Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Recommendations

Info

114 Hästens utbildning sat sig fördelaktigt att till att börja med spänna inspänningstygeln djupare då hästen mestadels tenderar till att av upphetsning ta upp huvudet högre. Senare övergår man till att spänna in normalt. Mitten av ridbanan är lämplig för denna procedur för där har hästen större rörelsefrihet åt alla sidor, vilket är fördelaktigt om det skulle uppträda några svårigheter. Redan vid inspänning av hästen ska man betrakta dess uppträdande för att bibringa den detta ny arbete på ett ändamålsenligt sätt. Vill den inte lugnt stå stilla tyder det på nervositet och upphetsning över de ovana förehavandena. Denna upptäckt får ryttaren under inga omständigheter överse med utan måste med alla medel söka lugna hästen för att förhindra varje stegring av nervositeten för att därigenom förhindra att det uppstår spänningar, vilket kan förorsaka stora svårigheter speciellt vid handarbetet. Nu tar ryttaren den i kapsonen fästade ledtygeln i den vänstra handen och spöet i den högra, för hästen till väggen och går där i vänster varv. Erfarenheten visar att det är lämpligare att börja handarbetet, liksom longeringen, i vänster varv än i höger. Följer inte hästen villigt sin i boghöjd gående ryttare och går fram ordentligt så uppfordras den till det genom beröring med spöet i sadelgjordsläge samt med tungslag. Så snart den lugnt och rakriktad går en á två långsidor i skritt så försöker ryttaren att få fram den i trav. Denna övergång måste ske helt frivilligt och får på intet sätt urarta till en plötslig igångsättning med alla möjliga störningar och upphetsning. Inte heller får man glömma vikten av det första intrycket och handarbetet är i detta fall något nytt för den fyrbente eleven. Lämpligen börjar ryttaren att springa långsamt och får på detta sätt hästen att börja trava. Ryttaren får dock aldrig dra i ledtygeln. Börjar den inte trava på detta kommando så hjälper man till med spöet där skänklarna vanligen verkar. Försöker hästen däremot rusa iväg i traven så saktas den åter av till skritt genom upprepade korta tag i ledtygeln och försöket återupprepas efter det att man lugnat hästen. Skulle inte heller upprepade försök lyckas så måste man tillsvidare ge upp handarbetet och under inga omständigheter får man bestraffa hästen. Det samma gäller även då den inte eller bara med starka spöhjälper börjar trava. I det första fallet är det ännu felande eftergift och i det andra schvung som förorsakar hästens omognad för handarbete. Och just detta arbete kan bara ge resultat då tillräcklig schvung är för handen. Även om hästen genom handarbetet väsentligt försämras i de övriga övningarna, vilket ofta kan förekomma, måste dessa tillsvidare sättas åt sidan och man ska återgå till den grundläggande utbildningen, då denna motsvarar lösgörandet av hästen och får den i jämvikt, precis som när musikern stämmer sitt instrument före varje konsert. Utan riktigt stämda instrument ingen bra konsert och utan riktig smidighet och eftergift ingen jämnhet vid ökade fordringar, så även vid handarbetet. Travar hästen, ledd i ledtygeln, lugnt utan upphetsning vid sidan av den springande ryttaren, saktas den efter ett par hästlängder ned till skritt och belönas. Vid upprepandet av denna inledande övning ska man nu bli mer noggrann med att hästen förblir rak—ett huvudkrav för ett framgångsrikt handarbete. Blir hästen sned genom att den ställer in bakdelen så tar man med ledty-
