Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

Mysteriet med den tysta faxen del 1 Nu skulle man kunna tro att Ritva och Daniel i lugn och ro kunde arbeta i enlighet med sitt uppdrag. Men riktigt så var det inte. Det fanns ett problem kvar att lösa som bland annat tog sig det lite udda uttrycket att faxapparaten på kontoret inte knattrade lika ofta som projektet önskade. I Ung Kultur 116s formulerade uppdrag står nämligen också: 38 Förutom att förhindra nyrekrytering till klotter ingår också i uppdraget att via rättsväsendet arbeta uppsökande riktat till ungdomar som klottrar och deras föräldrar. [Ur projektbeskrivningen 2005] Vid en närmare läsning av Ung Kultur 116s verksamhetsrapporter syns att den delen av uppdraget varit särdeles svår att klara av: Samverkanskontakter mellan socialtjänst och rättsväsende i främst de västra delarna har inte etablerats så som projektet hade förhoppningar om. [Ur verksamhetsrapport 2006] Ett ständigt arbete pågår för att ta fram fungerande rutiner för staden gällande de ärenden som gått till socialtjänsten via polisen [ur verksamhetsrapport våren 2007] Vad som ännu inte fungerade var alltså kontakterna mellan stadsdelarnas socialtjänster, Ung Kultur 116 och polisen när det handlade om de unga under 21 år som polisanmälts och identifierats av polis för klotterbrott. Det var önskvärt för projektet att – så tidigt som möjligt – få till stånd ett fungerande uppsökande arbete med ungdomar som klottrat, helst redan efter den första polisanmälan. Åtal väcks sällan första gången utan anmälningar läggs på hög till ett senare åtalstillfälle. Brottsrubriceringen ”grov skadegörelse” sker redan vid tre upprepade graffitisymboler på annans egendom. Vid åtal och fällande dom innebär rubriceringen både högre straffpåföljd och risker för mycket höga skadestånd. Ett läge värt att försöka förebygga både ur den enskildes och ur ett samhälleligt perspektiv. Tanken var (och är fortfarande) från Ung Kultur 116s sida, att kalla den unge och anhöriga till minst ett samtal för att tillsammans sätta in graffiti/klotterkulturen i ett större sammanhang. Genom att berätta hur samhället ser på klotter och vilka konsekvenser fortsatt klottrande kan få inte minst för den unge själv, ville man ge en större karta både för den unge och för föräldrarna att navigera efter och samtidigt erbjuda alternativa skapande aktiviteter och möjlighet till fortsatta samtal med både unga och föräldrar – tillsammans eller enskilt. Ung Kultur 116 började arbetet tidigt på våren 2006 för att lösa samverkansuppdraget mellan polis, socialtjänsten och sig själva. Ung Kultur 116 behövde komma i kontakt med de polisanmälda klottrarna för att kunna arbeta uppsökande. Här fanns förhoppningar om att det skulle kunna lösas enkelt. Inom socialtjänsten i Göteborg fanns redan förebyggande arbete vid alla andra typer av ungdomsbrott och rutinerna då är att polisen
vidarebefordrar anmälan till den lokala socialtjänst som den unge tillhör och att den lokala enheten sedan följer upp ärendet. Ung Kultur 116 såg framför sig att polisen inte skulle behövda förändra något i sina rutiner och att de lokala socialkontoren via fax skulle kunna vidarebefordra de klotterrelaterade ungdomsärendena till dem. Projektarbetarna hoppades på en flitigt arbetande fax inom kort och därefter nya möten med ungdomar anmälda för klotterbrott. Att kontakta socialjour och socialkontor i de västra delarna av Göteborg för att presentera sig och resonera kring detaljerna blev därför projektets första steg. Då hade medarbetarna ännu ingen aning om att det skulle behövas både detektivtalanger och avancerat strategiarbete för att lösa uppgiften. Eller att det skulle ta sin tid innan faxen började ge ljud ifrån sig… Olika berättelser om samma sak Tidigt upptäckte Ritva och Daniel att det fanns helt olika berättelser runt problematiken hos socialtjänsten respektive hos polisen. Polisens berättelse var att antalet gripanden och anmälningar för klotter som skadegörelsebrott ökat kraftigt, sedan den speciellt avdelade klotterpolisen startade 2004. Socialtjänstens generella berättelse var istället att det inte fanns några ungdomar som åkte fast för klotter: Inom socialtjänsten frågade jag kring hur de jobbade med de ungdomar som åker fast för klotter som skadegörelse och vilket stöd de kunde erbjuda föräldrarna? Då tittade de förvånat på mig och sa att detta är inget problem för socialtjänsten då det Uppbyggnadsfasen inte finns några ungdomar som åker fast för klotter och att detta (klotter, förfs. anm.) i sig inte är ett socialt problem. Ingen ville med andra ord samarbeta med oss och ingen var intresserad av den kunskap vi hade om graffitikulturen och graffitimålaren. [Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] Nu fick Ung Kultur 116 fundera: Hur kan de säga att det inte finns några ungdomar som åker fast för klotter? Skickar inte polisen några anmälningar till socialtjänsten? och om de gör det, hur många anmälningar handlar det om? Jo då, det fanns anmälningar om klotter som skadegörelsebrott utförda av ungdomar och jo då, polisen skickade dem till de lokala socialkontoren som de brukade. Fler frågor för Ritva och Daniel: Var tar då anmälningarna från polisen vägen? Och hur kan socialtjänsten motiveras att vilja samverka för att kunna lösa projektets uppgift? Många dialogkontakter togs på olika nivåer inom socialtjänsten och flera förslag på förändrad ordning presenterades för alla som behövde samverka men med dystert resultat. Det framgår av verksamhetsrapporternas statistik över projektets genomförda samtal med unga som förmedlats via polis. År Rättsväsende/polis Socialtjänst/sociala jouren 2006 2 - 2007 - 14 39
Page 1 and 2: Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4: Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6: Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8: Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10: I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12: plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14: etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16: ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67 and 68: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 69 and 70: Framgångsfaktorer 4: Metod Det är
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82: Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84: Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86: Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88: Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89:
Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?