Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Recommendations

Info

78 Hästens utbildning gjorden, att korset faller ut. Huvudfunktionen tillfaller innerskänkeln, som driver hästen framåt och sörjer för den riktiga böjningen. Vid slutet av den halva volten avbryter den yttre tygeln, understödd av innerskänkeln, den cirkelformade rörelsen. Sedan förs hästen med båda tyglarna, som vid en enkel volt tillbaka i sned riktning mot samma vägg. Den yttre skänkeln bakom gjorden, understödd av yttertygeln, framkallar sidvärtsrörelsen och den inre, framför gjorden, framåtbjudningen. Man får därvid bara kräva så stor ställning så att halsens böjning blir lika stor som kroppens i övrig. En överdriven ställning, vilket man ofta ser, förhindrar den fria och fjädrande rörelsen framåt och tar all glans från den motställda skänkelvikningen. Ryttarens vikt ligger i alla sidvärtsrörelser, med undantag för öppna, i rörelseriktningen, så som det redan klargjorts för vid beskrivning av viktshjälperna. Därför måste, även vid den motställda skänkelvikningen, den inre skänkeln tryckas ned och verka lägre för att förhindra att sätet och därmed ryttarens vikt kanar utåt, vilket lätt kan förekomma vid denna typ av rörelse. Då hästen kommit fram till väggen ställs den om och rids rakt fram. Vid inlärning av denna sidvärtsrörelse föredras trav av de redan tidigare upprepade gånger förda skälen. Kan den unga hästen utföra “motställd skänkelvikning— volt tillbaka” något så när flytande—perfekthet kan man vänta först senare— stegrar man denna övning till “motställd skänkelvikning halvt igenom”. Hästen leds med hjälperna för en enkel vändning från kortsidan in på medellinjen och efter tre steg rakt fram förs den in i motställd skänkelvikning i riktning mot halv ridbanan (mitten på långsidan). Dessa tre steg rakt fram är mycket viktiga, då man därmed förhindrar att hästen—om den en gång gjorts förtrogen med denna övning—faller in med hela kroppen i sidvärtsrörelsen och på det sättet förekommer ryttarens hjälper, med alla därav uppkommande nackdelar. Alltså även här, som vid alla andra övningar, måste man alltid ge akt på att inte hästens utan ryttarens vilja ska råda. Så snart hästen är rakställd på medellinjen leder den inre tygeln i riktning mot mittpunkten på långsidan understödd av innerskänkeln, placerad vid gjorden, vilken möjliggör böjning i denna sida och samtidigt driver hästen framåt. Dessutom förhindrar den att korset faller in, ty—som redan tidigare sagts— framdelen måste alltid gå före. Den yttre tygeln begränsar ställningens och böjningens storlek och hjälper den inre att bibehålla den föreskrivna rörelseriktningen. Dessutom understöder den, den bakom gjorden lagda, sidförande skänkeln. Ryttaren måste dock noga förhindra att denna tygel utövar sidförande verkan genom tryck på hästhalsen. Då hästen nått väggen följer omställning, som vid volt tillbaka. Det får dock inte uppträda någon stockning av rörelsen. Har den unga hästen blivit skicklig nog att utföra den motställda skänkelvikningen flytande på korta sträckor så kan man börja med en förflyttning från en långsida till den motsatta. Därvid leds hästen efter hörnpasseringen med den inre tygeln på en sned linje mot den motsatta väggen. Till att börja med ska denna linje vara så sned som möjligt för att först och främst bibehålla schvungen framåt i rörelsen. Den inre skänkeln, placerad vid gjorden, tillsammans med ryttarens vikt, ryttaren sitter i rörelseriktningen, sörjer för att rörelsen flyter,
