Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

66 målområde 4
66. Åkerstedt T, Ingre M, Eriksen C. Work hour flexibility and the ability to sustain working
life to retirement. I: Costa G, red. As time goes by. Flexible work hours, health
and well-being. Stockholm: SALTSA, National Institute for Working Life; 2003. s.
95-109.
67. Åkerstedt T. Sömn som återhämtning efter stress. Läkartidningen 2004;(17):1501-5.
68. Hanson M. Det flexibla arbetets villkor – om självförvaltandets kompetens. Stockholm:
Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Arbetslivsinstitutet; 2004.
69. Härenstam A, et al. Hur kan könsskillnader i arbets- och livsvillkor förstås?
Metodologiska och strategiska aspekter samt sammanfattning av MOA-projektets
resultat ur ett könsperspektiv. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2000.
70. Johansson G. Work-Life Balance: the case of Sweden in the 1990s. Social Science
Information 2002;41:303-17.
71. Statistiska centralbyrån. Lön för mödan - fakta om arbetsvillkor och löner för kvinnor
och män inom vård och omsorg. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 2002.
72. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen; 2001.
73. Statens folkhälsoinstitut. Födelselandets betydelse : en rapport om hälsan hos olika
invandrargrupper i Sverige. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.
74. Pressmeddelande 2005, 2005-04-27.
75. Menckel E, Österblom L. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen : om ledarskap,
resurser och egen kraft. Arbetslivsinstitutet; 2000.
76. Thomsson H, Menckel E. Vad är hälsofrämjande arbetsplatser? Ett svenskt perspektiv.
Stockholm: Arbetarskyddsnämnden; 1997.
77. Gatu H. Hållbara arbetsplatser – botemedel mot ett sjukt arbetsliv? Stockholm:
Arbetslivsinstitutet; 2003.