Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

28 praktik få material till utvecklingsarbete [Borghild Håkansson, TMG] Det material Borghild Håkansson talar om tänktes bidra till utvecklingsarbete i två riktningar. För det första; material i form av idéer till socialt utvecklingsarbete riktat till de unga utifrån deras perspektiv och upplevda behov. För det andra; material i form av kunskap om den saknade pusselbiten – ungdomsperspektivet, till stadens vuxna för utveckling av fler strategier för att minska klotter. Eftersom klotter/graffitifrågan väckte så starka känslor och berörda människor orienterade sig i olika ”åsiktsläger” blev det viktigt för idégruppen att hitta övergripande kriterier som gick att enas kring för att projektet överhuvudtaget skulle kunna bli av och kännas meningsfullt för så många som möjligt i stadens olika verksamheter. Att vi behövde mer kunskap för att kunna handla mer effektivt i klotterfrågan var det enda alla kunde gå med på [Borghild Håkansson, TMG] Utifrån det gemensamma behovet formulerades det kunskapsbildande och kunskapsförmedlande uppdraget. Dialog För att kunna förstå graffiti/klotterkulturen utifrån ungdomarnas perspektiv och inte bara motarbeta kulturen som man gjort tidigare, blev det viktigt att formulera projektets bärande metod: direkt dialog. Kontakt med målgruppen De ungdomar som kunde nås eftersom de var kända av samverkande myndigheter och organisationer var en självklar grupp att rikta arbetet till. Eftersom graffitikulturen delvis bygger på anonymitet och på att utövarna inte vill ge sig till känna personligen behövde idéskaparna lägga ner en del tankeverksamhet på hur man skulle komma i kontakt med målgruppen. Pannhuset vid Röda Sten vid Klippan har i många år använts av graffitimålare och därför framstod Röda Sten som en lämplig fysisk plats för projektet att utgå ifrån för att kunna etablera kontakt med graffitiintresserade ungdomar. I samband med klotterpolisens brev till kommunstyrelsen i december 2005 aktualiserades frågan om sanering av pannhuset vilket blev en kritisk situation för projektskaparna. En av förutsättningarna som projekttankarna kretsade kring, riskerade att försvinna om fastighetsförvaltningen valde att följa polisens uppmaning och sanera. Fastighetskontoret sanerade inte och projekteringsgruppen kunde fortsätta tänka utifrån sin ursprungsplan. Finansiering av projektet Finansiering föreslogs vara ett gemensamt åtagande mellan de fackförvaltningar och bolag som sedan förut avsatt medel för klotterförebyggande insatser och sanering och stadsdelsförvaltningarna i väster. En av tankarna var att involvera så många olika förvaltningar och bolag som möjligt för att ge projektet bred förankring, hög angelägenhetsgrad och en gemensam känsla av ansvar i hela staden. En annan tanke handlade om att ju fler som är med och finansierar desto mindre belastning i varje enskild budget. Uppdragsgivare Det skissade projektet var tänkt att bli en operativ försöksverksamhet, i samma anda som Trygg, vacker stad uttrycker i sitt samverkansdokument från 2005 och att intressera någon annan uppdragsgivare än Trygg, vacker stad för projektidén var aldrig aktuellt. Det stod klart för förslagsställarna att ett så kontroversiellt projekt som det här i den konfliktfyllda miljö som projektet skulle verka i, behövde både stöd, förankring och mandat både brett och högt upp i organisationen. Dessutom föddes och utvecklades idén till projektet inom stadens klottergrupp som ju är en underavdelning till Trygg, vacker stad.
Projektet presenteras, antas och finansieringen blir klar I maj 2005 presenterade Klottergruppen projektförslaget för Trygg, vacker stad. Trafikkontoret hade då tagit fram förslag till en finansieringsplan som antogs i september 2005. Den ungefärliga fördelningen blev att Trygg, vacker stad stod för en tredjedel av kostnaderna, fem av fackförvaltningarna och Försäkrings AB Göta Lejon stod för ytterligare en tredjedel del och åtta stadsdelar i centrum – väster, delade på den kvarvarande tredjedelen. Projektet föreslogs arbeta under två år. Under 2007 beslutades att förlänga projektet med delvis förändrat fokus under ytterligare två år. Ung Kultur 116s båda projektbeskrivningar för 2006-2007 och för 2008-2009 finns som bilagor längst bak i den här rapporten. I den första beskrivningen står bland annat: Utgångspunkten och metoden är att i direkt dialog med unga människor och berörda vuxna öka insikten om klotter som olaglig handling, att fånga upp ungdomar i riskzonen samt att visa på kreativa vägar för sökande unga människor och ge fler vuxenkontakter samt öka kunskapen om problemområdet./…/ Förutom att förhindra nyrekrytering till klotter ingår också i uppdraget att via rättsväsendet arbeta uppsökande riktat till ungdomar som klottrar Större grepp och deras föräldrar. Föräldrastöd och kunskapsbildning bland föräldrar och andra vuxna är en uppgift. Projektets syfte är att: Finna metoder som minskar skadegörelse och klottrets/graffitins negativa effekter. Minska klotter och annan skadegörelse i Göteborg. Förhindra nyrekrytering till klotter och medverka till att unga personer finner konstruktiva vägar för sin energi, skaparlust och samhällsengagemang. Medvetandegöra vuxenvärlden och öka ansvarskänslan för staden hos unga människor. I uppdraget formulerades också att projektarbetarna skulle arbeta uppsökande med pannhuset Röda Sten som bas och i arbetet med den kreativa delen, inte förstärka ungdomarnas identitet i subkulturen. Projektet avgränsades geografiskt till att omfatta stadsdelarna Centrum, Majorna, Linné + fem stadsdelar i Väster. Enligt polisens statistik bodde de flesta ungdomar som gripits för klotter i dessa områden. 29
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27: mar eller deras föräldrar vilket
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80:
flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82:
Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84:
Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86:
Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88:
Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?