Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

More documents

Recommendations

Info

”huligan i ett kriminellt gäng” alternativt en ”bortskämd blonderad överklassunge från Askim” eller som ”morgondagens Picasso”) genom att berätta om sina möten med (människan) Kalle 11 år och hur han resonerar och uppfattar sin verklighet. De nya bilderna tillsammans med djupare kunskap om problemområdet som kan förmedlas har troligen stor betydelse för förändringar (transformationer) i människors föreställningsvärldar liksom det har betydelse för att mobilisera engagemang för att vilja arbeta med problemfrågan på ett komplexare sätt. Framgångsfaktorer 3: Synsättet Den tredje gruppen av framgångsfaktorer vi funnit handlar om det grundläggande synsätt som genomsyrat projektmedarbetarnas sätt att arbeta. Återigen är detta extra viktigt mot bakgrund av det klimat som beskrivs i figur 1. Vi vill här nämna fyra urskiljbara kvalitéer i synsättet som tillsammans kan antas påverka både problemlösningsförmåga och problemlösningsklimat: – Systemiskt tänkande: En förväntan om att det kan finnas komplexa orsakssammanhang och betydelsefulla omständigheter som man behöver förstå bättre om man vill hantera svårlösta frågor. – Perspektivmedvetenhet: En medvetenhet om att människors beteende och åsikter till stor del styrs av egenskaperna i deras perspektiv. En välutvecklad perspektivmedvetenhet innebär att det är lättare att förstå, respektera och hantera olikartade perspektiv, istället för att driva egna ståndpunkter. – Orientering mot principiella värden: Man påminner sig ständigt om att det man gör tjänar ett samhällsnyttigt övergripande syfte, det är viktigare att uppnå bra resultat än att själv få rätt. – Självtransformerande hållning – Förväntan om att nya insikter och omvärdering av egna synsätt och positioner är en central uppgift i allt arbete. 68 Medarbetarnas synsätt avspeglar sig exempelvis på hur man förstår och använder metoden/begreppet dialog. Ung Kultur 116 har på ett mycket konsekvent sätt använt dialog som arbetsredskap, såväl i relation till ungdomar och föräldrar som i förhållande till företrädare för olika förvaltningar och myndigheter. ”Dialog” är ett ord som kan ha olika innebörd för olika människor. Att det innefattar någon form av samtal skulle nog alla vi har frågat i samband med det här uppdraget vara överens om. Men sedan går meningarna isär. Vi har fått många olika förklaringar när vi har frågat tjänstemän i staden vad de tror att Ung Kultur 116 gör när de arbetar med dialog. Alltifrån ”de träffar la ungdomarna och talar om vad som gäller” till Ung Kultur 116s egen förståelse av vad dialog innebär. För Ung Kultur 116s del betyder dialog att man inte på förhand vet vad man vill att resultatet ska bli. Det ligger i dialogens själva väsen att man tror att det kan växa fram nya insikter, idéer och lösningar när man lyssnar in hur andra ser frågorna. Ritva Mustanoja poängterar just den processorientering som genomsyrar hur man arbetar med dialog: När det gäller dialog så kan jag se att det vi gör är annorlunda från det man gör inom andra verksamhetsområden inom staden. Vi för dialogen utifrån ett specifikt dilemma som är opratbart. Dilemmat berör samtliga bolag, förvaltningar och stadsdelar inom staden utifrån en ungdomsgrupp som till råga på allt är en subkultur. Utifrån dialogen skall vi tillsammans skapa möjligheter för att göra saker och ting förståeliga och hanterbara. Först därefter; skapa lösningar, alternativ etc. Jag tror att de flesta andra dialogprojekt redan har bestämt sig för ett tillvägagångssätt och att det är detta som skall förankras utifrån dialog.[Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] I den syn på dialog som arbetsredskap som Ung Kultur 116 har är det alltså en viktig utgångspunkt att dialog ses som något som i samverkan ska skapa nya lösningar, inte som ett sätt att få andra att ta till sig ett redan färdigt budskap.
Framgångsfaktorer 4: Metod Det är rimligt att anta att de två klassiska socialarbetarmetoderna för att arbeta med individer och som projektet okonventionellt tillämpat på den samhälleliga arenan är framgångsfaktorer för förändringsarbete. Lika sannolikt är att projektets tolkning och användning av dialogmetoden tillsammans med sin genomtänkta metod för att respektera perspektiv bidragit till framgångarna. Metod för arbete på individ-, grupp- och strukturell nivå Det här är en arbetsmetod som opererar på både individ-, grupp och strukturell nivå samtidigt. Fallstudien om Ung Kultur 116 visar: – Att erfarenheterna av arbetet på de enskilda nivåerna kan befrukta varandra och främja både rörlighet och kommunikation mellan nivåerna. – Att rörligheten mellan nivåerna kan antas öka problemlösningsförmågan; att kunna zooma in på kärvande detaljer på individnivå för att därefter zooma ut och fundera på om det möjligen är ändringar i ordningen på den strukturella nivån som behöver