Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Recommendations

Info

102 Hästens utbildning Redan vid detta förberedande måste man noga ge akt på att hästen inte faller in i nästa skänkelvikning och därmed får bakdelen före, utan att den helt och hållet anförtror sig till att följa sin ryttare. Även galoppombytet ska ske korrekt och inte för hastigt utan i samma rytm som de övriga galoppsprången. Försöker hästen lägga sig på den blivande innertygeln, så reses den upp med denna, varigenom man ska förhindra att den kommer på bogarna och till följd därav byter orent. Detta är speciellt nödvändigt vid hästar som tenderar till att i galoppombytet bli efter med en bakfot. Till den beskrivna tygelhjälpen kommer naturligtvis även ett tydligt användande av skänkeln. Den blivande ytterskänkeln griper in bakom gjorden för att avisera den ändrade galoppen, men utan att föranleda att korset faller ut, den blivande innerskänkeln vid gjorden ska bibehålla framåtbjudningen och förhindra att hästen av sig själv faller in i rörelsen. Kronan på verket vid utbildningen av skolhingsten erhålls vid inlärandet av piaff och passage. Dessa båda gångarter ur den högre skolan utgör inte bara de mest uttrycksfulla, redan från antiken kända, rörelserna—vilket framgår av Xenophons beskrivning av passage—utan de är resultatet av en lång och systematiskt uppbyggd utbildning. Detta faktum ska varje ryttare ständigt ha för ögonen, då kommer han att låta bli att försöka lära sin häst piaff eller passage innan den har nått mognaden för dessa övningar. Hur självklara dessa fordringar än kan tyckas, så lämnas i den numera så hektiska och efter snabba resultat sökande tiden, den klassiska ridkonstens grundsatser utan beaktande vilket resulterar i att bara karikatyrer blir kvar av dessa så underbara rörelser hos hästen. En korrekt passage, som hänrycker den fackmannamässiga åskådaren, men än mer en sådan piaff, är idag en sällsynthet och kommer snart bara att ses på gamla bilder och fotografier. Hur väl det än är uppenbart för oss människor att man kan nå högskolan bara på vägen via folk- och mellanskolan, så kan ofta ryttare ha så lite förståelse för den nödvändiga stegringen av fordringarna i utbildningen av den honom anförtrodda varelsen. Det som balettmästaren, trogen de honom givna reglerna att genom årslång, systematisk gymnastisering av sina elever nå målet, så vill ryttaren i dag allt för ofta, alla ridkonstens grundsatser till trots, nå målet på mycket kortare tid än sina föregångare varvid han grundar denna förkortning på en modernare uppfattning eller på modernare metoder. Resultatet är emellertid till övervägande del inte övertygande. Man får aldrig överse med att nästan alla rörelser i den högre skolan fordrar schvung, då de formligen är födda ur schvungen. Som t.ex. piaffen, uppkommen ur en förhindrad framåtbjudning och passagen framkommen ur översvallande temperament utlöst av ett tillfälle av upprördhet. T.o.m. kapriolen kan tacka en blandning av övermod och framåtbjudning för sin uppkomst. Att bringa dessa, av naturen givna rörelserna, under ryttarens kontroll är ridkonstens uppgift. Det kan därför när det lyckas, med fullt berättigande kallas “konst”. Till konsten hör emellertid även att förhindra att hästen tar dessa rörelser till vapen mot sin ryttare. För att komma tillrätta med alla dessa fordringar
