Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

24 målområde 4
2.3 Förklaringar till utvecklingen av arbetsmiljöfaktorerna
Sambanden mellan förändringarna på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna
och deras effekter på arbetsmiljön och den arbetsrelaterade ohälsan är mycket komplexa.
Förändringarna varit stora, bland annat har omfattande strukturomvandlingar skett i
hög takt, särskilt under de senaste decennierna. Industrisektorn har krympt medan tjänstebaserade
verksamheter ökat, vilket sannolikt delvis förklarar minskningen av antalet
arbetsolycksfall. Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden har ökat i många branscher
och mindre lönsam verksamhet har slagits ut, organisationer har effektiviserats och fler
arbetsuppgifter har automatiserats. Överlag har arbetstakten intensifierats och produktiviteten
stigit och det tycks ha blivit svårare att balansera arbetets krav, såväl under arbetsdagen
som när den är avslutad. Formellt kan man ha stor handlingsfrihet i arbetet, men om
resurserna inte räcker och målen är oklara kan följden bli överbelastning med åtföljande
hälsorisker (36).
Ökad internationalisering, teknikutveckling och ökat informationsutbyte har lett till
hårdnande konkurrens. De konkurrensutsatta företagen är tvingade till ständig anpassning.
Företagen rationaliserar, outsourcar, lägger ut verksamheter på entreprenad och slår
samman verksamheter, men laborerar också med lösare anställningsformer, till exempel
visstidsanställning. Även den offentliga sektorn har i hög grad präglats av omvärldsförändringarna
och genomgått stora nedskärningar (37) och marknadsanpassningar (26). Till
exempel har friskolor införts, omsorgs- och vårdsektorn drivs till viss del i privat regi och
kollektivtrafiken sköts av entreprenörer. Statliga företag konkurrensutsätts på ett annat sätt
än tidigare. Förändringarna har lett till ökade krav och minskat inflytande för arbetstagarna
i stora kvinnodominerade sektorer.
Den könssegregerade arbetsmarknaden kan vara en förklaring till att kvinnor är mer
utsatta än män för våld och hot om våld eftersom fler kvinnor arbetar inom våldsutsatta
arbeten, till exempel i vården och detaljhandeln. En analys av hälsokonsekvenserna av
våld och hot om våld visar att hälften av alla drabbade känner olust inför arbetet (38).
Personer med utländsk bakgrund hamnar ofta i sysselsättningar med relativt låga kvalifikationskrav.
I många fall betingas detta av att individen inte har den formella utbildning
eller andra nödvändiga kvalifikationer som behövs, till exempel god kunskap i svenska,
men alltför ofta är det ett uttryck för den strukturella diskriminering som finns på den
svenska arbetsmarknaden (39). Personer med lägre utbildning har fått det svårare på grund
av att strukturomvandlingen de senaste decennierna medfört att de enklare jobben minskat
i antal till förmån för mer specialiserade och kvalificerade arbetsuppgifter. Nedskärningarna
inom den offentliga sektorn har också drabbat sysselsättningen i denna grupp, särskilt
för kvinnorna.
Äldre blir oftare sjukskrivna och lämnar ofta arbetslivet i förtid. Åldersfaktorn är därför
central i diskussionen om utvecklingen av långtidssjukskrivning och förtidspensionering,
som de senare åren alltmer har framstått som ett stort samhällsproblem, även om den ökande
förtidspensioneringen av personer i yngre åldrar egentligen bör inge ännu större oro för
samhället. Ökad allmän sjuklighet och avtagande arbetsförmåga kan de äldre delvis men