3.4 Arbetet vid handen 115 geln ut bogarna något från väggen för att uppnå rakriktning, precis som vid tillridning av en unghäst. Tränger den inåt med framdelen, vilket ofta kan förekomma vid strävan att dra sig undan undertrampet med bakbenen, så hålls handen som håller ledtygeln mer utsträckt och håller ev. med ett lätt tryck på ganaschen hästens bogar vid väggen och rakriktar därigenom hästen. Fortlöper dessa korta travrepriser utan minsta svårighet så förkortas tempot genom upprepade korta förhållningar med ledtygeln så mycket att hästen travar med korta energiska steg bredvid den i skritt gående ryttaren. Därvid används, om det är nödvändigt, spöet i till framåtdrivande hjälp i sadelgjordsläge, där det sätt in genom beröring eller lätt knackande. Däremot får man aldrig använda ett ihärdigt smackande—vilket ofta kan noteras—så att hästen inte blir avtrubbad mot denna verksamma, hörbara hjälp. Tungslag ska bara användas vid ökning av tempot eller som uppmuntran. Efter en bra och inte allt för lång repris i detta ytterst förkortade tempo låter man hästen gå i skritt—som belöning och för att samla nya krafter—innan samma övning upprepas vid nästa vägg. Sedan paraderas den även och belönas. Därvid måste alltid ryttare ställa sig framför hästens huvud så att den märker en tydlig skillnad om den ska stanna eller övergå i skritt. Speciellt måste man därvid ge akt på att den verkligen står lugnt och avspänt, vilket inte alltid till att börja med är fallet. Nervösa hästar kommer att försöka att trampa åt sidorna och bakåt och därigenom förråda sin orolighet. Detta måste ryttaren ge akt på och i början inskränka halten till ett kort stillastående, men kräva absolut lugn i detta moment, som senare successivt förlängs till en längre halt. Under inga omständigheter får man bemöta denna oro med något straff. Vid igångsättning till trav, som ska krävas ur halten, går ryttaren åter bredvid hästens bog och uppfordrar den genom tungslag till en omedelbar, energisk övergång till trav. Reagerar den inte genast på tungslagen så uppmuntras den med spöet dock måste hjälpen genast upphöra när man uppnått resultat för att vinn hästens fulla förtroende, ty utan förtroende är handarbetet inte möjligt. Ty man får aldrig glömma hästens styrka. Blir den medveten om denna så är ryttaren i det närmaste hjälplös med ledtygeln inspänd i kapsonen. Att framkalla denna hjälplöshet genom grovhet vore inte bara ett brott mot den klassiska ridkonsten utan även oskönt och oklokt. Vid konsekvent förhållning av den uppträdande framåtbjudningen kommer redan ett raskt åt sidan trädande av ryttaren att få hästen att gå framåt i rörelsen. Har hästen blivit förtrogen med det nya arbetssättet så kan man långsamt ytterligare förkorta dessa redan förkortade travsteg tills hästen slutligen utför några steg på stället—alltså piafferar. Men detta resultat kommer att inte att infinna sig vid samma tidpunkt. Hos temperamentsfulla hästar kommer det tidigare, hos flegmatiska senare. Ty en ytterligare förkortning kommer till att börja med att leda till att hästen faller i skritt. Skulle så ske måste tempot genast ökas för att säkerställa travrörelsen. Denna tempoväxling, understödd av framåtdrivande spöhjälper, kommer inom kort att göra hästen så rörlig att den utför några travsteg med mycket liten vägvinning, ungefär en hovlängd. Även fast målet förblir att hästen ska trampa på stället så är det absolut att föredra
Page 1:
Den Klassiska Ridkonsten En ridlär
Page 4 and 5:
iv INNEHÅLL 5 Den Spanska Hovridsk
Page 6 and 7:
vi Till läsaren
Page 8 and 9:
2 Historisk återblick och grundsat
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
10 Historisk återblick och grundsa
Page 18 and 19:
12 Ridkonstens begrepp måste man l
Page 20 and 21:
14 Ridkonstens begrepp och vänster
Page 22 and 23:
16 Ridkonstens begrepp 2.2 Parader
Page 24 and 25:
18 Ridkonstens begrepp tidigt och f
Page 26 and 27:
20 Ridkonstens begrepp motsvarande
Page 28 and 29:
