Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Recommendations

Info

104 Hästens utbildning Det rekommenderas att genomföra detta förberedande arbete vid väggen då varje häst vid detta starka förkortande genom snedställning (mestadels åt den sida i vilken den tenderar att bukta in sig) söker undandra sig ryttarens inverkan och såväl den ökade samlingen som den ökade böjningen i bakbenen. Väggen underlättar alltid rakriktningen, som är mycket viktig just i detta fall. Man väljer till att börja med det varv i vilken sida hästen tenderar att ta ett fastare stöd, ty då underlättar väggen för ryttaren att förhindra att bakdelen faller ut åt den andra sidan. Den första tiden ska denna övning alltid utföras i samma varv då ett sidbyte till en börjas skulle förvirra hästen. Dessutom måste ryttaren till att börja med nöja sig med bara några få sådana förkortade steg—ofta är två till fyra fullständigt tillräckligt—så att inte rytmen i rörelsen går förlorad. Därefter gör man genast halt och belönar för att på bästa sätt förklara för hästen att den tillfredsställt sin ryttare. Men denna avslutning används bara under den första tiden, ty annars kan det lätt leda till att hästen av gammal vana upphör att trampa efter några få steg så att rörelsen dör ut, vilket kommer att hämma den vidare utbildningen. Senare ska man efter de första lyckade, starkt förkortade stegen åter övergå till samlad trav för att säkerställa framåtbjudning och schvung hos hästen, vilket ju är nödvändigt för piafferande rörelser. Först efter flera lyckade tempoväxlingar på detta sätt belönas hästen med en skrittrepris. Vid inlärandet av piaff på detta sätt kommer inte alltid ryttaren att klara sig enbart med sina framåtdrivande hjälper—vilka som bekant vanligen är svagare än de förhållande—utan behöver en medhjälpare på marken. Medhjälparen får emellertid aldrig överskrida sin uppgift—att med ett lämpligt bruk av pisken sörja för att schvung erhålls—vilket man ofta kan se. Den ledande förblir alltid ryttaren, piskföraren ska bara understödja vid erhållandet av schvungen. Ryttaren ska vid övergången från den starkt samlade traven till piaffen sätta sig kraftigare ned i sadel och förstärka trycket på hästryggen genom att spänna korset. Samtidigt trampar han med sänkta hälar kraftigt i stigbyglarna, så att vadmusklerna spänns och de i sadelgjordsläge anlagda skänklarna driver hästen framåt för att upprätthålla det livliga undertrampet med bakbenen. Med tyglarna får ryttaren dock bara ta upp så mycket att rörelseföljden bibehålls. Lämpligen uppnås detta genom upprepade tygeltag, vilka även bäst förhindrar att hästen hänger sig fast i tygeln och kommer på bogarna. Skulle steget sackas av och kadensen gå förlorad så måste skänkeltrycket öka och om inte enbart detta hjälper ska hjälpen med piska eller långt spö från marken sättas in. Här kan emellertid inte nog poängteras att denna hjälp aldrig får överstiga betydelsen av en uppmuntran eller förmaning. Det ska räcka med att piskeller spöföraren går framåt något raskare mot hästens bakdel, eventuellt höja spöet manande och först då dessa maningar inte efterföljs berörs hästen lätt i sadelgjordsläge. Aldrig ska dock pisken eller spöet föras mot hästens bakdel för att förmå denna till livligare steg eller kraftigare undertramp, ty då utförs inte längre piaffen med hästens inneboende schvung utan först beröringen med pisken förmår hästen att lyfta benen. Om man beaktar detta så utesluts en källa till många fel som kan förstöra fulländandet av piaffen. Vid Spanska Ridskolan avskaffades denna typ av beröring av hästens bakben, även kallad touchering,
