Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

Utvecklingsbehov/förslag
ökad hälsa i arbetslivet 59
Frågornas allmängiltighet kan illustreras genom följande resonemang: Behovet av återhämtning
beror på graden av uttröttning och uttröttad kan man bli både av jobbet och av
andra åtaganden och aktiviteter. Hur belastningarna i arbetet ser ut och vilka möjligheter
personen har att anpassa dem till sin aktuella arbetsförmåga spelar således en betydande
roll i det här avseendet. Detsamma kan sägas om belastningar och anpassningsmöjligheter
utanför lönearbetet. Utvecklar man tankegången ytterligare uppstår frågor som
• är jag anställd ”i befintligt skick” eller har arbetsgivaren rätt att förvänta sig att jag håller
mig fysiskt och psykiskt i bästa trim för att klara av ett tufft lönearbete?
• har arbetsgivaren rätt att ha synpunkter på vilka fritidssysselsättningar jag ägnar mig
åt?
• kan jag som arbetstagare förvänta mig att arbetsgivaren reducerar kraven på mig för att
jag har det trassligt hemma, tillfälligt eller permanent?
• hur ser ansvarsfördelningen arbetstagaren, arbetsgivaren och samhället ut i livspusselfrågan?
Frågorna om återhämtning och livspusslet är således i högsta grad mångdimensionella och
politiska och mycket centrala för den fortsatta utvecklingen av det svenska välfärdssamhället.
Flexibla arbetsformer
Ett ökat hänsynstagande till människors hela livssituation skulle kunna underlätta möjligheten
till återhämtning och anpassningsstrategier för att kombinera arbete och övrigt liv.
Arbetstiden och tiden för återhämtning skulle kunna variera utifrån individuella behov i
stället för att styras av schablonregler. Till exempel kan man tänka sig lösningar där arbetstagaren
får arbeta lite mindre när belastningen är som störst hemma (till exempel under
småbarnstiden för föräldrar) och lite mer under andra perioder, utan att hon förlorar ekonomiskt
på det. Arbetstagarens arbetstid och tid för återhämtning (kvoten arbete/vila) skulle
också kunna anpassas till arbetstagarens förmåga och funktionella ålder (23).
Åtgärder för att öka möjligheterna för arbetstagarna att välja arbetsformer, till exempel
flexibla arbetstider, deltidsarbete, distansarbete med mera, bör prövas.
Vissa politiska partier föreslår sex timmars arbetsdag, som en strategi för att underlätta
för anställda att hinna med olika åtaganden i livet, samt det så kallade friåret som en möjlighet
för vissa anställda att ta en paus i arbetslivet under en längre period (samtidigt som
en arbetslös får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och pröva ett arbete). Mer
kunskap behövs om effekterna av dessa olika former av förslag till strategier. Regeringen
har gett ALI i uppdrag att leda och utvärdera en försöksverksamhet med förkortad arbetstid.
Avsikten är att klarlägga sambandet mellan arbetstidens längd och arbetstagares hälsa.
Ca. 100 miljoner kronor satsas under 2005 och 2006 på verksamheten.