Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

Översikt och sammanfattning Rapporten du håller i din hand riktar sig till dig som är politiker, offentliganställd tjänsteman eller engagerad medborgare med samhällsbyggarintresse. Den snabba, globala och svåröverskådliga samhällsutvecklingen vi alla lever i ställer oss inför stora utmaningar i form av svårlösta, komplexa samhällsproblem som vi ofta saknar strukturer för att kunna hantera. De gamla beprövade formerna för problemlösning inom avgränsade verksamhetsområden (polis, socialtjänst, skola, räddningstjänst med flera) räcker inte till när en del samhällsfenomen är så sammansatta att man vare sig kan komma överens om hur problemen ska beskrivas eller hur de ska lösas. Inte heller kan någon med säkerhet säga hur komplexa problem kommer att utveckla sig eller på förhand räkna ut vilka åtgärder som behöver vidtas för att lyckas hantera dem. Åtgärder som ändå verkar vettiga ur det egna verksamhetsperspektivet sätts in och dessa försök kantas ofta av misslyckanden och därmed av känslor av uppgivenhet och frustration. Samhället (vi) behöver nya sätt att tänka och organisera oss runt komplexa samhällsproblem för att kunna 8 uppnå en hållbar utveckling även ur sociala aspekter. För det första krävs förhållningssätt och organisering som präglas av strategisk överblick och samverkan mellan många olika perspektiv och insatser. För det andra krävs ödmjukhet inför att vi själva aktivt behöver förändra våra attityder för att kunna förstå och hantera dessa problemkomplex på framgångsrika sätt. I Göteborg har det under de senaste fem åren pågått ett intressant samhällsbyggarprojekt för att hantera den komplexa problematiken runt klotter och graffiti. Arbetet svarar mot behovet av nya strukturer och nytänkande och rapporten gör en ansats att synliggöra arbetet i staden och dra lärdomar av det. Eller som en av våra lektörer uttryckte det: Ni beskriver ett gäng modiga upptäcktsresande som hittar stigar i en svårgenomtränglig djungel med hjälp av machetes. Sen har ni följt stigarna och satt upp en del vägskyltar för nästa gäng som vill ta sig fram.
I Kapitel 1 presenterar vi rapportens uppdrag och båda syften och ger en bakgrund till Ung Kultur 116 – ett projekt i dialogform, som vi i rapporten gjort en fallstudie av. Rapporten är skriven på uppdrag av Ung Kultur 116 och samverkansprojektet Trygg, vacker stad och uppdraget har utförts av forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet 1 . Rapporten belyser två teman. Det ena temat handlar om den strategi Göteborgs Stad numera har för att hantera klotter/ graffitiproblematiken. Det utvecklingsarbete som genomförts under de senaste åren har resulterat i en modell, man skulle kunna kalla Göteborgsmodellen, för samverkan i en komplex fråga som har en rad inslag av intresse för alla som är bekymrade över samhällets kapacitet att hantera komplexa samhällsfrågor. Rapporten syftar till att ingående beskriva och förklara resultatet av det utvecklingsarbete som gjorts genom att jämföra hur klotter/graffitifrågan hanterades tidigare och hur strategin ser ut i skrivande stund. Det andra temat rapporten behandlar är själva förändringsarbetet: vilka svårigheter man mötte, vilka framgångsfaktorerna var och vilka kompetenser som behövs för att lyckas med den svåra uppgiften att förändra förvaltningars sätt att se på och samverka kring en komplex problematik. Vi ger i det inledande kapitlet en beskrivning av vad som kännetecknar ett komplext samhällsproblem och varför klotter/graffitifrågan kan anses som ett exempel på ett sådant. Komplexiteten uttrycks bland annat i att många olika kommunala enheter berörs av problematiken, att det är en konfliktfylld fråga där olika perspektiv inte har kunnat mötas och samverka och att det har saknats viktiga kunskaper för att komma framåt i stadens 1) Anneline Sander, biträdande forskare och huvudförfattare Thomas Jordan, docent och medförfattare/handledare Översikt övergripande strävan att öka göteborgarnas upplevelse av trivsel och trygghet och utveckla hållbara strategier för att minska klotter och annan skadegörelse i Göteborg. Dessutom redogör vi för det starkt polariserade samtalsklimat som dilemmat omgärdades av. Vidare beskriver vi kort hur Göteborgs Stad är organiserad och hur man arbetade med dilemmat innan samverkansprojektet Trygg, vacker stad beslutade sig för att pröva en annorlunda klotter/graffitistrategi där det första draget blev att etablera projektet Ung Kultur 116 – direkt dialog mellan ungdomar och vuxna. Därefter redogör vi för de kvalitativa skillnader i resultat som staden numera kan glädja sig åt. Konkreta resultat är att Göteborgs Stad numera har ett förebyggande socialt arbete riktat till klottrande ungdomar, i enlighet med socialtjänstlagen och att det finns kreativa verksamheter för unga människor med bild – och formintresse. Andra konsekvenser av Göteborgs Stads klotter/graffitistrategi, högst påtagliga men kanske svårare att sätta ord på, är de genomgripande förändringsprocesser som har skett inom staden och som bland andra har gett resultat i; samsyn på hur man bör arbeta med frågan (önskan om att arbeta utifrån kunskap och i dialog med alla som både berörs av och är en del av problematiken); tolerans inför att man kan och bör ha olika utgångspunkter i frågan; större engagemang och fler (både ungdomar och vuxna) som samverkar i många olika insatser av förebyggande karaktär. Vår ansats är att i rapporten både beskriva och analysera dessa resultat eftersom de inte har uppstått genom en svängning av något magiskt trollspö utan genom kreativt nytänkande och hårt arbete. 9
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60:
han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62:
Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64:
- Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66:
Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68:
Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70:
Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72:
-Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74:
Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76:
Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78:
Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80:
flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82:
Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84:
Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86:
Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88:
Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?