Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

50 målområde 4
4.1 Sambandet mellan bestämningsfaktorn och hälsa
En väsentlig aspekt för att upprätthålla hälsan i arbetslivet är möjligheter till återhämtning
och att varva ned mellan arbetspassen. Denna aspekt har visat sig vara starkt könsrelaterad
(62). Även om män redovisar en högre anspänning på arbetet visar studier att män i betydligt
större omfattning förmår varva ner efter arbetspassets slut, medan kvinnors anspänning
istället stiger. Bristande nedvarvning och återhämtning, till exempel på grund av en ojämlik
fördelning av ansvar för hem och barn mellan kvinnor och män, medför risker för negativa
hälsokonsekvenser. Åtskilliga studier har visat hur trötthet och stressbelastning i arbetet
kan ”spilla över” till privatlivet så att den lediga tiden delvis går åt till återhämtning (63, 64).
Att hemarbetets krav samt familjens relationer och levnadsmönster kan ha starka samband
med psykiskt välbefinnande har bland annat visats i en studie om utbränning (65).
En svensk studie visar att det är vanligare bland dem som arbetar deltid, har oregelbundna
arbetstider och har låg kontroll över sina arbetstider att de inte tror sig kunna arbeta till
normal pensionsålder (66). Samma studie visar att omfattande obetald övertid (mer än 15
timmar per vecka), varierande arbetspasslängd och oregelbundna arbetstider som inkluderar
nattarbete innebar en signifikant överrisk för att personen tvingas sluta arbeta i förtid på
grund av överansträngning. Stress leder ofta till sömnstörningar och mycket talar för att
långvarig sömnstörning är en bidragande orsak till utbrändhet/utmattningssyndrom (67).
Den vetenskapligt baserade kunskapen om vad som gynnar balansen mellan yrkeslivet
och det övriga livet är ännu fragmentarisk. Goda möjligheter till kontroll och socialt stöd
på arbetet verkar ha betydelse, liksom möjligheten till flexibla arbetsformer (arbetstidens
omfattning och förläggning) (60). Det är dock avgörande hur villkoren för flexibiliteten
ser ut, liksom hur individen själv har förmåga att sätta gränser och strukturera sitt arbete
(68). Föräldraförsäkringen och rätten att arbeta deltid är de viktigaste instrumenten för föräldrar
att kunna anpassa sitt arbetsliv till föräldraskapet. Men deltidsarbete kan ha vissa
nackdelar beroende på hur arbetsförhållandena och den totala arbetsbördan ser ut. Om deltidsarbetet
samtidigt innebär en hög grad av kontroll kan det vara ett bra alternativ (69).
Genom projektet Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män (MOA) har goda
arbets- och livsvillkor identifierats. De som på dagens arbetsmarknad mår bra är de som
har en balans mellan arbete, familj och fritid, arbetar kontorstid, har trygga anställningar,
arbetar i en organisation med ett bra socialt klimat och har sluppit organisationsförändringar.
På könsblandade arbetsplatser finns den största möjligheten att kombinera föräldraskap
och förvärvsarbete (69).
I en svensk studie tillfrågades arbetstagare om i vilken grad de upplevde balans respektive
obalans mellan arbetet och det övriga livet. Resultaten visar att ungefär en tredjedel av
de svarande upplevde balans, medan mer än hälften upplevde att arbetslivet tenderade att
göra intrång i privatlivet och ca fem procent upplevde att deras privata liv krävde att de
gjorde avkall på sitt engagemang i arbetslivet (60). De personer som upplevde en god
balans mellan arbete och privatliv rapporterade bättre hälsa och välbefinnande jämfört
med dem som rapporterade obalans (70). I MOA-studien (69) ansåg drygt 40 procent av
kvinnorna och nästan 30 procent av männen att det var svårt att kombinera förvärvsarbetet
med hem och familj.