Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

Det tycks som trenden med ökade krav och försämrat inflytande under 90-talet bröts vid
millennieskiftet. De två mättillfällena därefter pekar på en något ljusare utveckling för
båda könen. Skillnaderna i nivån mellan könen är stor och även om det inte framgår av
figuren ovan så är också skillnaderna mellan socioekonomiska grupper, branscher och
yrken stora.
Arbetsolycksfall/-sjukdomar
Sett i ett historiskt perspektiv har den svenska arbetsmiljöpolitiken varit oerhört framgångsrik
det senast seklet, vilket bland annat av utvecklingen av antalet anmälda arbetsskador
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) visar. Antalet dödsfall i arbetet har
minskats radikalt och även antalet arbetsolycksfall som lett till sjukfrånvaro har sjunkit
påtagligt, en minskning sedan 1980-talet med ca 70 procent för männen och 50 procent för
kvinnorna. Efter en liten uppgång i slutet av 90-talet tycks nu antalet anmälda arbetsolycksfall
åter vända nedåt (figur 6).
Antal per 1 000
14
12
10
8
6
4
2
ökad hälsa i arbetslivet 17
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År
Kvinnor Män
Figur 6. Antalet anmälda arbetsolycksfall med sjukfrånvaro per 1000 förvärvsarbetande. Källa: AV:s
informationssystem för arbetsskador
Skillnaderna mellan könen är som synes stor. Det är framför allt yngre män som löper
störst risk att drabbas av arbetsolycksfall. Även när det gäller arbetssjukdomar (figur 7)
finns det stora köns- och åldersskillnader, men här är det framför allt äldre kvinnor som
löper störst risk. Även för arbetssjukdomarna kan man se tecken till minskat antal anmälningar
de senaste åren. Det finns även betydande regionala skillnader.