Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

dividnivå är att två av medarbetarna i Ung Kultur 116
under 2009 har påbörjat en utbildning till medlare i samverkan
med medlingsverksamheten på Socialresursförvaltningen.
Avsikten är att skapa möjligheter för klotteranmälda
ungdomar och drabbade sakägare att mötas
i dialog. Förhoppningsvis kan mötet ge parterna tillfälle
att omskapa sin förståelse och sina bilder av varandra
och eventuellt minska böter och skadeståndssummor.
Exempel: I en annan del av Vasaparken
Som exempel på metodutvecklingsarbete på organisatorisk/strukturell
nivå när det gäller förebyggande insatser
inom området (även om det också kan ses som
utvecklingsarbete även på individ och gruppnivå) vill
vi lite mer ingående berätta om det fristående projektet
I en annan del av Vasaparken. Det är det största samverkansprojekt
Ung Kultur 116 initierat – än så länge.
Projektet har ungdomar som vill engagera sig och ta
del av stadens offentliga rum som uppdragsgivare – så
är det formulerat i projektbeskrivningen där två syften
med verksamheten finns beskrivna:
Syftet är att ta tillvara ungdomars visioner och
direkta idéer till hur Vasaparken ska utformas inför
Park & Naturförvaltningens stundande upprustning,
i samarbete med andra brukare./…/ Vidare är syftet
att med utgångspunkt i projektet ta fram en metod
för hur ungdomar tillsammans med professionella
såsom förvaltare, planerare, arkitekter och konstnärer
kan samarbeta kring delaktighet i offentliga
miljöer. [Projektbeskrivning I en annan del av Vasaparken
2009]
Kulturförvaltningen står som huvudman för projektet:
Det här med Vasaparken ser vi som en möjlighet
att få igång en modell som kan vara användbar på
andra ställen i Göteborg också, i olika stadsdelar.
Att man kan hitta en sorts arbetsmetod. Och då
gör ju Ung Kultur 116 en punktinsats där vi också
satsar och bygger upp en modell. [Björn Sandmark,
förvaltningschef, kulturförvaltningen Göteborg]
Funktioner
Bakgrunden till projektet är typisk för Ung Kultur 116s
sätt att arbeta. Själva idén är resultatet av en dialog med
ungdomar i graffiti/klotterkulturen. Ritva berättar:
En dag (i februari 2008, förfs. anm.) kom Daniel
och berättade att några unga gossar som tidigare
gått kursen ”Ung och skapande” samma dag uttryckt
en dröm, en önskan, som handlade om att ”få
göra något på riktigt”. Det handlade om att de ville
utforma en plats, utsmycka den, göra avtryck i den
fysiska miljön någonstans i Göteborg. Vi började
genast spåna och du vet att jag har blivit en jävel på
att tänka strategiskt; Hur gör vi då? Vem ska man
prata med? – så jag ringde upp Brattefjäll (projektledare
i Trygg, vacker stad från Park- och naturförvaltningen,
förfs. anm.) och berättade precis som
det var och frågade om det fanns någon fysisk plats
i staden som ungdomarna skulle kunna få utforma?
Jag tänkte mig väl i bästa fall en liten undanskymd
bit mark i någon utkant.
”Ni kan få Vasaparken” sa han då.
”Vad sa du?” sa jag och trodde att han skojade.
”Vasaparken” sa han igen, ”den behöver vi ändå
göra något åt.” (Vasaparken är en stor park mitt i
centrala Göteborg, förfs. anm.)
Ja, sen drog vi igång det då och blandade in ungdomsfullmäktige
och kulturförvaltningen. [Ritva
Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116]
I mars 2008 samlades tjänstemän från Park- och naturförvaltningen,
Ungdomsfullmäktige, Ung Kultur 116,
Kulturförvaltningen och Folkhälsa Centrum i en arbetsgrupp.
Samma personer (med undantag för Folkhälsa
Centrum) som nu ingår Vasaparksprojektets styrgrupp.
Ansvar för projektledning ligger hos Kulturförvaltningen
men en projektanställd resurs från Ung Kultur 116
finns också med, Anna Nolgren, för att tillvarata ungdomsperspektivet:
Det är spännande det här – den ”hårda” Park- och
naturförvaltningen och den ”mjuka” Kulturför-
53