Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Recommendations

Info

156 Den Spanska Hovridskolan tålamodsprövande arbete. Först då lipizzanern uppnått nödvändig säkerhet i dessa svåra övningar utan ryttare kan de visas upp under ryttare. Vid handarbetet, men än mer vid pelararbetet, kommer den uppmärksamme iakttagaren att mycket bättre lära känna sin hästs temperament, skicklighet och anlag än vad som oftast är fallet vid ridningen. Det är ingen ovanlighet att hästar—även andra än Lipizzaner—vid forcerat handarbete, då de förmås till energiskt och ökat undertramp, plötsligt, utan inverkan utför en levad. För övrigt visar de därmed att vikten är rätt förlagd till bakdelen. Är sådana hästar temperamentsfulla kommer de att med ett hopp försöka komma från denna upplyftning— antingen det är av förskräckelse över det egna modet eller för att de inte längre orkar stå på de böjda bakbenen—och då utför de ibland ett regelrätt skolsprång. Då kan den noggranne iakttagaren inte bara se sin hästs talang för vissa övningar ur skolorna över marken utan han kan även tydligt se utbildningsvägen. Den tänkande ryttaren kommer det aldrig att falla in att kräva några skolor över marken, vilka han just fått lust till utan bara de som hästen med alla tecken visar honom på. Levaden och passaden utgör båda inledningen till skolorna över marken. Men de har dessutom en ännu viktigare funktion då de utgör förberedelsen till skolsprången och därför även kallas för dessas förstadium. Fram till 1800talet kände ridkonstens mästare bara till passaden, vid vilken hästen med hela vikten på den djupt sänkta bakdelen lyfter framdelen så att kroppen bildar 450 vinkel med marken. Först under 1900-talaet kallar man ett mindre upplyftande från marken levadställning och ett kvarstående i denna ställning för levad. Då hästen alltså lyfter sig så att kroppen bildar en vinkel på ca 300 med marken så kallas i dag denna ställning, som för övrigt stått som förebild för åtskilliga ryttarstatyer, för levad. Levaden är svårare att utföra än passaden. Reser dig hästen ännu mer än 450 från marken så har detta inte längre med de klassiska övningarna att göra utan hästen stegrar sig helt enkelt. Karaktäristiskt för detta är den mindre böjda bakdelen. Har hingsten väl en gång lärt sig levaden så utför den denna ofta utan uppfordran, vilket inte under några omständigheter får accepteras då den annars kan utnyttja detta till ett mycket oangenämt vapen mot ryttaren. Bara under ryttarens kontroll ska levaden visas. Därför ska den alltid utföras med stöd på tygeln—vid handarbetet på ledtygeln—och i möjligaste mån avslutas på ryttarens begäran. Bara då blir ryttaren och inte hästen, vilket är fallet då hästen t.ex. levaderas bakom hand, herre över situationen. Vid handarbetet krävs det att piaffen utförs med allt mindre vägvinning men med mer energi. Spöet, anlagt under hasleden, förmår till ett ökat undertramp och förhållning uppåt med ledtygeln uppfordrar till högre resning och slutligen till att hästen reser sig med kroppen vinklad och frambenen uppdragna. Skulle det förekomma att hästen inte lyfter upp framdelen så kan man till att börja med göra detta begripligt för honom genom att beröra frambenen med spöet. Riklig belöning kommer snart att visa sig fruktsamt, eventuellt kan man genast föra in hästen till stallet. Som ytterligare stegring måste utbildaren även sträva efter att avsluta resningen på sin egen vilja. Bara han ska bestämma le-