3.3 Skolhästen 103 är tid och hänsynstagande till alla de i utbildningen tillkommande momenten nödvändigt. Mestadels lärs hästen piaff först och sedan passage—vid Spanska Ridskolan även kallat spanskt steg. Detta förfarande utgör emellertid inte något absolut krav. Det är desto mer individuellt vilken av de båda övningarna man väljer att börja med. Ty eftersom piaffen påminner om trav eller en travartad rörelse på stället betecknar de franska mästarna piaff som en passage på stället. Därför kan man redan med hjälp av litteraturen tycka det berättigat att ge passagen företräde framför piaffen. Ryttaren får dock aldrig söka bibringa sin häst en passage om denna under utbildningens lopp visar tendens att sväva i traven. Ett överseende med denna passageartade rörelse skulle leda till att hästen vid uppfordran till samlad trav skulle värja sig med dessa steg och därigenom omöjliggöra gymnastiseringen av bakdelen och störa hela utbildningen. Framför allt kommer en sådan passage att brista i det väsentligaste, schvungen. Den kommer bara att befrämja en minskad framåtbjudning. Därför kommer utbildningen i piaff att överväga den i passage. Piaffen kan man lära hästen vid handarbete—vilket vanligen sker vid Spanska Ridskolan—eller under ryttare. Handarbete utgör ett kapitel för sig och ska därför behandlas separat. När man börjar utbildningen i piaff underryttare måste visa bestämda förutsättningar föreligga: fullkomlig jämvikt, absolut framåtbjudning och till högsta graden stegrad eftergift. Dessa tre faktorer är grundstenen i fundamentet på vilket man kan bygga piaffen eller passagen. Kunskaper om detta faktum ger ryttaren det bästa beviset för när hans häst är mogen att lära piaff och hur han ska gå tillväga vid utbildningen i denna övning. Precis så som människan föst måste funnit sin jämvikt i ett riktigt gående innan hon är i stånd att springa på stället eller dansa, just så måste hästen genom regelbundenhet i stegen i alla tempon och genom smidiga mjuka övergångar från förkortade till ökade gångarter och tvärtom, bevisat sin fullständiga jämvikt—ett av målen med utbildningen hittills—innan man kan tänka på att börja med piaffen. Denna jämvikt ger också en säkerhet för att bakdelen är tillräckligt kraftig och kapabel till att medverka. Schvungen—ett av de först eftersträvade målen i hästens utbildning—måste komma fram i livliga steg i kort trav lika väl som den ska framträd i en omedelbar övergång till ökad trav, ty denna framåtbjudning behöver hästen för att trampa på stället, istället för att bli stående. Schvungen kan man emellertid bäst fastställa i de förkortade gångarterna, ty ju korrektare dessa utförs desto mer schvung måste finnas hos hästen. Den mjuka övergången till kort trav, framkallad genom spänt kors och lätta förhållningar i tygeln, förråder graden av eftergift, som är en av de viktigaste förutsättningarna vid inlärandet av piaff. Ty bara vid en hög grad av eftergift kommer livligheten och smidigheten i stegen att kunna bibehållas i förkortade gångarter, vilket ju är nödvändigt för inlärandet av piaffen. Därmed avtecknar sig alltså utbildningsvägen mycket exakt. Ryttaren ska öva tempoväxlingar i trav vid väggen och vid förkortandet alltmer minska vägvinningen tills hästen slutligen bara träder framåt en hovlängd.
Page 1:
Den Klassiska Ridkonsten En ridlär
Page 4 and 5:
iv INNEHÅLL 5 Den Spanska Hovridsk
Page 6 and 7:
vi Till läsaren
Page 8 and 9:
2 Historisk återblick och grundsat
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
10 Historisk återblick och grundsa
Page 18 and 19:
12 Ridkonstens begrepp måste man l
Page 20 and 21:
14 Ridkonstens begrepp och vänster
Page 22 and 23:
16 Ridkonstens begrepp 2.2 Parader
Page 24 and 25:
18 Ridkonstens begrepp tidigt och f
Page 26 and 27:
20 Ridkonstens begrepp motsvarande
Page 28 and 29:
22 Ridkonstens begrepp Naturligtvis
Page 30 and 31:
24 Ridkonstens begrepp upp denna gr
Page 32 and 33:
