Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

Projektets etablering Projektet Ung Kultur 116 smygstartade redan i oktober 2005 med förberedelser inför den officiella starten den 1 jan 2006. Rekryteringen påbörjades och projektets styrgrupp formades. Projektet förlades under Majornas stadsdelsförvaltnings Fritid, barn och ungdomsenhet. Det föll sig naturligt med tanke på projektets geografiska avgränsning. Stadsdelen Majorna tillhandahöll lokal på Karl Johansgatan 116 som avspeglas i projektets namn. Enligt projektbeskrivningen sökte man efter två personer med personlig lämplighet; relativt unga, intresserade av frågan och med förutsättningar för att kunna bli accepterade i ungdomskulturen. Ritva Mustanoja, socionom, anställdes först och som projektledare. Hon hade redan dokumenterade specialkunskaper kring graffitikulturen i Gbg eftersom hennes C-uppsats ”Det handlar om stil” handlade om den. 30 Ritva hade ju ett strategiskt tänkande inom behandlingsarbete, annars hade det inte gått. Jag fick hjälpa henne i skuttet att översätta det sättet att tänka till den strukturella nivån bara. [Borghild Håkansson, TMG] Ytterligare en socionom anställdes, Daniel Andersson – Ritva och Daniel kände varandra från både arbets- och privatliv och de har stort förtroende för varandra. Vad som lockade Daniel med projektarbetet formulerade han så här: Jag gillade ungdomsperspektivet och att projektet skulle ske i dialogform. Jag gillar att utveckla arbetsformer och metoder och att inte bara göra mer av samma om man stöter på motstånd. [Daniel Andersson, medarbetare Ung Kultur 116] Hur projektets styrgrupp skulle se ut var inte helt självklart från början. Bengt Delang, dåvarande stadsdelschef i Majorna och representant i Trygg, vacker stad tog sig an ordförandeskapet den första tiden och Ritva berättar: Styrgruppen formades med folk ifrån kommunen. Polisen blev vansinnig. De såg det som att Ung Kultur 116 startats på initiativ av dem och varböldsbrevet. Då tyckte de att de ägde projektet också och ville vara med och styra. Styrgruppen avslog deras önskan. Polisen godtog inte det, de krävde att få vara med. Då gjorde Bengt Delang en pedagogisk genomgång med dem att om man sitter i styrgruppen så gör man det utifrån Ungs bästa för ögonen och utifrån projektbeskrivningen och inte utifrån polisens behov. Då tyckte jag att om polisen ska vara med så måste frågan ställas till kulturföreningen Röda Sten också eller skulle konst/kultur inte få vara med då? Det blev ju väldigt konstigt för mig. Röda Sten tackade ja. [Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] Farhågor fanns också att gruppen skulle kunna bli för stor men resultatet blev att både polis och Röda Stens kulturförening representeras i styrgruppen. I enlighet med projektets övergripande intention – att arbeta i dialog och samverkan. Trots att projektets verksamhet skulle avgränsas till de västra stadsdelarna ansågs det viktigt att sprida angelägenheten också till andra stadsdelar. När Bengt Delang, slutade som styrgruppsordförande i samband med att han övergick till andra arbetsuppgifter under projektets första verksamhetsår tillfrågades stadsdelschef (och representant i Trygg, vacker stad) Margareta Ridelius i Tuve – Säve som tackade ja till uppdraget.
3. Uppbyggnadsfasen ”De första nio månaderna var ett helvete” I januari 2006 startade Ung Kultur 116 på allvar och ungefär så här tänkte sig projektarbetarna att utgångspunkten och metoden Direkt dialog med unga människor och berörda vuxna skulle kunna gå till: • Etablera kontakt och ömsesidigt förtroende • Samla och dela kunskap i undersökande samtal • Gemensamt identifiera underliggande mänskliga behov. • Gemensamt uppfinna insatser och projekt som möter de identifierade behoven • I samverkan och med alla inblandades delaktighet (fortsatt dialog) sjösätta idéerna Ritva och Daniel hade redan från början klart för sig att de ville arbeta på tre nivåer samtidigt: Individ-, grupp- och strukturell (organisatorisk) nivå. Det är ett vanligt arbetssätt inom socialt arbete och det kontaktskapande arbetet inleddes på alla tre nivåerna samtidigt. Att etablera kontakt och börja jobba med gossarna runt Röda Sten var hur lätt som helst om man jämför med hur det var att få kontakt med tjänstemännen i staden och då pratar jag inte om enstaka svårigheter utan det var svårt i precis alla nivåer. [Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] Uppbyggnadsfasen Bland de första arbetsuppgifterna projektarbetarna tog itu med var att förbereda en intervjuguide inför djupintervjuer med unga inom den göteborgska graffiti/klotterkulturen. Samtidigt sammanställdes en lista över alla tänkbara verksamheter, sammanslutningar, yrkeskategorier, nätverk m.m. inom och utom stadsförvaltningen som på något sätt berörs av graffiti/klotterproblematiken. Sedan började projektet bjuda in sig till alla för att informera om sin existens och sitt syfte. Även specifika kontakter med enskilda personer inom staden togs tidigt: Redan från start började jag bygga en bank av goda ambassadörer; Det här är ju Borghild i ett litet nötskal. Genom henne fick jag förslag på lämpliga personer att etablera kontakt med; så jag ringde upp, presenterade mig sa att jag fått personens namn via Borghild Håkansson och berättade lite kort om projektet och sen sa att jag behöver er kompetens och skulle vi kunna träffas? [Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] 31
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29: Projektet presenteras, antas och fi
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82:
Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84:
Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86:
Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88:
Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?