Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

etc. 2 Komplexa samhällsproblem kan sällan hanteras
väl genom att myndigheter och förvaltningar vidtar de
isolerade och ibland motstridiga åtgärder som passar in
i det egna avgränsade uppdraget. Goda resultat förutsätter
att olika aktörer inom och utanför den offentliga förvaltningen
i samverkan utvecklar strategier som bygger
på en helhetssyn på problematiken.
Motivet för att genomföra den studie som rapporteras
här ligger just i det behov som finns på många håll av
att utveckla mer kraftfulla former för konstruktiv samverkan
kring svårlösta, komplexa samhällsfrågor. Flera
bedömare med insyn i Ung Kultur 116s verksamhet
menade att det utvecklingsarbete som Göteborgs Stad
genom Trygg, vacker stad och Ung Kultur 116 bedrivit
kring klotter/graffitifrågan varit framgångsrikt på
sätt som gör erfarenheterna relevanta för många andra
områden. 3 Denna studie handlar alltså inte i första hand
om hur man arbetar med klottrande ungdomar på ett
bra sätt. Det temat är mycket ingående och kompetent
behandlat i Björn Jonssons rapport Ung Kultur 116 –
Ett projekt i dialogform kring graffiti och klotter (Jonsson,
2008). I vår studie används exemplet Ung Kultur
116 för att belysa hur man kan arbeta med att förändra
synsätt, åstadkomma väl fungerande samverkan mellan
olika parter och utveckla lärande organisationer (eller
snarare lärande nätverk).
Rapporten belyser två teman. Det första handlar om den
strategi Göteborgs Stad numera har för att hantera klotter/graffitiproblematiken.
Det utvecklingsarbete som
genomförts under de senaste åren har resulterat i en mo-
2) Ytterligare exempel, för att understryka relevansen i frågeställningen:
gatuvåld, fotbollshuliganism, incest, barnpornografi, trafficking,
mansdominans bland makthavare, självskadebeteende hos
unga kvinnor, svartarbete, hedersrelaterat våld, hatbrott mot minoritetsgrupper,
utbrändhet, elöverkänslighet, barn med bokstavsdiagnoser
. . .
3) Rapporten är resultatet av ett uppdrag från Ung Kultur 116 till
Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Anneline
Sander har genomfört all datainsamling och är huvudförfattaren
till rapporten. Docent Thomas Jordan har medverkat som handledare
och medförfattare. Källor som använts redovisas i bilaga 1.
Svårlöst samhällsfråga
dell för samverkan i en komplex fråga som har en rad
inslag av intresse för alla som är bekymrade över samhällets
kapacitet att hantera komplexa samhällsfrågor.
Rapporten syftar till att ingående beskriva och förklara
resultatet av det utvecklingsarbete som gjorts genom
att jämföra hur klotter/graffitifrågan hanterades tidigare
och hur strategin ser ut i skrivande stund. Det andra temat
rapporten behandlar är själva förändringsarbetet:
vilka svårigheter man mötte, vilka framgångsfaktorerna
var och vilka kompetenser som behövs för att lyckas
med den svåra uppgiften att förändra förvaltningars sätt
att se på och samverka kring en komplex problematik.
Rapporten har alltså två syften:
1. Att beskriva och analysera den strategi som Göteborgs
Stad utvecklat för att hantera klotter/graffitiproblematiken,
med särskild tonvikt på de lärdomar som
kan dras för likartade samhällsfrågor;
2. Att beskriva och analysera det förändringsarbete som
möjliggjort en väl förankrad och allsidig strategi kring
klotter/graffitifrågan.
Välkommen att följa med i en spännande berättelse om
hur det gick till när Göteborgs Stad utvecklade ett klokare
sätt att hantera en svårlöst problematik, en berättelse
som inte minst handlar om att övervinna motstånd,
att skapa förtroende, att lära och tänka nytt och kanske
framför allt om att inte ge upp:
Mina föräldrar satte mig redan som liten i en
kampsportsgrupp för att jag skulle lära mig att reglera
mitt, som de sa, häftiga humör ... jag ger mig
aldrig! [Ritva Mustanoja, projektledare för Ung Kultur
116]
13