3.3 Skolhästen 105 som varande medel till en cirkusartad ridning. Speciellt om ryttaren förlitar sig på piskhjälpen och glömmer att sätta in inverkan av sitt kors och sina skänklar kommer piaffen som erhålls aldrig att få den erforderliga glansen och senare, utan piskeller spöhjälp kommer det att sluta i ett mer eller mindre regelbundet trampande på stället. Piaffen kommer bara att visa upp en dansande lätthet då hästen är lösgjord och därigenom utför rörelsen med avspända leder. Ty i piaffen svänger sig hästen från det ena diagonal benparet till det andra och trampar eller stiger inte från ett ben till ett annat, vilket mestadels blir resultatet av toucheringen. Därför har det visat sig fördelaktigt att före övandet av piaffen lösgöra hästen genom trav med korta steg på långa tyglar. Hästar, vilka man lär piaff med tvång genom för kraftiga piskeller spöhjälper kommer alltid att bli häftiga i dessa rörelser, då allt tvång motverkar så väl kroppsligt som själsligt lösgörande av hästen. Varje stelhet gör emellertid alla längre varande piaffliknande rörelser obekväma för hästen, detta leder till att den söker göra sig fri genom ett språng framåt eller andra motspänsigheter. Tvång leder ju alltid förr eller senare till motstånd. Mycket av det felaktiga piafferande som man kan se har sin grund i för tidigt och felaktigt inlärande av denna övning. Speciellt felaktigt hanterande av piska och spö har stor del i skulden till misslyckanden.. Så kommer hästen att vid upprepade uppfordringar med spöet att lyfta bakbenen högre än vad piaffen kräver medan frambenen knappt kommer att lämna marken. En sådan rörelse, utan jämvikt, är värdelös. Som ytterligare följd därav kommer inte det diagonala benparet att lyftas och sänkas samtidigt därigenom går rytmen fullkomligt förlorad och hästen ger intryck av att stå och trampa på stället. Den kan även spreta ut med frambenen från rörelseriktningen och därigenom utföra en felaktig piaff, då denna saknar framåtbjudning och övergången till trav är svår att utföra. Orsaken till detta fel ligger även delvis i att hästen hänger sig för hårt fast i tygeln och i uppträdandet i något slags ångestkänslor. Ännu sämre är det då frambenen trampar över varandra, korsas, då detta är ett fel—om det inte korrigeras i tid—knappast alls kan tas bort. Men även ett sidvärts pendlande med benen, i stället för att lyfta dem uppåt—på cirkus kallat piaffe-balancé—är ett fel som om det blivit en vana, senare inte kan gallras ut. Det samma gäller också en piaff vid vilken korset höjs och bakbenen stöter av från marken utan att fjädra i brist på den nödvändiga, regelbundna böjningen i lederna (alltså i alla tre lederna). Naturligtvis kan inte hjälpgivning med spö eller piskas lastas för alla dessa beskrivna fel. Orsaken till alla dessa fel ligger desto mer i systemet i utbildningen och ryttaren själv, som ensam är ansvarig för utbildningen av sin häst. Han måste därför moget överväga utbildningens förlopp och målmedvetet ta alla tänkbara uppkomna företeelser med i bilden. Detta gäller under hästens hela utbildning, men har speciell betydelse då den kommit så långt som till inlärandet av rörelser ur den högre skolan. Den viktigaste grundsatsen vid inlärandet av piaffen måste alltid lyda: Nöj er med lite och bygg vidare på det uppnådda men försök aldrig tvinga fram nå-
Page 1:
Den Klassiska Ridkonsten En ridlär
Page 4 and 5:
iv INNEHÅLL 5 Den Spanska Hovridsk
Page 6 and 7:
vi Till läsaren
Page 8 and 9:
2 Historisk återblick och grundsat
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
10 Historisk återblick och grundsa
Page 18 and 19:
12 Ridkonstens begrepp måste man l
Page 20 and 21:
14 Ridkonstens begrepp och vänster
Page 22 and 23:
16 Ridkonstens begrepp 2.2 Parader
Page 24 and 25:
18 Ridkonstens begrepp tidigt och f
Page 26 and 27:
20 Ridkonstens begrepp motsvarande
Page 28 and 29:
22 Ridkonstens begrepp Naturligtvis
