Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

ökad hälsa i arbetslivet 11
2.1 Sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa
Evidensen för arbetsmiljöfaktorernas effekt på hälsa är i många fall stark och väldokumenterad
för varje faktor för sig eller för ett fåtal i kombination. Men det kan vara svårt att
värdera hur faktorerna verkar samtidigt, deras inbördes relativa vikt och eventuella synergieffekter
etc., i förhållande till hälsoutfallen. Ibland kan arbetsförhållanden tillsammans
med omständigheter utanför arbetet leda till ohälsoeffekter. En påtaglig trend de senaste
åren är att de psykosociala och organisatoriska aspekterna alltmer träder i förgrunden,
bland annat i samband med rationaliseringar och hur arbetet organiseras med högra krav
på tidsmässig flexibilitet.
Forskningen om sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa är mest utvecklad för
exponeringar som orsakar de så kallade traditionella yrkessjukdomarna. Hit hör till exempel
exponering för faktorer som kan framkalla hudsjukdom, främst allergiskt kontakteksem
och irritationseksem (1), samband mellan bullerexponering och hörselskador (2),
samt vibrerande verktyg som kan orsaka neurosensoriska skador i händer och armar (3).
Lungsjukdomar kan vara betingade av arbetsmiljön. Ett välkänt exempel är silikos. Astma
kan orsakas av en lång rad kemiska och biologiska ämnen, varav många är vanliga i vissa
yrken (4). Vissa samband mellan arbetsmiljö och cancer är vetenskapligt fastlagda medan
andra samband som verkar troliga inte har kunnat beläggas. Till de mest otvetydiga sambanden
hör exponering för exempelvis asbest, arsenik, radon och polyaromatiska kolväten
och lungcancer (5). Asbest och stillsittande arbete är riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer
(5).
Belastningsbesvär (rörelseorganens sjukdomar) är den vanligaste orsaken till anmälda
arbetssjukdomar, långvarig sjukskrivning och förtida yrkesavbrott. Särskilda riskfaktorer
är till exempel böjda och vridna arbetsställningar i kombination med tunga lyft eller högrepetitivt
skulderbelastande arbete (6, 7, 8). Mycket talar för att arbetsrelaterade stressfaktorer
kan bidra till bestående smärtor i rörelseorganen, särskilt i nack/skulderpartiet (9).
Otillräcklig återhämtning efter arbete med upprepade rörelser kan vara en förklaring till
utmattning och besvär i rörelseorganen (7).
Den näst största gruppen av orsaker till anmälda arbetssjukdomar är organisatoriska
eller sociala faktorer (10). Stress kan vara en olycksrisk och en bidragande orsak till flera
andra former av ohälsa. Orsakssambanden är komplexa, men höga krav, låg kontroll, svagt
socialt stöd samt brist på belöning för ansträngningar är ofta centrala komponenter (9). Det
finns belägg för ett samband mellan hjärt-/kärlsjukdomar och stress (9). Hälsoriskerna
ökar vid höga krav i kombination med litet beslutsutrymme, så kallat spänt arbete (11, 12).
Posttraumatisk stress (PTSD) förekommer som reaktion på traumatiska upplevelser, händelser
som tyvärr inte är helt ovanliga i vissa yrken (9). En ökad risk finns också vid kombinationen
spänt arbete och bristande belöning (13, 14, 15). Vissa magbesvär (irritable
bowel syndrome, IBS) är en vanlig reaktion på arbetsrelaterad stress (9). Funktionella
magbesvär kan vara en följd av spänt arbete och dåligt stöd (16). Det är vetenskapligt
styrkt att utmattningsdepression, utmattningssyndrom och så kallad utbrändhet kan bli
följden av arbetsrelaterad stress (17).