26 Ridkonstens begrepp kraftigare t
Page 34 and 35:
28 Ridkonstens begrepp Tygelhjälpe
Page 36 and 37:
30 Ridkonstens begrepp och sig sjä
Page 38 and 39:
32 Ridkonstens begrepp Till ryttare
Page 40 and 41:
34 Ridkonstens begrepp Ryttaren må
Page 42 and 43:
36 Hästens utbildning måste man v
Page 44 and 45:
38 Hästens utbildning att vänja h
Page 46 and 47:
40 Hästens utbildning Medelpunkten
Page 48 and 49:
42 Hästens utbildning Vid longerin
Page 50 and 51:
44 Hästens utbildning samtidigt dr
Page 52 and 53:
46 Hästens utbildning arbetet på
Page 54 and 55:
48 Hästens utbildning dan bettets
Page 56 and 57:
50 Hästens utbildning större svå
Page 58 and 59: 52 Hästens utbildning upp igen, s
Page 60 and 61: 54 Hästens utbildning Just så som
Page 62 and 63: 56 Hästens utbildning halsen, så
Page 64 and 65: 58 Hästens utbildning en stor volt
Page 66 and 67: 60 Hästens utbildning eftergiften
Page 68 and 69: 62 Hästens utbildning nå samling
Page 70 and 71: 64 Hästens utbildning på nästan
Page 72 and 73: 66 Hästens utbildning ofta vara sv
Page 74 and 75: 68 Hästens utbildning en ovidkomma
Page 76 and 77: 70 Hästens utbildning ta utbildnin
Page 78 and 79: 72 Hästens utbildning 2. Sluta (ä
Page 80 and 81: 74 Hästens utbildning inre framfot
Page 82 and 83: 76 Hästens utbildning Många gång
Page 84 and 85: 78 Hästens utbildning gjorden, att
Page 86 and 87: 80 Hästens utbildning jade. Därig
Page 88 and 89: 82 Hästens utbildning Om en häst
Page 90 and 91: 84 Hästens utbildning digt i denna
Page 92 and 93: 86 Hästens utbildning landen t.o.m
Page 94 and 95: 88 Hästens utbildning utbildningen
Page 96 and 97: 90 Hästens utbildning sorters gnis
Page 98 and 99: 92 Hästens utbildning Många gång
Page 100 and 101: 94 Hästens utbildning förbehålle
Page 102 and 103: 96 Hästens utbildning samt medel m
Page 104 and 105: 98 Hästens utbildning Den vanligas
Page 106 and 107: 100 Hästens utbildning framåtbjud
Page 110 and 111: 104 Hästens utbildning Det rekomme
Page 112 and 113: 106 Hästens utbildning got. Ett pa
Page 114 and 115: 108 Hästens utbildning främja lyd
Page 116 and 117: 110 Hästens utbildning Inlärandet
Page 118 and 119: 112 Hästens utbildning vant sig vi
Page 120 and 121: 114 Hästens utbildning sat sig fö
Page 122 and 123: 116 Hästens utbildning några trav
Page 124 and 125: 118 Hästens utbildning ryttare bar
Page 126 and 127: 120 Ryttarens utbildning Den först
Page 128 and 129: 122 Ryttarens utbildning sig överd
Page 130 and 131: 124 Ryttarens utbildning som möjli
Page 132 and 133: 126 Ryttarens utbildning Innan öve
Page 134 and 135: 128 Ryttarens utbildning att båda
Page 136 and 137: 130 Ryttarens utbildning allt kontr
Page 138 and 139: 132 Ryttarens utbildning Alla dessa
Page 140 and 141: 134 Ryttarens utbildning Även för
Page 142 and 143: 136 Ryttarens utbildning bildning
Page 144 and 145: 138 Ryttarens utbildning
Page 146 and 147: 140 Den Spanska Hovridskolan Skolan
Page 148 and 149: 142 Den Spanska Hovridskolan med av
Page 150 and 151: 144 Den Spanska Hovridskolan 5.2 Ri
Page 152 and 153: 146 Den Spanska Hovridskolan
Page 154 and 155: 148 Den Spanska Hovridskolan Vid Sp
Page 156 and 157: 150 Den Spanska Hovridskolan ka til
Page 158 and 159:
152 Den Spanska Hovridskolan förbl
Page 160 and 161:
154 Den Spanska Hovridskolan måste
Page 162 and 163:
156 Den Spanska Hovridskolan tålam
Page 164 and 165:
158 Den Spanska Hovridskolan språn
Page 166 and 167:
160 Den Spanska Hovridskolan kan in
Page 168 and 169:
162 Den Spanska Hovridskolan I skol
Page 170 and 171:
164 Den Spanska Hovridskolan
Page 172:
166 Efterskrift beridare Lindenbaue
show all

Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?