Page 30 and 31:
24 Ridkonstens begrepp upp denna gr
Page 32 and 33:
26 Ridkonstens begrepp kraftigare t
Page 34 and 35:
28 Ridkonstens begrepp Tygelhjälpe
Page 36 and 37:
30 Ridkonstens begrepp och sig sjä
Page 38 and 39:
32 Ridkonstens begrepp Till ryttare
Page 40 and 41:
34 Ridkonstens begrepp Ryttaren må
Page 42 and 43:
36 Hästens utbildning måste man v
Page 44 and 45:
38 Hästens utbildning att vänja h
Page 46 and 47:
40 Hästens utbildning Medelpunkten
Page 48 and 49:
42 Hästens utbildning Vid longerin
Page 50 and 51:
44 Hästens utbildning samtidigt dr
Page 52 and 53:
46 Hästens utbildning arbetet på
Page 54 and 55:
48 Hästens utbildning dan bettets
Page 56 and 57:
50 Hästens utbildning större svå
Page 58 and 59:
52 Hästens utbildning upp igen, s
Page 60 and 61: 54 Hästens utbildning Just så som
Page 62 and 63: 56 Hästens utbildning halsen, så
Page 64 and 65: 58 Hästens utbildning en stor volt
Page 66 and 67: 60 Hästens utbildning eftergiften
Page 68 and 69: 62 Hästens utbildning nå samling
Page 70 and 71: 64 Hästens utbildning på nästan
Page 72 and 73: 66 Hästens utbildning ofta vara sv
Page 74 and 75: 68 Hästens utbildning en ovidkomma
Page 76 and 77: 70 Hästens utbildning ta utbildnin
Page 78 and 79: 72 Hästens utbildning 2. Sluta (ä
Page 80 and 81: 74 Hästens utbildning inre framfot
Page 82 and 83: 76 Hästens utbildning Många gång
Page 84 and 85: 78 Hästens utbildning gjorden, att
Page 86 and 87: 80 Hästens utbildning jade. Därig
Page 88 and 89: 82 Hästens utbildning Om en häst
Page 90 and 91: 84 Hästens utbildning digt i denna
Page 92 and 93: 86 Hästens utbildning landen t.o.m
Page 94 and 95: 88 Hästens utbildning utbildningen
Page 96 and 97: 90 Hästens utbildning sorters gnis
Page 98 and 99: 92 Hästens utbildning Många gång
Page 100 and 101: 94 Hästens utbildning förbehålle
Page 102 and 103: 96 Hästens utbildning samt medel m
Page 104 and 105: 98 Hästens utbildning Den vanligas
Page 106 and 107: 100 Hästens utbildning framåtbjud
Page 108 and 109: 102 Hästens utbildning Redan vid d
Page 112 and 113: 106 Hästens utbildning got. Ett pa
Page 114 and 115: 108 Hästens utbildning främja lyd
Page 116 and 117: 110 Hästens utbildning Inlärandet
Page 118 and 119: 112 Hästens utbildning vant sig vi
Page 120 and 121: 114 Hästens utbildning sat sig fö
Page 122 and 123: 116 Hästens utbildning några trav
Page 124 and 125: 118 Hästens utbildning ryttare bar
Page 126 and 127: 120 Ryttarens utbildning Den först
Page 128 and 129: 122 Ryttarens utbildning sig överd
Page 130 and 131: 124 Ryttarens utbildning som möjli
Page 132 and 133: 126 Ryttarens utbildning Innan öve
Page 134 and 135: 128 Ryttarens utbildning att båda
Page 136 and 137: 130 Ryttarens utbildning allt kontr
Page 138 and 139: 132 Ryttarens utbildning Alla dessa
Page 140 and 141: 134 Ryttarens utbildning Även för
Page 142 and 143: 136 Ryttarens utbildning bildning
Page 144 and 145: 138 Ryttarens utbildning
Page 146 and 147: 140 Den Spanska Hovridskolan Skolan
Page 148 and 149: 142 Den Spanska Hovridskolan med av
Page 150 and 151: 144 Den Spanska Hovridskolan 5.2 Ri
Page 152 and 153: 146 Den Spanska Hovridskolan
Page 154 and 155: 148 Den Spanska Hovridskolan Vid Sp
Page 156 and 157: 150 Den Spanska Hovridskolan ka til
Page 158 and 159: 152 Den Spanska Hovridskolan förbl
Page 160 and 161:
154 Den Spanska Hovridskolan måste
Page 162 and 163:
156 Den Spanska Hovridskolan tålam
Page 164 and 165:
158 Den Spanska Hovridskolan språn
Page 166 and 167:
160 Den Spanska Hovridskolan kan in
Page 168 and 169:
162 Den Spanska Hovridskolan I skol
Page 170 and 171:
164 Den Spanska Hovridskolan
Page 172:
166 Efterskrift beridare Lindenbaue
show all

Den klassiska ridkonsten - info@olby.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?