3.2 Den unga hästens andra utbildningsår 79 den yttre skänkeln, placerad bakom gjorden, understödd av yttertygeln framkallar sidvärtsträdandet och gör att de yttre fram- och bakbenen träder över de inre. Hästkroppen är parallell med väggen och ställd i en tydlig innerböjning, alltså böjning i rörelseriktningen och framdelen ska absolut gå före. För att komma tillrätta med denna viktiga fordring, men framför allt för att förhindra att korset faller ut och går före, tar man vid spanska Ridskolan sedan ca 40 år, in framdelen så mycket när man lämnar väggen att överträdandet av det yttre benet inte blir så märkbart. Först vid motsatta väggen är sidvärtsrörelsen så stegrad att hästen når väggen parallellt. Utan tvivel säkerställs vid detta utförande den regelbundna takten i stegen, vilket är att föredra framför en parallell ställning med oregelbundna steg. Att detta medgives under utbildningen ändrar emellertid inte föreskriften, att hästen måste vara parallell med väggen i en motställd skänkelvikning som ska benämnas “perfekt”. Förutom det regelbundna, taktmässiga steget måste hästen i denna sidvärtsrörelse—liksom förövrigt även i de andra—behålla samma stöd som vid rörelse rakt fram och får inte lägga sig hårdare på tygeln. Vid ett fastare stöd går böjningen och smidigheten förlorad och dessutom trampar inte längre bakbenen tillräckligt väl under hästkroppen. Vid den motställda skänkelvikningen måste ryttaren noga ge akt på att hästen håller den linje som ryttaren bestämt och inte slår in på en riktning som den själv valt för att denna tilltalar den mer. Denna fordring är viktigare än vad man kan tycka vid första anblicken då alla hästar utför motställd skänkelvikning lättare åt ett håll—vanligen åt den mjuka sidan—och åt det andra håller mer oregelbundet och med ojämn ställning. Ja, det förekommer ofta att de rör sig mer sidvärts än vad ryttaren kräver och formligen ramlar med hela kroppen åt denna sida. Ryttaren ska dock alltid förbli den bestämmande av de två varelserna. Det är därför fullt berättigat då det i de svårare dressyrklasserna krävs ett noggrant ridande och att övningarna utförs på exakt bestämda punkter. Genomförandet kommer att för den fackmannamässige åskådaren, vilken samtidigt själsligen rider med, att avslöja felen i utbildningen. När t.ex. en motställd skänkelvikning snett igenom avslutas redan en hästlängd innan den förskrivna punkten så är orsaken till detta inte bara slarvig ridning utan bedöms som en dålig sidvärtsrörelse då hästen helt uppenbart förekommer ryttarens vilja. Detta har inget med pedanteri att göra utan utgör ett välberättigat krav på varje dressyrryttare—hovslagens professorer, som en stor företrädare inom detta område själv kallade sig. Inträffar det att hästen ramlar iväg i den motställda skänkelvikningen genom att den träder mer sidvärts än framåt, så måste den inre skänkeln driva hästen framåt tillräcklig och sätta bakdelen på rätt plats. Mycket arbete för en skänkel! Denna hjälp är därför inte alltid tillräckligt verksam ensam, utan man tillgriper vid Spansk Ridskolan ofta en något kraftigare ställning som korrektion. Detta för att säkerställa framåt trädandet och motverka att bakdelen kommer före. En bra övning och samtidigt ett utmärkt prov på hästens välridenhet är en motställd skänkelvikning till medellinjen och att därefter rida hästen rakt fram några meter. Därefter fortsätter man den motställda skänkelvikningen i den tidigare riktningen eller rider den tillbaka till samma vägg från vilken man bör-
Page 1:
Den Klassiska Ridkonsten En ridlär
Page 4 and 5:
iv INNEHÅLL 5 Den Spanska Hovridsk
Page 6 and 7:
vi Till läsaren
Page 8 and 9:
2 Historisk återblick och grundsat
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
10 Historisk återblick och grundsa
Page 18 and 19:
12 Ridkonstens begrepp måste man l
Page 20 and 21:
14 Ridkonstens begrepp och vänster
Page 22 and 23:
16 Ridkonstens begrepp 2.2 Parader
Page 24 and 25:
18 Ridkonstens begrepp tidigt och f
Page 26 and 27:
20 Ridkonstens begrepp motsvarande