5.4 Skolorna över marken 157 vadens längd. Han måste dock vara klar över hur länge hans häst p.g.a. sin kroppsliga styrka kan orka stå på bakbenen utan att förlora balansen. Under utbildningens lopp kommer sedan längden på levaden att successivt ökas så att hingsten formligen stelnar till ett monument under några sekunder. Skulle den tendera till att lyfta framdelen för högt kan man för att motverka denna ovana spänna in inspänningstyglarna hårdare och eventuellt försiktigt hålla ned huvudet med ledtygeln. Oftast uppnår man med detta även en större sänkning av bakdelen. Levaden övas fördelaktigast vid väggen eftersom detta förhindrar att det yttre bakbenet faller ut vilket innebär en värde full hjälp. Man får dock inte glömma att resultatet i skolorna över marken är en liksidig och jämn böjning i lederna. Därför kan en sned häst aldrig visa några perfekta skolor över marken. Sidbyte utförs först efter tillfredsställande framsteg då allt som kan göra hästen orolig ska undvikas. Därför ska man vänta till ett senare stadium med att utföra levader i pelarerna eller på någon annan plats i mitten av banan. När hästen uppnått nödvändigt säkerhet i levaden vid väggen, utförd vid handen, så övas den även under ryttare och även detta först vid väggen. Uppfordran följer ur piaff genom ökad inverkan med skänkel och en något upplyftad tygel för att visa på att framdelen ska lyftas. Tungslag kan underlätta för hingsten att förstå hjälpen men ryttare måste dock vara sparsam med detta. Man ska noga ge akt på att hästen inte går ifrån tygeln då den just vid en levad måste vänta på ryttarens hjälper via stödet i tygeln. Hästen ska vid denna rörelses avslutande varken låta framdelen sjunka ned mot marken eller sätta ner den hårt utan helt lätt och graciöst sätta ned den. På uppfordran ska han sedan genast bjuda framåt i piaffsteg, ett tecken på att han inte på något sätt hindras i sin framåtbjudning. Alla dessa fordringar kan emellertid bara uppfyllas då ryttaren inte genom sitt förhållande bringar hästen ur jämvikt. Därför får han inte belasta framdelen genom att föra fram överlivet utan tvärtom genom en fastare nedsittning i sadeln bidra till att vikten förläggs till bakdelen. Ryttarens hållning är korrekt då hans överliv hela tiden är vinkelrätt mot marken. Genom att förhålla sig så lugn som möjligt ska ryttaren bemöda sig om att inte störa hästen jämvikt, vilken just vid levaden är så viktig, och enbart ingripa då det gäller att bevara balansen. Är vikten förlagd för mycket till framdelen och tenderar hingsten att avsluta levaden för tidigt så motverkas detta av ett fastare stöd. Har jämvikten däremot gått förlorad genom för stark belastning av bakdelen, vilket tvingar hästen att träda bakåt, så ökas skänkeltrycket och eftergift ges på tygeln. Levaden utgör inte bara inledningen till skolsprången utan ur den utvecklas även kapriolen, courbetten etc. detta faktum understryks av iakttagelsen att hästar, som aldrig blivit lärda några skolsprång, under handarbetet plötsligt kan sänka bakdelen till en levad och, om de har livligt temperament, ur denna upplyftade resning utföra en kapriol. Därav ger sig även det faktum att bara en temperamentsfull häst är lämpad för skolsprång medan en lugnare är lämpad för levader. Ur sättet på vilket hingsten ur en levad, i vilken han har samlat hela kraften till bakdelen, stampar av från marken kan man avgöra vilket skol-
Page 1:
Den Klassiska Ridkonsten En ridlär
Page 4 and 5:
iv INNEHÅLL 5 Den Spanska Hovridsk
Page 6 and 7:
vi Till läsaren
Page 8 and 9:
2 Historisk återblick och grundsat
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
10 Historisk återblick och grundsa
Page 18 and 19:
12 Ridkonstens begrepp måste man l
Page 20 and 21:
14 Ridkonstens begrepp och vänster
Page 22 and 23:
16 Ridkonstens begrepp 2.2 Parader
Page 24 and 25:
18 Ridkonstens begrepp tidigt och f
Page 26 and 27:
20 Ridkonstens begrepp motsvarande
Page 28 and 29:
22 Ridkonstens begrepp Naturligtvis
