikt att öka ”coolhetsfaktorn” genom att spela
på ungdomlighet och samtidskänsla. Att Göteborgs-
Postens ungdomssidor heter just ”Graffiti” är ett lokalt
exempel på det.
15