Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

36 Hästens utbildning
måste man vara noggrannare vid behandlingen av sådana hästar. Fullblod och
andra rashästar är mindre tåliga för grov eller orättvis behandling än vad hästar
som är lägra i blod är. De begriper också mycket snabbare, men tenderar å
andra sidan att sätta sig emot oförnuftiga fordringar.
Utslagsgivande är hästens det första intryck av utbildningen som människa
ger den. Dessa intryck är av grundläggande betydelse för hästens framtida förhållande
till människan. Med största säkerhet kan man säga att merparten av
så kallade svåra hästar inte är födda elaka, utan har blivit det p.g.a. felaktig
behandling. Det är inte troligt att hästar ur vissa familjer är svåra—men vem
har provat om inte dessa hästar p.g.a. förutfattade meningar får en annan hantering?
Säkert är hästar ur vissa familjer känsligare och blir lättare upprörda
och till följd av detta svårare att handha. När dessa hästar fått rykte om sig
att vara svåra så närmar sig människan dem med omedveten misstänksamhet,
intar från början en avvärjande ställning, detta irriterar hästen och föranleder
kanske att den därigenom blir elak. De flesta motspänstigheter kan härledas antingen
till fruktan för människan eller till att hästen inte förstår vad människan
kräver av den, det är kanske för tidigt och hästen är inte kapabel att utföra vad
man kräver av den. Ryttaren måste först få hästen att förstå vad han vill för att
kunna fostra den till lydnad och genom riktigt arbete befrämja dess kroppsliga
utveckling.
Men den unga hästens första intryck kommer inte bara från ryttaren, utan
även av hur den behandlas av skötaren. Inte nog ofta kan vikten av en riktig
skötsel av hästen betonas—oavsett om det handlar om unga remonter eller
om utbildade skolhästar. Rå eller oförnuftig behandling i stallet kan göra en
häst ovillig vid utbildningen, speciellt om det rör sig om unga folkskygga och
mycket känsliga djur, till vilka ofta fullbloden hör. T.o.m. med redan ridna
hästar kan resultatet förstöras för en skicklig ryttare genom dålig behandling i
stallet. Det är oerhört viktigt för ryttaren att han iakttar hästens förhållanden i
stallet och gentemot skötaren om han vill fordra ett perfekt resultat av hästen.
Denna ständiga iakttagelse av hästen vid ridningen och i stallet är också
nödvändig för att ryttaren när det uppkommer svårigheter ska kunna bilda
sig en uppfattning om anledningen, om orsaken är bristande förståelse eller
medveten olydnad, eller om det beror på för snabb stegring av kraven. Då
hästen som regel har en godmodig läggning är motspänstighet som regel en
följd av för stora krav eller smärta, sällan olydnad. Det bästa beviset på ett rätt
utfört arbete utgör den gamla regeln att hästen ska återvända till stallet lika
glad som den lämnade det. Står den ännu timmar efter arbetet med hängande
huvud, trött och sur i sin box så är det ett första varningstecken för ryttaren
och detta måste han gå till grunden med.
När ryttaren börjar arbeta med den unga hästen kan han inte nog ofta tänka
på, att förutom att den är ett vanedjur så har den ett mycket gott minne. Därför
kommer den redan efter en kort tid att försöka förekomma ryttaren i övningarna,
speciellt om dessa av tanklöshet eller bekvämlighet ofta utförs på samma
plats och i samma ordningsföljd. Redan Xenophon varnade för att utföra övningarna
på samma plats, för då väntar inte hästen längre på ryttarens hjälper