22 Ridkonstens begrepp Naturligtvis
Page 30 and 31:
24 Ridkonstens begrepp upp denna gr
Page 32 and 33:
26 Ridkonstens begrepp kraftigare t
Page 34 and 35:
28 Ridkonstens begrepp Tygelhjälpe
Page 36 and 37:
30 Ridkonstens begrepp och sig sjä
Page 38 and 39:
32 Ridkonstens begrepp Till ryttare
Page 40 and 41:
34 Ridkonstens begrepp Ryttaren må
Page 42 and 43:
36 Hästens utbildning måste man v
Page 44 and 45:
38 Hästens utbildning att vänja h
Page 46 and 47:
40 Hästens utbildning Medelpunkten
Page 48 and 49:
42 Hästens utbildning Vid longerin
Page 50 and 51:
44 Hästens utbildning samtidigt dr
Page 52 and 53:
46 Hästens utbildning arbetet på
Page 54 and 55:
48 Hästens utbildning dan bettets
Page 56 and 57:
50 Hästens utbildning större svå
Page 58 and 59:
52 Hästens utbildning upp igen, s
Page 60 and 61:
54 Hästens utbildning Just så som
Page 62 and 63:
56 Hästens utbildning halsen, så
Page 64 and 65:
58 Hästens utbildning en stor volt
Page 66 and 67:
60 Hästens utbildning eftergiften
Page 68 and 69:
62 Hästens utbildning nå samling
Page 70 and 71: 64 Hästens utbildning på nästan
Page 72 and 73: 66 Hästens utbildning ofta vara sv
Page 74 and 75: 68 Hästens utbildning en ovidkomma
Page 76 and 77: 70 Hästens utbildning ta utbildnin
Page 78 and 79: 72 Hästens utbildning 2. Sluta (ä
Page 80 and 81: 74 Hästens utbildning inre framfot
Page 82 and 83: 76 Hästens utbildning Många gång
Page 84 and 85: 78 Hästens utbildning gjorden, att
Page 86 and 87: 80 Hästens utbildning jade. Därig
Page 88 and 89: 82 Hästens utbildning Om en häst
Page 90 and 91: 84 Hästens utbildning digt i denna
Page 92 and 93: 86 Hästens utbildning landen t.o.m
Page 94 and 95: 88 Hästens utbildning utbildningen
Page 96 and 97: 90 Hästens utbildning sorters gnis
Page 98 and 99: 92 Hästens utbildning Många gång
Page 100 and 101: 94 Hästens utbildning förbehålle
Page 102 and 103: 96 Hästens utbildning samt medel m
Page 104 and 105: 98 Hästens utbildning Den vanligas
Page 106 and 107: 100 Hästens utbildning framåtbjud
Page 108 and 109: 102 Hästens utbildning Redan vid d
Page 110 and 111: 104 Hästens utbildning Det rekomme
Page 112 and 113: 106 Hästens utbildning got. Ett pa
Page 114 and 115: 108 Hästens utbildning främja lyd
Page 116 and 117: 110 Hästens utbildning Inlärandet
Page 118 and 119: 112 Hästens utbildning vant sig vi
Page 122 and 123: 116 Hästens utbildning några trav
Page 124 and 125: 118 Hästens utbildning ryttare bar
Page 126 and 127: 120 Ryttarens utbildning Den först
Page 128 and 129: 122 Ryttarens utbildning sig överd
Page 130 and 131: 124 Ryttarens utbildning som möjli
Page 132 and 133: 126 Ryttarens utbildning Innan öve
Page 134 and 135: 128 Ryttarens utbildning att båda
Page 136 and 137: 130 Ryttarens utbildning allt kontr
Page 138 and 139: 132 Ryttarens utbildning Alla dessa
Page 140 and 141: 134 Ryttarens utbildning Även för
Page 142 and 143: 136 Ryttarens utbildning bildning
Page 144 and 145: 138 Ryttarens utbildning
Page 146 and 147: 140 Den Spanska Hovridskolan Skolan
Page 148 and 149: 142 Den Spanska Hovridskolan med av
Page 150 and 151: 144 Den Spanska Hovridskolan 5.2 Ri
Page 152 and 153: 146 Den Spanska Hovridskolan
Page 154 and 155: 148 Den Spanska Hovridskolan Vid Sp
Page 156 and 157: 150 Den Spanska Hovridskolan ka til
Page 158 and 159: 152 Den Spanska Hovridskolan förbl
Page 160 and 161: 154 Den Spanska Hovridskolan måste
Page 162 and 163: 156 Den Spanska Hovridskolan tålam
Page 164 and 165: 158 Den Spanska Hovridskolan språn
Page 166 and 167: 160 Den Spanska Hovridskolan kan in
Page 168 and 169: 162 Den Spanska Hovridskolan I skol
Page 170 and 171:
164 Den Spanska Hovridskolan
Page 172:
166 Efterskrift beridare Lindenbaue
show all

Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?