Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

ter som kan utföras genom att följa färdiga instruktioner, ställer höga krav på hur man som individ använder sin uppmärksamhet. Man måste kunna uppmärksamma, tolka, väga ihop och hantera många faktorer. Modellen i figur 3 sätter individen i mitten. Som förändringsagent finns det fyra områden som jag i olika grad i olika situationer behöver rikta min uppmärksamhet mot: – Sakfrågan: den arbetsuppgift jag har att fullgöra på bästa möjliga sätt. När sakfrågan är komplex är kapaciteten för att utveckla verksamma strategier starkt beroende av dels förmågan att överblicka bakomliggande orsakssammanhang, dels öppenheten för och förmågan att integrera de många olika perspektiv som kan bidra med betydelsefulla infallsvinklar. – Sammanhanget: det vidare sammanhang som jag befinner mig i. Här handlar det om att ständigt arbeta med den inre kartbilden av hela den kontext som sakfrågan befinner sig i: de övergripande målen, hela den organisatoriska mångfalden, hur staden som system fungerar i sina olika delar. – Andra: de personer, grupper och verksamheter som berörs av det initiativ jag arbetar med. I komplexa samhällsfrågor berörs många parter som alla har sina egna intressen, resurser, synsätt och kompetenser. Att uppmärksamma vilka intressenter som berörs av en fråga, hur dessa tänker och vad de kan tänkas ha för prioriteringar är en nödvändighet om man ska få till stånd en kreativ samverkan kring frågor som inte kan hanteras med existerande rutiner. – Själv: det som händer i mig själv i form av reaktioner och tolkningar. De svårigheter man möter som förändringsagent i komplexa sammanhang sätter personligheten på prov. Genom en hög grad av medvetenhet om egna reaktioner och tankemönster blir det möjligt att ta hand om reaktionerna på ett sådant sätt att de inte stör möjligheterna att bygga väl fungerande relationer med olikartade personer. 72 Sammanhanget Själv Andra Sakfrågan Figur 3: Fyra riktningar för förändringsagentens uppmärksamhet Modellen ovan sätter individens medvetenhet i fokus: hur man som individ aktivt använder sin uppmärksamhet och därmed aktivt utforskar hur det sammanhang man arbetar i fungerar. Det finns givetvis ett antal andra kvaliteter, som inte direkt har med just medvetenhet att göra, som är önskvärda och i viss mån nödvändiga för att med framgång kunna arbeta med utvecklingsprojekt kring komplexa samhällsfrågor. Till den önskvärda kompetensprofilen hör också sådana egenskaper som kreativitet, uthållighet och personligt mod. Som påpekades inledningsvis är uppgiften svår. Få personer är fullfjädrade i de kompetenser som behövs. Därför är det viktigt att se till att de personer som får i uppdrag att bedriva denna typ av förändringsarbete får ordentligt med stöd. Projektmedarbetarna i Ung Kultur 116 vittnar om att det varit mycket betydelsefullt för dem att ha tillgång till en erfaren mentor som både har de kompetenser som behövs och god kännedom om kontexten man arbetar i. Handledning av projektgruppen genom en extern handledare har också varit betydelsefull. Projektmedarbetarna har dessutom varit en väl fungerande grupp där medlemmarna kunnat ge varandra stöd för reflektion och återhämtning.
Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY, N. GOLD BER GER, & J. TARULE (1997) Women’s ways of knowing: The development of self, voice and mind, New York: Basic Books. (Originally published in 1986.) BERNLER, G. & JOHNSSON, L. (2001)Teori för psykosocialt arbete, tredje utgåvan. Natur & Kultur CHAPMAN, J. (2002) System failure. Artikel publicerad av DEMOS, www.demos.co.uk HOLLARI, S. (2003). Klotter. En inventering av förebyggande åtgärder. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå) HOLLARI, S. (2005) Klotterförebyggande åtgärder: en idéskrift om att tänka parallellt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå) JONSSON, B. (2008) Ung Kultur 116 – ett projekt i dialogform kring graffiti och klotter. Ung Kultur 116 JORDAN, T. (2006) Samhällsbyggets hustomtar. Förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. Krisberedskapsmyndigheten. JORDAN, T. och LUNDIN, T. (2001) Att varsebli, tolka och hantera konflikter på arbetsplatsen. Vägar att synliggöra våra utvecklingsmöjligheter. Arbetsrapport 2001:1, Centrum för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. KEGAN, R. (1994) In over our heads. The mental demands of modern life, Cambridge (Mass.): Harvard University Press. KEGAN, R & LAHEY, L. (2009) Immunity to change. Harvard Business Press KING, P. M. & K. S. KITCHENER (1994) Developing Reflective Judgment: Understanding and Promoting Intellectual Growth and Critical Thinking in Adolescents and Adults, Jossey Bass. HY, L. X. and LOEVINGER, J. (1996) Measuring ego development, Second Edition, Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum. JOINER, B. and JOSEPHS, S. (2007) Leadership agility. Five levels of mastery for anticipating and initiating change, Jossey-Bass. 73
Page 1 and 2:
Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4:
Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6:
Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8:
Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10:
I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12:
plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14:
etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16:
ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18:
tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20:
Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71: -Färdigheter i konsten att använd
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82: Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84: Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86: Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88: Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89: Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?