Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

4. Återhämtning mellan arbetspass – balansen arbetsliv/privatliv ökad hälsa i arbetslivet 49 Återhämtning som en viktig del av bestämningsfaktorn arbetsmiljöfaktorer har behandlats i avsnitt 2.2. I det här sammanhanget avses med begreppet återhämtning mellan arbetspass aspekter som har att göra med individens möjligheter att hantera arbetets belastningar och glädjeämnen i förhållande till andra åtaganden, krav, belastning och positiva inslag inom familjen, föreningslivet, fritiden etc. Insikten om att hälsan inte bara påverkas av en sfär i människors totala livssituation har blivit alltmer utbredd, bland annat mot bakgrund av den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna i Sverige (59). En balans mellan arbetslivet och livet i övrigt är betydelsefull för vårt välmående. Överbelastning i den privata rollen, framför allt för kvinnor, tenderar att få negativa konsekvenser i arbetet. Överspridningseffekt i den andra riktningen - från arbetsliv till privatsfär drabbar både män och kvinnor (60). Begreppet Work-Life Balance har slagit igenom internationellt, men inte uppmärksammats så mycket i Sverige ännu. Ett försök till svensk översättning har gjorts genom begreppet livspusslet (bland andra genom TCO), men då blir inte problematiken med balansen i livet tydlig (61). Work-Life Balance kan inte översättas med balans mellan arbete och fritid, eftersom livet utanför lönearbetet innehåller så mycket mer än bara fri tid (den egna fria kvalitetstiden utöver alla ”måsten” och åtaganden). Livspusseldebatten handlar till exempel om vård och omsorg om barn och föräldrar, flexibel arbetstid, stödformer av olika slag och möjlighet att delta i samhällslivet på den fria tiden (61). Bestämningsfaktorn återhämtning mellan arbetspass knyter väl an till begreppen Work-Life Balance, möjligheten att balansera arbetslivets och privatlivets krav/få ihop sitt livspussel och det kan vara fruktbart att även använda dessa begrepp för att fånga in helhetsperspektivet. Indikatorn för bestämningsfaktorn återhämtning mellan arbetspass bygger på två frågor i AV/SCB:s arbetsmiljöundersökning (Anser du att du får tillräckligt med sömn? Utöver sömnen, tycker du att du får tillräckligt med vila/avkoppling mellan arbetsdagar?). Indikatorn kan tas fram vartannat år (32).
50 målområde 4 4.1 Sambandet mellan bestämningsfaktorn och hälsa En väsentlig aspekt för att upprätthålla hälsan i arbetslivet är möjligheter till återhämtning och att varva ned mellan arbetspassen. Denna aspekt har visat sig vara starkt könsrelaterad (62). Även om män redovisar en högre anspänning på arbetet visar studier att män i betydligt större omfattning förmår varva ner efter arbetspassets slut, medan kvinnors anspänning istället stiger. Bristande nedvarvning och återhämtning, till exempel på grund av en ojämlik fördelning av ansvar för hem och barn mellan kvinnor och män, medför risker för negativa hälsokonsekvenser. Åtskilliga studier har visat hur trötthet och stressbelastning i arbetet kan ”spilla över” till privatlivet så att den lediga tiden delvis går åt till återhämtning (63, 64). Att hemarbetets krav samt familjens relationer och levnadsmönster kan ha starka samband med psykiskt välbefinnande har bland annat visats i en studie om utbränning (65). En svensk studie visar att det är vanligare bland dem som arbetar deltid, har oregelbundna arbetstider och har låg kontroll över sina arbetstider att de inte tror sig kunna arbeta till normal pensionsålder (66). Samma studie visar att omfattande obetald övertid (mer än 15 timmar per vecka), varierande arbetspasslängd och oregelbundna arbetstider som inkluderar nattarbete innebar en signifikant överrisk för att personen tvingas sluta arbeta i förtid på grund av