Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut
Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut
Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
48 målområde 4<br />
3.6 Sammanfattning för bestämningsfaktorn för<br />
anställningstrygghet<br />
Som bestämningsfaktor för <strong>hälsa</strong> är anställningstrygghet tveeggad. För svag anställningstrygghet<br />
leder till lösare anställningsformer, otrygghet och negativa hälsoeffekter<br />
och för stark anställningstrygghet leder till inlåsningseffekter, stelare arbetsmarknad med<br />
för liten rörlighet och risk för negativa hälsoeffekter både för ”inlåsta” arbetstagare och<br />
utestängda arbetstagare.<br />
Det har inte skett någon dramatisk förändring av bestämningsfaktorn anställningstrygghet<br />
sedan 1989 så som den definierats här, utöver påverkan från konjunkturutvecklingen.<br />
Möjligen finns en svag tendens till ökning av andelen behovsanställda från<br />
1999 till 2003. Det är yngre arbetstagare som har de lösaste anställningsformerna, särskilt<br />
de unga kvinnorna, och mycket talar för att tilliten till arbetsgivaren, arbetsmarknaden och<br />
samhällssystemet fick sig en törn under 90-talets krisår, kanske särskilt bland de yngre.<br />
Det finns ett stort behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad<br />
• om rörlighet och inlåsningseffekter på arbetsmarknaden och vilka effekter de har på<br />
<strong>hälsa</strong>n<br />
• om hur grundläggande trygghet för individen ska kunna förenas med nödvändig<br />
utveckling i <strong>arbetslivet</strong>. Här bör erfarenheter från andra länder tas tillvara.
Change language