Page 30 and 31:
24 Ridkonstens begrepp upp denna gr
Page 32 and 33:
26 Ridkonstens begrepp kraftigare t
Page 34 and 35:
28 Ridkonstens begrepp Tygelhjälpe
Page 36 and 37:
30 Ridkonstens begrepp och sig sjä
Page 38 and 39:
32 Ridkonstens begrepp Till ryttare
Page 40 and 41:
34 Ridkonstens begrepp Ryttaren må
Page 42 and 43:
36 Hästens utbildning måste man v
Page 44 and 45:
38 Hästens utbildning att vänja h
Page 46 and 47:
40 Hästens utbildning Medelpunkten
Page 48 and 49:
42 Hästens utbildning Vid longerin
Page 50 and 51:
44 Hästens utbildning samtidigt dr
Page 52 and 53:
46 Hästens utbildning arbetet på
Page 54 and 55:
48 Hästens utbildning dan bettets
Page 56 and 57:
50 Hästens utbildning större svå
Page 58 and 59:
52 Hästens utbildning upp igen, s
Page 60 and 61:
54 Hästens utbildning Just så som
Page 62 and 63:
56 Hästens utbildning halsen, så
Page 64 and 65:
58 Hästens utbildning en stor volt
Page 66 and 67:
60 Hästens utbildning eftergiften
Page 68 and 69:
62 Hästens utbildning nå samling
Page 70 and 71:
64 Hästens utbildning på nästan
Page 72 and 73:
66 Hästens utbildning ofta vara sv
Page 74 and 75:
68 Hästens utbildning en ovidkomma
Page 76 and 77:
70 Hästens utbildning ta utbildnin
Page 78 and 79:
72 Hästens utbildning 2. Sluta (ä
Page 80 and 81:
74 Hästens utbildning inre framfot
Page 82 and 83:
76 Hästens utbildning Många gång
Page 84 and 85:
78 Hästens utbildning gjorden, att
Page 86 and 87:
80 Hästens utbildning jade. Därig
Page 88 and 89:
82 Hästens utbildning Om en häst
Page 90 and 91:
84 Hästens utbildning digt i denna
Page 92 and 93:
86 Hästens utbildning landen t.o.m
Page 94 and 95:
88 Hästens utbildning utbildningen
Page 96 and 97:
90 Hästens utbildning sorters gnis
Page 98 and 99:
92 Hästens utbildning Många gång
Page 100 and 101:
94 Hästens utbildning förbehålle
Page 102 and 103:
96 Hästens utbildning samt medel m
Page 104 and 105:
98 Hästens utbildning Den vanligas
Page 106 and 107:
100 Hästens utbildning framåtbjud
Page 108 and 109:
102 Hästens utbildning Redan vid d
Page 110 and 111:
104 Hästens utbildning Det rekomme
Page 112 and 113: 106 Hästens utbildning got. Ett pa
Page 114 and 115: 108 Hästens utbildning främja lyd
Page 116 and 117: 110 Hästens utbildning Inlärandet
Page 118 and 119: 112 Hästens utbildning vant sig vi
Page 120 and 121: 114 Hästens utbildning sat sig fö
Page 122 and 123: 116 Hästens utbildning några trav
Page 124 and 125: 118 Hästens utbildning ryttare bar
Page 126 and 127: 120 Ryttarens utbildning Den först
Page 128 and 129: 122 Ryttarens utbildning sig överd
Page 130 and 131: 124 Ryttarens utbildning som möjli
Page 132 and 133: 126 Ryttarens utbildning Innan öve
Page 134 and 135: 128 Ryttarens utbildning att båda
Page 136 and 137: 130 Ryttarens utbildning allt kontr
Page 138 and 139: 132 Ryttarens utbildning Alla dessa
Page 140 and 141: 134 Ryttarens utbildning Även för
Page 142 and 143: 136 Ryttarens utbildning bildning
Page 144 and 145: 138 Ryttarens utbildning
Page 146 and 147: 140 Den Spanska Hovridskolan Skolan
Page 148 and 149: 142 Den Spanska Hovridskolan med av
Page 150 and 151: 144 Den Spanska Hovridskolan 5.2 Ri
Page 152 and 153: 146 Den Spanska Hovridskolan
Page 154 and 155: 148 Den Spanska Hovridskolan Vid Sp
Page 156 and 157: 150 Den Spanska Hovridskolan ka til
Page 158 and 159: 152 Den Spanska Hovridskolan förbl
Page 160 and 161: 154 Den Spanska Hovridskolan måste
Page 164 and 165: 158 Den Spanska Hovridskolan språn
Page 166 and 167: 160 Den Spanska Hovridskolan kan in
Page 168 and 169: 162 Den Spanska Hovridskolan I skol
Page 170 and 171: 164 Den Spanska Hovridskolan
Page 172: 166 Efterskrift beridare Lindenbaue
show all

Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?