överansträngning. Stress leder ofta till sömnstörningar och mycket talar för att långvarig sömnstörning är en bidragande orsak till utbrändhet/utmattningssyndrom (67). Den vetenskapligt baserade kunskapen om vad som gynnar balansen mellan yrkeslivet och det övriga livet är ännu fragmentarisk. Goda möjligheter till kontroll och socialt stöd på arbetet verkar ha betydelse, liksom möjligheten till flexibla arbetsformer (arbetstidens omfattning och förläggning) (60). Det är dock avgörande hur villkoren för flexibiliteten ser ut, liksom hur individen själv har förmåga att sätta gränser och strukturera sitt arbete (68). Föräldraförsäkringen och rätten att arbeta deltid är de viktigaste instrumenten för föräldrar att kunna anpassa sitt arbetsliv till föräldraskapet. Men deltidsarbete kan ha vissa nackdelar beroende på hur arbetsförhållandena och den totala arbetsbördan ser ut. Om deltidsarbetet samtidigt innebär en hög grad av kontroll kan det vara ett bra alternativ (69). Genom projektet Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män (MOA) har goda arbets- och livsvillkor identifierats. De som på dagens arbetsmarknad mår bra är de som har en balans mellan arbete, familj och fritid, arbetar kontorstid, har trygga anställningar, arbetar i en organisation med ett bra socialt klimat och har sluppit organisationsförändringar. På könsblandade arbetsplatser finns den största möjligheten att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete (69). I en svensk studie tillfrågades arbetstagare om i vilken grad de upplevde balans respektive obalans mellan arbetet och det övriga livet. Resultaten visar att ungefär en tredjedel av de svarande upplevde balans, medan mer än hälften upplevde att arbetslivet tenderade att göra intrång i privatlivet och ca fem procent upplevde att deras privata liv krävde att de gjorde avkall på sitt engagemang i arbetslivet (60). De personer som upplevde en god balans mellan arbete och privatliv rapporterade bättre hälsa och välbefinnande jämfört med dem som rapporterade obalans (70). I MOA-studien (69) ansåg drygt 40 procent av kvinnorna och nästan 30 procent av männen att det var svårt att kombinera förvärvsarbetet med hem och familj.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord År 2003 beslutade riksdage
Page 9 and 10: 8 målområde 4 Målområde 4 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 4 2. Arbetsmiljöfak
Page 13 and 14: 12 målområde 4 Två aspekter som
Page 15 and 16: 14 målområde 4 Självskattad arbe
Page 17 and 18: 16 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 19 and 20: 18 målområde 4 Antal per 1 000 9
Page 21 and 22: 20 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 23 and 24: 22 målområde 4 med svenskfödda
Page 25 and 26: 24 målområde 4 2.3 Förklaringar
Page 27 and 28: 26 målområde 4 2.4 Insatser på i
Page 29 and 30: 28 målområde 4 Arbetsmiljöverket
Page 31 and 32: 30 målområde 4 men är idag inte
Page 33 and 34: 32 målområde 4 Utvecklingsbehov/f
Page 35 and 36: 34 målområde 4 ling satt spår i
Page 37 and 38: 36 målområde 4 Angelägna frågor
Page 39 and 40: 38 målområde 4 3.1 Sambandet mell
Page 41 and 42: 40 målområde 4 Procent 5 4,5 4 3,
Page 43 and 44: 42 målområde 4 Män respektive kv
Page 45 and 46: 44 målområde 4 3.4 Insatser på i
Page 47 and 48: 46 målområde 4 Arbetsmarknadens p
Page 49: 48 målområde 4 3.6 Sammanfattning
Page 53 and 54: 52 målområde 4 4.2 Utvecklingen a
Page 55 and 56: 54 målområde 4 4.3 Förklaringar
Page 57 and 58: 56 målområde 4 från de flesta me
Page 59 and 60: 58 målområde 4 4.5 Insatser på r
Page 61 and 62: 60 målområde 4 Personalstödsprog
Page 63 and 64: 62 målområde 4 Referenser 1. Medi
Page 65 and 66: 64 målområde 4 30. Arbetsmiljöve
Page 67 and 68: 66 målområde 4 66. Åkerstedt T,

Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?