Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

2.5 Insatser på regional och lokal nivå Aktörer och verksamhetsområden ökad hälsa i arbetslivet 33 Arbetsgivare och arbetstagare Bestämningsfaktorn arbetsmiljöfaktorer påverkas hela tiden av det ständiga förändringsoch utvecklingsarbetet på svenska arbetsplatser. Kunskap hos dem som planerar och genomför förändringar av verksamheter och miljöer är ett av de viktigaste medlen för att få till stånd en önskad utveckling. Men det räcker inte med kunskap – den måste också tillämpas. Det är först när de som ansvarar för verksamheten och arbetsmiljön, det vill säga i första hand arbetsgivarna och deras företrädare på olika nivåer, tar miljöhänsyn såväl i den ordinarie driften som vid de förändringar som planeras och genomförs, som arbetsmiljölagen får ett brett genomslag i praktiken. Dessa hundratusentals arbetsmiljöaktörer i företag och förvaltningar är alltså den viktigaste målgruppen att påverka.. Det är också dessa aktörer som i praktiken står för huvuddelen av de hälsofrämjande insatserna, ibland var och en för sig, emellanåt flera i samverkan. Exempel på lokal eller regional samverkan är nätverket Attraktiva arbetsplatser i Västernorrland, så kallade arbetsgivarringar på flera håll i landet, Nätverket för hälsofrämjande arbetsplatser i Region Skåne, projektet LustH i Hallandsregionen, Arbetsfriska Dalarna, H-märkta arbetsplatser med Helsingborg som nav och Korpens hälsodiplomering. Utvecklingsbehov/förslag Det uppenbart att svårigheterna att få gehör för föreskrifterna om SAM är tecken på att det inte finns tillräckligt starka positiva incitament och/eller avskräckande följdverkningar för att åstadkomma önskat beteende. Därför bör drivkrafterna för lokala arbetsmiljöaktörer, såväl arbetsgivare och arbetstagare som till exempel företagshälsovård, att agera i för samhället önskad riktning studeras och utvecklas ytterligare. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets uppdrag är att se till att arbetsmiljöaktörerna i företag och förvaltningar axlar sitt ansvar enligt lagar och regler. Målet för verksamhetsgrenen Tillsyn är: ”En ökning av efterlevnaden av AML i synnerhet på de arbetsställen där riskerna för ohälsa och olycksfall är störst”. AV bedriver en kontinuerlig utveckling för att öka precisionen i urvalet av tillsynsobjekt och för att säkerställa en så enhetlig bedömning över landet som möjligt. Under senare år har metoderna för tillsyn inom de belastningsergonomiska och organisatoriska områdena vässats och de beteendevetenskapliga resurserna utökats, för att än bättre kunna agera mot dessa problemområden som står för den största delen av såväl upplevd som registrerad ohälsa. Det är också områden som är betydligt mer ”svårtacklade” med sedvanliga tillsynsmedel, då det ofta krävs ett nästintill processorienterat förhållningssätt för att påverka dessa komplexa problem. Det är oklart om denna metodutveck
34 målområde 4 ling satt spår i tillsynen och den praktiska verkligheten. Antalet inspektionskrav inom området medicinska/sociala frågor, till vilket både de belastningsergonomiska och organisatoriska/psykosociala frågorna hör, är ungefär lika stort som för områdena teknik och yrkeshygien (48). Det kan dock noteras att många inspektionskrav om SAM även innehåller arbetsorganisatoriska eller psykosociala krav. Utvecklingsbehov/förslag Det finns ett fortsatt stort behov av att utveckla metoder, kunskaper och kompetens för att Arbetsmiljöverkets tillsyn ska bli ett lika kraftfullt verktyg i samhällets tjänst för områdena belastningsskador och psykosocial ohälsa som för tekniskt arbetarskydd och yrkeshygien. Länsstyrelser Länsstyrelserna har ingen uttalad särskild roll för denna bestämningsfaktor. Landsting/regioner Landstingens yrkesmedicinska eller arbets-/miljömedicinska kliniker är en expertresurs i de regioner sådana finns. Landstingen är också mycket stora arbetsgivare i verksamheter med många arbetsmiljöproblem och med höga sjuk- och ohälsotal. Kommuner Även kommunerna är stora arbetsgivare med höga sjuk- och ohälsotal.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord År 2003 beslutade riksdage
Page 9 and 10: 8 målområde 4 Målområde 4 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 4 2. Arbetsmiljöfak
Page 13 and 14: 12 målområde 4 Två aspekter som
Page 15 and 16: 14 målområde 4 Självskattad arbe
Page 17 and 18: 16 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 19 and 20: 18 målområde 4 Antal per 1 000 9
Page 21 and 22: 20 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 23 and 24: 22 målområde 4 med svenskfödda
Page 25 and 26: 24 målområde 4 2.3 Förklaringar
Page 27 and 28: 26 målområde 4 2.4 Insatser på i
Page 29 and 30: 28 målområde 4 Arbetsmiljöverket
Page 31 and 32: 30 målområde 4 men är idag inte
Page 33: 32 målområde 4 Utvecklingsbehov/f
Page 37 and 38: 36 målområde 4 Angelägna frågor
Page 39 and 40: 38 målområde 4 3.1 Sambandet mell
Page 41 and 42: 40 målområde 4 Procent 5 4,5 4 3,
Page 43 and 44: 42 målområde 4 Män respektive kv
Page 45 and 46: 44 målområde 4 3.4 Insatser på i
Page 47 and 48: 46 målområde 4 Arbetsmarknadens p
Page 49 and 50: 48 målområde 4 3.6 Sammanfattning
Page 51 and 52: 50 målområde 4 4.1 Sambandet mell
Page 53 and 54: 52 målområde 4 4.2 Utvecklingen a
Page 55 and 56: 54 målområde 4 4.3 Förklaringar
Page 57 and 58: 56 målområde 4 från de flesta me
Page 59 and 60: 58 målområde 4 4.5 Insatser på r
Page 61 and 62: 60 målområde 4 Personalstödsprog
Page 63 and 64: 62 målområde 4 Referenser 1. Medi
Page 65 and 66: 64 målområde 4 30. Arbetsmiljöve
Page 67 and 68: 66 målområde 4 66. Åkerstedt T,

Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?