göras, ger förutsättningar för att kunna överblicka alla delar som påverkar varandra. – Att orsakssamband i ett system förmodligen blir lätttare att upptäcka och fler alternativ till lösningar står till buds när arbete kan bedrivas på alla nivåer med korta vägar däremellan. Det ger möjligheter till samlad kunskap som i sin tur skapar goda grundförutsättningar för att kunna föreslå och sätta in åtgärder för att åstadkomma nödvändiga förändringar eller för att överbrygga trögheter – Att den struktur och riktning som arbetsinsatserna får av att projektmedarbetarna alltid definierar på vilken nivå arbetet ska bedrivas, i medvetenhet om att olika insatser krävs på olika nivåer, kan antas öka arbetets effektivitet. Lärande – Arbetet på samtliga nivåer har också gjort att projektets berättelser om händelser som inträffat på individ och gruppnivå, har underlättat för många som verkar på strukturella nivåer inom och utom staden, att ompröva sina (van)föreställningar om individerna i subgruppen eller om varandra. Uppsökande metod Att arbeta uppsökande är en vanlig metod för socialt fältarbete vilket kan vara en framgångsfaktor om man av en eller annan anledning vill skapa kontakt med någon som ställer sig kallsinnig till inviten. Det må vara med en ung man i en subkultur som kanske tycker att samhällets representanter ”suger” eller med en etablerad tjänsteman eller en kulturarbetare i staden som i sina föreställningsvärldar uppfattar kontakten som meningslös. Att inte ge upp trots att man blir avvisad och att använda olika sätt (dock inte manipulativa) för att bli insläppt i det system man vill påverka, är nödvändigt särskilt när det omgivande klimatet präglas av misstro. För att kunna skapa förtroendefulla relationer behövs en upplevelse av likhet/beröringspunkter mellan parterna (Bernler/Johnsson 2001). För Ung Kultur 116s del handlade det om att tidigt utveckla skickliga strategier för detta både bland ungdomarna i subkulturen och i den etablerade konst – och kulturvärlden samt i stadens organisationskultur. Att arbeta uppsökande för att kunna dela den kunskap som hämtats in med så många som möjligt, som berörs av problemområdet, bidrar sannolikt också till framgångar. Metod för att inleda och upprätthålla dialog Att inleda dialog är en sak – att hålla dialogprocessen levande är ytterligare något annat. Metoden projektet Ung Kultur 116 använder för ändamålet kallar de: Förankra – kommunicera – återkoppla allt!, på alla nivåer, hela tiden Det måste göras i rätt ordning och till rätt personer också. [Ritva Mustanoja, projektledare Ung Kultur 116] 69
Page 1 and 2:
Göteborg lär sig samverka om svå
Page 3 and 4:
Är du bekymrad över samhällets b
Page 5 and 6:
Ung Kultur 116s egna reflexioner om
Page 7 and 8:
Förord Brottsförebyggande, men oc
Page 9 and 10:
I Kapitel 1 presenterar vi rapporte
Page 11 and 12:
plexa samhällsproblem som berör m
Page 13 and 14:
etc. 2 Komplexa samhällsproblem ka
Page 15 and 16:
ter och fängelse och dra på sig h
Page 17 and 18: tersanering i Göteborgs Stad på 1
Page 19 and 20: Röda Sten som arbetat för att bev
Page 21 and 22: inte accepteras. Barns och ungdomar
Page 23 and 24: Större grepp 2. Behovet av ett st
Page 25 and 26: • Åtal för klotterbrott väcks
Page 27 and 28: mar eller deras föräldrar vilket
Page 29 and 30: Projektet presenteras, antas och fi
Page 31 and 32: 3. Uppbyggnadsfasen ”De första n
Page 33 and 34: Hallå! Vi har något nytt att till
Page 35 and 36: Hej! Denna affisch hittade jag upps
Page 37 and 38: Vernissage våren 2007: Ja, det kom
Page 39 and 40: vidarebefordrar anmälan till den l
Page 41 and 42: Projekt Ung Kultur 116 förlängs,
Page 43 and 44: projekt Ung Kultur 116] Ung Kultur
Page 45 and 46: sammans för att undvika missförst
Page 47 and 48: 4. Ung Kultur 116s funktioner i Gö
Page 49 and 50: och intressen. Ung Kultur 116 möte
Page 51 and 52: 2. Vara kunskapscentrum Utveckla, s
Page 53 and 54: dividnivå är att två av medarbet
Page 55 and 56: Utveckla idéer och sjösätta åtg
Page 57 and 58: Exempel: Nätverk i Väster I april
Page 59 and 60: han var ifrån ett fastighetsbolag,
Page 61 and 62: Slutsatser om samverkansformer och
Page 63 and 64: - Monokelsyndrom. Det finns vitt sk
Page 65 and 66: Klimat Präglat av förtroende och
Page 67: Framgångsfaktorer 1: Organisatoris
Page 71 and 72: -Färdigheter i konsten att använd
Page 73 and 74: Referenser BELENKY, M., B. CLINCHY,
Page 75 and 76: Bilagor: 1. Hur vi som skrivit rapp
Page 77 and 78: Göteborg Stads förvaltningar och
Page 79 and 80: flera intressenter där man konstat
Page 81 and 82: Lokaler, inventarier, dator, telefo
Page 83 and 84: Vår förhoppning är att projektti
Page 85 and 86: Referensgrupp för Ung kultur 116 2
Page 87 and 88: Självinsikt Jagidentitet SJÄLV Ko
Page 89: Stora tack till: Ritva Mustanoja so
show all

Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor - Tryggare ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?