Page 28 and 29:
22 Ridkonstens begrepp Naturligtvis
Page 30 and 31:
24 Ridkonstens begrepp upp denna gr
Page 32 and 33:
26 Ridkonstens begrepp kraftigare t
Page 34 and 35: 28 Ridkonstens begrepp Tygelhjälpe
Page 36 and 37: 30 Ridkonstens begrepp och sig sjä
Page 38 and 39: 32 Ridkonstens begrepp Till ryttare
Page 40 and 41: 34 Ridkonstens begrepp Ryttaren må
Page 42 and 43: 36 Hästens utbildning måste man v
Page 44 and 45: 38 Hästens utbildning att vänja h
Page 46 and 47: 40 Hästens utbildning Medelpunkten
Page 48 and 49: 42 Hästens utbildning Vid longerin
Page 50 and 51: 44 Hästens utbildning samtidigt dr
Page 52 and 53: 46 Hästens utbildning arbetet på
Page 54 and 55: 48 Hästens utbildning dan bettets
Page 56 and 57: 50 Hästens utbildning större svå
Page 58 and 59: 52 Hästens utbildning upp igen, s
Page 60 and 61: 54 Hästens utbildning Just så som
Page 62 and 63: 56 Hästens utbildning halsen, så
Page 64 and 65: 58 Hästens utbildning en stor volt
Page 66 and 67: 60 Hästens utbildning eftergiften
Page 68 and 69: 62 Hästens utbildning nå samling
Page 70 and 71: 64 Hästens utbildning på nästan
Page 72 and 73: 66 Hästens utbildning ofta vara sv
Page 74 and 75: 68 Hästens utbildning en ovidkomma
Page 76 and 77: 70 Hästens utbildning ta utbildnin
Page 78 and 79: 72 Hästens utbildning 2. Sluta (ä
Page 80 and 81: 74 Hästens utbildning inre framfot
Page 82 and 83: 76 Hästens utbildning Många gång
Page 86 and 87: 80 Hästens utbildning jade. Därig
Page 88 and 89: 82 Hästens utbildning Om en häst
Page 90 and 91: 84 Hästens utbildning digt i denna
Page 92 and 93: 86 Hästens utbildning landen t.o.m
Page 94 and 95: 88 Hästens utbildning utbildningen
Page 96 and 97: 90 Hästens utbildning sorters gnis
Page 98 and 99: 92 Hästens utbildning Många gång
Page 100 and 101: 94 Hästens utbildning förbehålle
Page 102 and 103: 96 Hästens utbildning samt medel m
Page 104 and 105: 98 Hästens utbildning Den vanligas
Page 106 and 107: 100 Hästens utbildning framåtbjud
Page 108 and 109: 102 Hästens utbildning Redan vid d
Page 110 and 111: 104 Hästens utbildning Det rekomme
Page 112 and 113: 106 Hästens utbildning got. Ett pa
Page 114 and 115: 108 Hästens utbildning främja lyd
Page 116 and 117: 110 Hästens utbildning Inlärandet
Page 118 and 119: 112 Hästens utbildning vant sig vi
Page 120 and 121: 114 Hästens utbildning sat sig fö
Page 122 and 123: 116 Hästens utbildning några trav
Page 124 and 125: 118 Hästens utbildning ryttare bar
Page 126 and 127: 120 Ryttarens utbildning Den först
Page 128 and 129: 122 Ryttarens utbildning sig överd
Page 130 and 131: 124 Ryttarens utbildning som möjli
Page 132 and 133: 126 Ryttarens utbildning Innan öve
Page 134 and 135:
128 Ryttarens utbildning att båda
Page 136 and 137:
130 Ryttarens utbildning allt kontr
Page 138 and 139:
132 Ryttarens utbildning Alla dessa
Page 140 and 141:
134 Ryttarens utbildning Även för
Page 142 and 143:
136 Ryttarens utbildning bildning
Page 144 and 145:
138 Ryttarens utbildning
Page 146 and 147:
140 Den Spanska Hovridskolan Skolan
Page 148 and 149:
142 Den Spanska Hovridskolan med av
Page 150 and 151:
144 Den Spanska Hovridskolan 5.2 Ri
Page 152 and 153:
146 Den Spanska Hovridskolan
Page 154 and 155:
148 Den Spanska Hovridskolan Vid Sp
Page 156 and 157:
150 Den Spanska Hovridskolan ka til
Page 158 and 159:
152 Den Spanska Hovridskolan förbl
Page 160 and 161:
154 Den Spanska Hovridskolan måste
Page 162 and 163:
156 Den Spanska Hovridskolan tålam
Page 164 and 165:
158 Den Spanska Hovridskolan språn
Page 166 and 167:
160 Den Spanska Hovridskolan kan in
Page 168 and 169:
162 Den Spanska Hovridskolan I skol
Page 170 and 171:
164 Den Spanska Hovridskolan
Page 172:
166 Efterskrift beridare Lindenbaue
show all

Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?