Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

3.5 Insatser på regional och lokal nivå Se avsnittet 2.5. ökad hälsa i arbetslivet 47
48 målområde 4 3.6 Sammanfattning för bestämningsfaktorn för anställningstrygghet Som bestämningsfaktor för hälsa är anställningstrygghet tveeggad. För svag anställningstrygghet leder till lösare anställningsformer, otrygghet och negativa hälsoeffekter och för stark anställningstrygghet leder till inlåsningseffekter, stelare arbetsmarknad med för liten rörlighet och risk för negativa hälsoeffekter både för ”inlåsta” arbetstagare och utestängda arbetstagare. Det har inte skett någon dramatisk förändring av bestämningsfaktorn anställningstrygghet sedan 1989 så som den definierats här, utöver påverkan från konjunkturutvecklingen. Möjligen finns en svag tendens till ökning av andelen behovsanställda från 1999 till 2003. Det är yngre arbetstagare som har de lösaste anställningsformerna, särskilt de unga kvinnorna, och mycket talar för att tilliten till arbetsgivaren, arbetsmarknaden och samhällssystemet fick sig en törn under 90-talets krisår, kanske särskilt bland de yngre. Det finns ett stort behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad • om rörlighet och inlåsningseffekter på arbetsmarknaden och vilka effekter de har på hälsan • om hur grundläggande trygghet för individen ska kunna förenas med nödvändig utveckling i arbetslivet. Här bör erfarenheter från andra länder tas tillvara.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord År 2003 beslutade riksdage
Page 9 and 10: 8 målområde 4 Målområde 4 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 4 2. Arbetsmiljöfak
Page 13 and 14: 12 målområde 4 Två aspekter som
Page 15 and 16: 14 målområde 4 Självskattad arbe
Page 17 and 18: 16 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 19 and 20: 18 målområde 4 Antal per 1 000 9
Page 21 and 22: 20 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 23 and 24: 22 målområde 4 med svenskfödda
Page 25 and 26: 24 målområde 4 2.3 Förklaringar
Page 27 and 28: 26 målområde 4 2.4 Insatser på i
Page 29 and 30: 28 målområde 4 Arbetsmiljöverket
Page 31 and 32: 30 målområde 4 men är idag inte
Page 33 and 34: 32 målområde 4 Utvecklingsbehov/f
Page 35 and 36: 34 målområde 4 ling satt spår i
Page 37 and 38: 36 målområde 4 Angelägna frågor
Page 39 and 40: 38 målområde 4 3.1 Sambandet mell
Page 41 and 42: 40 målområde 4 Procent 5 4,5 4 3,
Page 43 and 44: 42 målområde 4 Män respektive kv
Page 45 and 46: 44 målområde 4 3.4 Insatser på i
Page 47: 46 målområde 4 Arbetsmarknadens p
Page 51 and 52: 50 målområde 4 4.1 Sambandet mell
Page 53 and 54: 52 målområde 4 4.2 Utvecklingen a
Page 55 and 56: 54 målområde 4 4.3 Förklaringar
Page 57 and 58: 56 målområde 4 från de flesta me
Page 59 and 60: 58 målområde 4 4.5 Insatser på r
Page 61 and 62: 60 målområde 4 Personalstödsprog
Page 63 and 64: 62 målområde 4 Referenser 1. Medi
Page 65 and 66: 64 målområde 4 30. Arbetsmiljöve
Page 67 and 68: 66 målområde 4 66. Åkerstedt T,

Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?