Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

tersanering i Göteborgs Stad på 18.3 miljoner kronor
(Göteborgs-Posten, 090510). Statistiken kan vara något
missvisande eftersom det inte finns något enhetligt
redovisningssystem. Vissa nämnder och bolag kan ha
redovisat även annan skadegörelse under samma post.
Men trots siffrans osäkerhet ger den en uppfattning om
storleksordningen för de saneringskostnader som drabbar
kommunen. Motsvarande uppgifter för andra parter,
t.ex. privata fastighetsägare, finns inte tillgängliga.
Klottergruppens arbete innan 2006
Någon beskrev oss i klottergruppen en gång som en
samling betonggubbar med färgborttagningsmedel,
och det var ju det vi var. [Lars Olsson, Trafikkontorets
f.d. representant och ordförande i Nätverket
Trivsam stad, f.d. klottergruppen]
Fackförvaltningarna i Göteborg har sedan mitten av
1980-talet samverkat kring tekniska aspekter mot klotter
men utan kontakt med de enheter i många förvaltningar
som arbetat med graffiti i stadens ungdomsverksamheter.
Det förekom t.ex. att fritidsgårdar ordnade
kurser i graffitimålning utan djupare analys av eventuella
risker för ökat klotter i staden. Inom Göteborgs
Stad finns inga ”lagliga väggar” eller allmänna platser
som upplåts för graffiti, även om pannhuset Röda Sten,
används av graffitimålare som sådan.
Se vidare om Röda Sten på nästa sida.
De förvaltningar som samverkade för att motverka klotter
sedan 1985, kallade sig Klottergruppen. Numera
heter gruppen Nätverket Trivsam stad – fri från klotter
och annan skadegörelse. Från början var det ett forum
för de bolag och fackförvaltningar som drabbats
av klotter och som sökte utbyte av teknisk information
och utvecklingssamarbete kring hur man sanerar, skyddar
mot klotterangrepp och polisanmäler klotter och andra
skadegörelsebrott på bästa sätt. Systematiskt arbete
med anmälningar utvecklades inom staden. Problemet
var bara att anmälningarna sällan följdes upp av polisen
eftersom klotterbrott innan 2004 betraktades som
ett oprioriterat område:
Svårlöst samhällsfråga
När vi någon gång använt privatdetektiv eller spaning
har vi varit noga med att det handlar om bevissäkran.
I Stockholm jagar de ju, med hundar och
allt möjligt. Det är inte vårt jobb, däremot att bevissäkra
dvs. fotografera och skriva upp när det hände
och hur de såg ut och sånt. Tyvärr har det inte varit
någon effektiv metod för sen hände det ingenting
hos polisen. [Nicke Ehk Västtrafiks representant i
Nätverket Trivsam Stad, f.d. Klottergruppen]
Orsakerna till att polisen inte följde upp anmälningarna
kan antas handla om att det dels är resurskrävande att
koppla individer till de enskilda klotterbrotten och dels
att maxstraffet för klotter som skadegörelsebrott innan
2005 var högst sex månader. Kunde den klottrande personen
ändå identifieras och delges misstanke om brott så
följdes brottsmisstankarna inte automatiskt upp av socialtjänsten
så som socialtjänstlagen anger – i de fall det
handlar om brottsmisstänkta under 21 år. Socialtjänsten
betraktade, precis som polisen, klotterbrott som ett oprioriterat
område men av helt andra orsaker; socialtjänsten
ansåg att de hade långt allvarligare problem än klotterbrott
att ta hand om med sina redan hårt ansträngda resurser.
Olika grader av nöjdhet
De samverkande parterna i dåvarande klottergruppen
var själva nöjda med det klotterförebyggande arbetet
enligt sin Göteborgsmodell som formulerades i början
av 2000-talet. Enligt den skulle arbetet stå på fyra ben:
sanera genast, försvåra för klottrarna, polisanmäla och
attitydförändring. Dessutom ville man inte ha det krigslika
förhållandet till klottrarna som Klottergruppen uppfattade
fanns i Stockholm:
Göteborgsmodell; alltså att vi ska inte medverka till
fläskiga bilder i tidningarna, vi ska inte säga ”att
nu djävlar” utan vi ska säga att det här tycker vi
är väldigt tråkigt och vi ska göra allt för att det ska
vara rent och snyggt för medborgarna. [Nicke Ehk
Västtrafiks representant i Nätverket Trivsam stad,
f.d. Klottergruppen]
17