Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

förvaltningar, organisationer och inte minst med medborgarna skall kvalitet och resursutnyttjande förbättras. Par- och naturförvaltningen samordnar projektet. Varje år ska nämnderna fatta likalydande beslut om budgeten, inklusive en precisering och resursfördelning till de olika aktiviteter man vill genomföra Övriga: Även andra organisationer, inom och utanför kommunen, stödjer arbetssättet och är engagerade i speciella projekt eller arbetsgrupper, exempelvis Fastighetsägarföreningen, Köpmannaförbundet, Polismyndigheten i Västra Götaland och Göteborgs Posten 19 Bilaga 3: Lista över samverkansparter i Nätverket Trivsam stad (f.d. Klottergruppen) Nätverket Trivsam stad är en arbetsgrupp till Trygg, vacker stad I detta nätverk skapades projektbeskrivningen för Ung Kultur 116 och det är hit Ung Kultur 116 rapporterar sitt arbete både på planeringsstadiet och när det är utfört. I nätverket ingår representanter för följande förvaltningar, myndigheter, bolag och intresseföreningar: Park- och naturförvaltningen Svensk Handel Trafikkontoret Tryggare och Mänskligare Göteborg SDF Lundby, repr. för Hisingsstadsdelarna Göteborgs Spårvägar ao Spårvagn Göteborgs spårvägar ao Buss Idrotts- och föreningsförvaltningen SDF Kortedala, repr. för de Nordöstra stadsdelarna Ung Kultur 116 Kulturförvaltningen Bostads AB Framtiden Västtrafik 18) Informationen hämtad från Trygg, vacker stads hemsida senast uppdaterad i maj 2009 www.tryggvackerstad.goteborg.se 76 SDF Askim Göteborgs Fastighetsägarförening Polisens klottergrupp SDF Centrum, repr. för Centrumstadsdelarna Lokalförsörjningsförvaltningen Göta Lejon Fastighetskontoret SDF Högsbo, repr. för Västerstadsdelarna Göteborg Energi Stadskansliet Vägverket Bilaga 4: Policy för en trivsam stad – fri från klotter och annan skadegörelse Ingvar Brattefjäll Tel XXXXXX 2007-02-06 Dnr 0364/01 Policy för arbete för en trivsam stad – fri från klotter och annan skadegörelse Göteborgare och besökare skall kunna röra sig i en välskött och trivsam stad som erbjuder många mötesplatser. Staden skall vara fri från nedskräpning, klotter och annan skadegörelse. Det offentliga rummet skall vara inbjudande, vårdat och omhändertaget och människorna skall känna sig trygga i stadsmiljön och i kollektivtrafiken. STRATEGI Frågor om trygghet och trivsel, klotter och annan skadegörelse är komplexa och måste därför hanteras med flera olika och parallella insatser. Det är angeläget att informera alla medborgare om såväl ekonomiska som sociala konsekvenser av skadegörelse. Klotter och otillåten affischering skall inte accepteras. Barns och ungdomars kreativitet och behov av att synas och uttrycka sig skall kanaliseras via positiva och konstruktiva verksamheter. För att undvika kontraproduktivitet skall stor försiktighet och ett genomtänkt förhållningssätt iakttas vid prövning av förslag om upplåtande av ytor till utsmyckning.
Göteborg Stads förvaltningar och bolag skall i samverkan och med ömsesidigt kunskapsutbyte arbeta målmedvetet och långsiktigt genom följande områden: • via dialog informera och påverka • erbjuda gott om anslagstavlor och papperskorgar i det offentliga rummet • förebygga och försvåra skadegörelse • snabbt sanera och reparera • bekräfta ansvarsfullt agerande och polisanmäla ska- degörelse • öka våra kunskaper om såväl ungdomskulturer som klotterskydd och klottersanering HANDLINGSPLAN Via dialog informera och påverka Barn och ungdomar skall i skolan och på fritiden ges kunskaper och insikter som främjar engagemang och ansvar för sin närmiljö. Detta arbete sker på många sätt och genom en rad olika aktörer. Syftet är å ena sidan att väsentligt minska kostnaderna för klotter, annan skadegörelse samt nedskräpning och å andra sidan leda in ungdomars kreativitet i mer produktiva banor som gagnar både samhället och den enskilda ungdomens vuxenblivande. Kommunens förvaltningar och bolag skall var och en för sig och i samverkan arbeta med metodutveckling genom dialog. Denna samverkan skall även ske med regionala instanser och andra organisationer. Det är även viktigt att barns och ungdomars unika kunskap tas på allvar och vägs in i de åtgärder som genomförs och de beslut som fattas om stadsmiljön. Vuxna skall också medvetandegöras om sitt ansvar för det offentliga rummet samt informeras om effekter av skadegörelse och nedskräpning. Anslagstavlor och papperskorgar För att komma till rätta med illegal affischering och nedskräpning skall Göteborgs Stad erbjuda lagliga affischeringsplatser. De olika försöken med tillfälliga anslagstavlor på olika platser i centrala stan skall utvecklas. Bilagor Målet är att se anslagstavlor som en naturlig del på strategiska platser i stadsmiljön, till exempel att integrera affischtavlor i fasader vid ny- och ombyggnation samt som tillägg på befintliga fasader, där så är lämpligt. Företag, föreningar och institutioner som affischerar på otillåtna ställen skall uppmärksammas på detta. Om affischeringen gäller evenemang i samverkan med kommunen eller i kommunens lokaler skall kommunen överväga att avbryta samarbetet. Papperskorgar och avfallskärl skall utformas och placeras så att bästa tillgänglighet och estetik i stadsmiljön uppnås. Förebygga och försvåra skadegörelse Aktuell kunskap om skalskydd, byggande och teknik för att skydda byggnader, andra anläggningar och kollektivtrafikfordon mot skadegörelse skall tas tillvara. Det kan också gälla klotterskydd, fasadbeklädnad, ytbehandling, plantering, belysning och kameraövervakning. I det fall förslag om att bygga väggar, upplåta ytor, plank o dyl för graffiti eller annan utsmyckning läggs fram skall stor försiktighet iakttagas. Det finns stor risk att fria väggar för utsmyckning blir kontraproduktiva genom spridningseffekt till omgivande områden med olagliga målningar. I Göteborg tillåts inte upplåtande av ytor för graffiti eller annan utsmyckning om det inte åtföljs av erforderliga och samverkande resurser från samhälle och myndigheter såsom exempelvis fritid och kultur, skola, socialtjänst och polis. Kommunen skall även tillägna sig materialet ”BoTryggtO5” (www.botryggt.se) med råd om skalskydd samt hur man kan bygga för att förhindra och/eller minska skador av brott. Det bästa skyddet mot skadegörelse är närvaron av människor som rör sig i området. Detta kan bland annat främjas genom att strategiska byggnader och anläggningar har närliggande gångbanor, cykelbanor, jog- 77
Page 1 and 2:
Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4:
Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6:
Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8:
Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10:
I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12:
plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14:
etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16:
ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18:
tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20:
Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22:
inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24:
Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82: Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84: Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86: Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88: Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89: Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?