Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

3.2 Den unga hästens andra utbildningsår 71
att temperamentet flödar över. En sådan häst kommer då att i alla sina rörelser
att utveckla sin hela skönhet och det underbara intrycket av behärskad kraft.
Det kommer å andra sidan däremot att under utbildningen uppträda mycket
större problem: Ett typiskt exempel på den kompensation som naturen skapar
i livet.
Det är nödvändigt att ständigt hålla temperamentsfulla hästar sysselsatta både
kroppsligt och själsligt så att de inte får det långtråkigt genom enformighet
i arbetet och därigenom lägger sig till med olater som senare alltid kommer
att störa ryttaren i dennes arbete. Sådana hästar har som regel ett mycket livligt
temperament. Därför måste man vid utbildningen av dessa främst ha för
ögonen att lugna dem och att få dem lydiga. Detta kommer ingalunda att bli
lätt, men också här kommer ett konsekvent arbetande med hästen att leda till
att hästen underordnar sig ryttarens vilja. Genom detta resultat, parat med de
förtjänster naturen utrustat ett sådant väsen med kommer då ett speciellt konstverk
att uppstå. Ryttaren måste bara arbeta behärskat och får inte p.g.a. otålighet
föranledas till handlingar genom vilka han på ett ögonblick kan förstöra
veckolångt arbete. Det är därför en bra lösning att låta lugna ryttare utbilda
temperamentsfulla och känsliga hästar och därigenom få till stånd en viss utjämning.
Temperamentslösa och likgiltiga hästar måste däremot väckas upp
ur sin tröghet genom omväxlingsrikt arbete kryddat med alla slags överraskningar.
Hos dessa hästar kommer lydnaden att befästas mycket snabbare och
ryttaren måste bemöda sig om att göra dem livligare i alla rörelser: Ett mål som
naturligtvis bara kan uppnås delvis. Det är ofta fördelaktigt att anförtro sådana
hästar till temperamentsfulla ryttare. Även sammansättningen ryttare—häst är
alltså ofta av betydelse för resultatet. En temperamentsfull häst och en temperamentsfull
ryttare kan reta upp varandra till en explosion. En lugn häst utan
nerver och en lugn, flegmatisk ryttare kommer inom en kort tid att försjunka
i långtråkiga och intetsägande rörelser: De kommer båda att slumra in. Denna
erfarenhet kan inte nog ofta tas i beaktande om utbildningen ska ge något resultat.
Det kan även förekomma att en ryttare käner aversion mot en viss häst
eller tvärtom. Detta är hemligheten i varför ett hästbyte kan leda till så stora
positiva förändringar.
Då hästen nu förbättrat sin jämvikt, stödet och samlingen samt lydnaden befästs
är den mogen för sidvärtsrörelser. Å andra sidan kommer dessa rörelser
att väsenligt bidra till att fullkomna dessa redan inlärda begrepp och då speciellt
hästen lydnad för skänkelhjälperna. Som sidvärtsrörelser betecknas alla
rörelser vid vilka hästen inte bara rör sig framåt utan även åt sidan. Dessa rörelser
avviker från de som uppträder i naturen hos fölen på ängen och kan
därför först läras in efter motsvarande framsteg i hästens utbildning. Å andra
sidan befrämjar de den allmänna gymnastiseringen av hästen. Vi ser återigen
växelverkan mellan begreppen orsak och verkan.
Ridkonsten känner sedan århundraden följande sidvärtsrörelser, uppställningen
nedan följer inte graden av viktighet eller ålder:
1. Öppna