Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

”huligan i ett kriminellt gäng” alternativt en ”bortskämd
blonderad överklassunge från Askim” eller som ”morgondagens
Picasso”) genom att berätta om sina möten
med (människan) Kalle 11 år och hur han resonerar och
uppfattar sin verklighet.
De nya bilderna tillsammans med djupare kunskap om
problemområdet som kan förmedlas har troligen stor
betydelse för förändringar (transformationer) i människors
föreställningsvärldar liksom det har betydelse för
att mobilisera engagemang för att vilja arbeta med problemfrågan
på ett komplexare sätt.
Framgångsfaktorer 3: Synsättet
Den tredje gruppen av framgångsfaktorer vi funnit
handlar om det grundläggande synsätt som genomsyrat
projektmedarbetarnas sätt att arbeta. Återigen är detta
extra viktigt mot bakgrund av det klimat som beskrivs
i figur 1. Vi vill här nämna fyra urskiljbara kvalitéer i
synsättet som tillsammans kan antas påverka både problemlösningsförmåga
och problemlösningsklimat:
– Systemiskt tänkande: En förväntan om att det kan finnas
komplexa orsakssammanhang och betydelsefulla
omständigheter som man behöver förstå bättre om man
vill hantera svårlösta frågor.
– Perspektivmedvetenhet: En medvetenhet om att
människors beteende och åsikter till stor del styrs av
egenskaperna i deras perspektiv. En välutvecklad perspektivmedvetenhet
innebär att det är lättare att förstå,
respektera och hantera olikartade perspektiv, istället för
att driva egna ståndpunkter.
– Orientering mot principiella värden: Man påminner
sig ständigt om att det man gör tjänar ett samhällsnyttigt
övergripande syfte, det är viktigare att uppnå bra resultat
än att själv få rätt.
– Självtransformerande hållning – Förväntan om att nya
insikter och omvärdering av egna synsätt och positioner
är en central uppgift i allt arbete.
68
Medarbetarnas synsätt avspeglar sig exempelvis på
hur man förstår och använder metoden/begreppet dialog.
Ung Kultur 116 har på ett mycket konsekvent sätt
använt dialog som arbetsredskap, såväl i relation till
ungdomar och föräldrar som i förhållande till företrädare
för olika förvaltningar och myndigheter. ”Dialog”
är ett ord som kan ha olika innebörd för olika människor.
Att det innefattar någon form av samtal skulle nog
alla vi har frågat i samband med det här uppdraget vara
överens om. Men sedan går meningarna isär. Vi har fått
många olika förklaringar när vi har frågat tjänstemän i
staden vad de tror att Ung Kultur 116 gör när de arbetar
med dialog. Alltifrån ”de träffar la ungdomarna och
talar om vad som gäller” till Ung Kultur 116s egen förståelse
av vad dialog innebär. För Ung Kultur 116s del
betyder dialog att man inte på förhand vet vad man vill
att resultatet ska bli. Det ligger i dialogens själva väsen
att man tror att det kan växa fram nya insikter, idéer
och lösningar när man lyssnar in hur andra ser frågorna.
Ritva Mustanoja poängterar just den processorientering
som genomsyrar hur man arbetar med dialog:
När det gäller dialog så kan jag se att det vi gör är
annorlunda från det man gör inom andra verksamhetsområden
inom staden. Vi för dialogen utifrån
ett specifikt dilemma som är opratbart. Dilemmat
berör samtliga bolag, förvaltningar och stadsdelar
inom staden utifrån en ungdomsgrupp som till råga
på allt är en subkultur. Utifrån dialogen skall vi
tillsammans skapa möjligheter för att göra saker
och ting förståeliga och hanterbara. Först därefter;
skapa lösningar, alternativ etc. Jag tror att de
flesta andra dialogprojekt redan har bestämt sig för
ett tillvägagångssätt och att det är detta som skall
förankras utifrån dialog.[Ritva Mustanoja, projektledare
Ung Kultur 116]
I den syn på dialog som arbetsredskap som Ung Kultur
116 har är det alltså en viktig utgångspunkt att dialog
ses som något som i samverkan ska skapa nya lösningar,
inte som ett sätt att få andra att ta till sig ett redan
färdigt budskap.